Miljardfiasko – nu skrotas Skolplattformen
Sveriges Lärares ordförande i Stockholm hade velat se fler lärare i testgruppen för nya lärplattformen.
Digitala verktyg Stockholms stad har flera gånger varit i blåsväder för Skolplattformen. Dels har plattformen kostat över en miljard kronor – dels är den komplicerad att använda och har läckt information. Nu ersätts den med enklare verktyg.
LÄS ÄVEN: Allvarlig kritik – Skolplattformen fyller inte lärares behov
Skolplattformen, Stockholms stads digitala lärplattform, har fått både lärare och vårdnadshavare att svära.
Etableringskostnaden 2012 var knappa 700 miljoner kronor, och sedan dess har den kostat ytterligare dryga 300 miljoner.
Samtidigt har projektet fått allvarlig kritik, bland annat från lärare.
Lärarnas kritik mot digitala plattformen
– Vissa delar har fungerat bra men den har varit för omfattande och skapat arbetsuppgifter för lärare som inte vart relevanta för elevernas måluppfyllelse. Det har varit delar som inte drivit skolutveckling utan varit ett problem när det gäller lärares ökade arbetsbelastning. Vi vill ha de funktioner vi behöver, inte mer, säger Britt-Marie Selin, ordförande för Sveriges Lärare i Stockholm.
En extern utredning från 2020 riktade kritik mot projektet på flera områden, bland annat att den inte mött målgruppernas behov och att den var svåranvänd.
Upphandlingen med Infomentor är färdig för grundskolan, men it- och digitaliseringschefen Patrik Kärkkäinen räknar med att samtliga skolformer från förskolan och uppåt ska ha tillgång till lärplattformar i augusti 2024. Här är dock upphandlingen inte färdig.
Är det en bortkastad miljard för Skolplattformen?
– All kritik var befogad men sista året har vi haft en plattform som varit stabil. Vi är självkritiska och har analyserat vad vi gjort bättre och där vi identifierat problem har vi tänkt nytt. Kostnaden ligger på en femtedel av det för alla skolformer inklusive schemafunktioner, säger han.
Skillnaden mellan Skolplattformen och nya Infomentor är att leverantören kommer att ansvara för samtliga delar.
– Man har tagit lärdom och agerar annorlunda och involverat verksamheterna på ett annat sätt. Jag känner mig trygg med processen, vi köper färdigutvecklade produkter som är stabila från början. De tidigare var varken stabila eller fungerande och det är inte konstigt att användarna uppfattade den som problematisk, säger Patrik Kärkkäinen.
Bland annat kommer säkerheten att testas löpande.
Hur kan det kosta en femtedel av vad ni betalat för Skolplattformen?
– Förra gången hade vi en konsulttung organisation. Hela projektet drevs av managementkonsulter och inte intern kompetens. Nu har vi byggt upp en egen organisation och vi ser det som en kritisk faktor att det är medarbetare som kan området och kommer att finnas kvar. Nu slipper vi utveckla startsidor och appar från olika leverantörer ´ för att få det att fungera tillsammans, säger han.
Trots att det finns lärare med i testgrupperna för den nya plattformen ser Britt-Marie Selin varningstecken.
– Vi tycker inte haft tillräckligt många lärare som i referensgrupperna. Vi hoppas att det är en produkt som är enkel att använda och ekonomiskt försvarbar, säger Britt-Marie Selin.
LÄS ÄVEN:
