Skolverket stoppar digitala nationella proven hela våren
Joakim Malmström, Skolverkets generaldirektör, ställer in digitala nationella proven hela våren.
Digitala nationella prov
En säkerhetsläcka gör att Skolverket ställer in digitala nationella proven under våren 2025.
– Jag och mina kollegor är ju frustrerade över allt arbete som vi har lagt ner och de resurser som skolan har lagt ner på att organisera det här, säger Robin Smith, vice ordförande för Sveriges Lärare.
Sent under fredagseftermiddagen lämnade Skolverket besked om att de stänger ner provplattformen hela våren, efter att elevers personuppgifter har läckt.
Personuppgifterna har varit tillgängliga för andra lärare än de som ska ha tillgång till dem varför Skolverket stänger ner provtjänsten för hela våren 2025.
Myndigheten meddelar på sin hemsida att det kommer ske en utredning av omfattningen av personuppgiftsincidenten och att det kommer att anmälas till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).
Det är i nuläget inte möjligt att säga när provplattformen kan öppna igen.
”Måste ta vårt ansvar”
Joakim Malmström, generaldirektör på Skolverket, skriver på hemsidan:
– Jag ser väldigt allvarligt på det som nu framkommit. Vi på Skolverket måste ta vårt ansvar. Elevernas personuppgifter har ett särskilt skyddsvärde, och vi måste vara helt säkra på att vi kan genomföra de viktiga nationella proven på ett säkert sätt och med hög kvalitet. Jag ser inte att så är fallet nu, och jag har därför fattat beslutet att stänga provtjänsten under våren 2025 för att se till att vi får väl fungerande lösning för landets skolor.
Under onsdagen stod det klart att tre av 18 delprov i svenska i årskurs 6, årskurs 7 och i årskurs 3 på gymnasiet skulle genomföras i skolornas egna system, eftersom rättstavnings- och grammatikkontrollen inte fungerar.
Det fick skolminister Lotta Edholm (L) att kalla Skolverkets generaldirektör till sig för en förklaring.
”Lärare har lagt ner mycket tid”
Läraren Karin Berg räknar med att hon hittills lagt ner två hela arbetsveckor på att få provplattformen att fungera på Schillerska gymnasiet, där hon undervisar i svenska och engelska.
– Det är många rektorer, lärare och annan skolpersonal som har lagt ner mycket tid och engagemang för att förbereda för de digitala nationella proven. Det är därför ytterst beklagligt att det blir en försening av digitaliseringen av proven och att det här beskedet kommer så snart inpå provtillfällena, säger Anna Westerholm, chef för läroplansavdelningen.
Kallas till utskottet för förklaring
Niels Paarup-Petersen, Centerpartiets skolpolitiske talesperson, säger att de kommer att kräva svar från Skolverket i utbildningsutskottet.
– Regeringen är tyst. Därför vill vi ha Lotta Edholm (skolminister) och Skolverket till utskottet så att de får förklara sig. Hittills har våra konkreta frågor fått svaret att allt är bra, säger Niels Paarup Petersen.
697 miljoner - så mycket kostar provplattformen
Kostnader 2017–2024: 697 miljoner kronor
- Summan inkluderar personalkostnader (konsulter och medarbetare), lånefinansiering samt utvecklingsarbete av provtjänstens olika delar – lösningar för överföring av uppgifter från huvudman till Skolverket (även kallat provisionering), lösningar för inloggning, utveckling av provplattformen, lösningar för dataexporter för arkivering och analys. Utvecklingskostnaderna enbart är 200 miljoner.
Beräknade kostnader för 2025: 152 miljoner
- Inkluderar samma poster som ovan.
Källa: Skolverkets presstjänst
Kostnaderna för projektet är uppe i 697 miljoner kronor för åren mellan 2017 och 2024, och beräknas kosta ytterligare dryga 150 miljoner under 2025.
Vi Lärare söker Lotta Edholm, vars pressekreterare hänvisar till ett mejlsvar till TT där hon säger:
– Jag har redan kallat till mig Skolverkets generaldirektör för att förhöra mig om vad som hänt och vilka åtgärder de vidtar på kort och lång sikt. Nu är det självklart än mer angeläget att få höra hur de planerar att agera framöver, och jag utesluter i dagsläget ingenting, skriver Lotta Edholm i ett mejl och fortsätter:
Robin Smith.
– Jag delar helt den frustration som många rektorer, lärare och elever känner. Det är åtta år sedan Skolverket fick uppdraget att utveckla och tillhandahålla de digitala nationella proven. Trots det står vi här idag. Nu förväntar jag mig att Skolverket skyndsamt ser till att alla huvudmän får tydlig information och att de ser till att de nationella proven kan genomföras i en annan form.”
Sveriges Lärare: ”Frustrerade”
Robin Smith, vice ordförande för Sveriges lärare, säger till TT att han är en av de lärare som berörs av Skolverkets besked. Det betyder dubbelarbete.
– Jag och mina kollegor är ju frustrerade över allt arbete som vi har lagt ner och de resurser som skolan har lagt ner på att organisera det här, säger han.
Robin Smith beskriver samtidigt "lite av en lättnad".
– Nu får vi i alla fall genomföra provet under former som vi känner igen.
För några veckor sedan presenterades betygsutredningen som föreslog digitala nationella slutprov.
– Det är inte många år bort. Tänker man då på att Skolverket har jobbat i sju år med att försöka plocka fram den här relativt enkla lösningen som ännu inte fungerar. Då kan man undra hur man ska lösa det uppdraget, säger Robin Smith.
Digitala nationella prov – detta har hänt
- 2017 fick Skolverket i uppdrag av dåvarande regeringen att digitalisera de nationella proven och införa central, extern rättning.
- 2018 köper Skolverket in Assessment Master av Sonet Systems, ett företag som sedan har sedan köpts upp av RM plc.
- 2019 ändrades uppdraget till att digitalisera så stor del som möjligt.
- 2021 fick Skolverket i uppdrag att lämna förslag på central rättning för nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och engelska.
- 2023 ändrade nuvarande regeringen uppdraget så att Skolverket även ska införa central rättning av uppsatsdelarna i svenska, svenska som andra språk och engelska i årskurs 9 och på gymnasiet. Samtidigt skulle Skolverket lämna förslag på hur och när central rättning ska införas även i årskurs 9.
- Skolverket föreslår 2027 för gymnasiet och 2029 för grundskolan, vilket regeringen vill tidigarelägga.
- 2024 slopar regeringen digitala nationella prov för lågstadiet.
- Enligt Skolverkets uppgifter är utvecklingskostnaderna uppe i drygt 200 miljoner kronor, och totalkostnaden 697 miljoner mellan 2017 och 2024. För 2025 beräknas kostnaden bli 153 miljoner kronor.
Källa: Skolverket.
LÄS ÄVEN:
Läraren efter att Skolverket stoppat proven: ”En lättnad”
Skolverket stoppar de digitala nationella proven
Rasande kritik mot digitala prov: ”Hoppas det kraschar”
Bugg kan stoppa digitala prov: Skriv på papper
Skolverkets svar om digitala nationella proven: ”Tar tid”
Struntar i digitala provet – byter till papper och penna
Efter lärarnas kritik – ny funktion i digitala proven
Många skolor är dåligt förberedda för digitala NP
”Skolverket skuldbelägger lärarna om nationella proven”
Maria Wiman: Jag blir skogstokig av respektlösheten mot oss lärare och elever
