Skolverkets svar om digitala nationella proven: ”Tar tid”

Under våren 2024 genomfördes test med digitala betygsstödjande bedömningsstöd för årskurs 6 i det nya verktyget.

I slutet av november genomför de första gymnasieskolorna de nationella proven digitalt.

– Vi är medvetna om att det finns saker att utveckla, men det viktiga för oss är elevgränssnittet. När eleverna är inne och gör provet, så fungerar det som det ska, säger Marcello Marrone.

Kritiken mot Provplattformen

Men lärare riktar kritik mot Skolverkets provplattform.

Den handlar om ett krångligt system som tvingar skolan att anpassa sin organisation efter ett verktyg, snarare än tvärt om.

– Jag tror att det kommer att ta lite tid innan man vänjer sig vid systemet. Men när lärarna vänjer sig vid att bedöma elevsvar i provplattformen har vi sett i våra undersökningar att det här går fortare, bland annat på grund av att vissa frågor automaträttas av systemet, säger Marcello Marrone.

Under testerna placerade sig till exempel facit över elevernas svar.

– Informationsrutan med bedömningsanvisningar kan placera sig över svar om man använder små skärmar. Det finns en lösning på problemet som användaren själv kan tillämpa. Vi har sett att detta har vållat problem för vissa användare och vi utreder därför förbättringar tillsammans med leverantören av provplattformen, säger han.

Marcello Marrone säger också att Provplattformen är väl testad av lärare.

– Det har funnits utmaningar, men vi har genomfört tiotusentals tester, inklusive utprövningar som lärosäten har gjort med elever på uppdrag av Skolverket. Vi vet därför ganska väl hur provtjänsten fungerar i verkligheten. Det har genomförts 60 000 bedömningsstöd i provtjänsten (bedömningsstöd är prov som liknar de nationella proven, men är frivilliga), säger han.

Hur lång tid tar det?

– Det är ett nytt arbetssätt, det kommer att ta lite tid för skolor och huvudmän att bli vana vid systemet. Men har man följt de instruktioner som getts och investerat den tid som behövs för att hantera systemet så verkar det vara så att det fungerar. Det gäller bland annat när huvudmän ska överföra användaruppgifter till provplattformen, när skolpersonal använder e-legitimation för att logga in i provplattformen och att man har tagit del av våra webbutbildningar om provplattformen, säger Marcello Marrone.

Så påverkas bedömningen

Lärare ifrågasätter hur bedömningen ska ske när proven inte får skrivas ut på papper.

– Det kan kännas så om man inte är jättevan vid att rätta på skärm, men i två större undersökningar vi har gjort upplever lärarna att det är mer effektivt, säger Marcello Marrone.

Skälet till Skolverkets beslut är provsekretess.

– Risken för spridning av prov och felbedömningar ökar markant om elevsvar skrivs ut i stora mängder. Att utskrifter inte är möjliga är därför ett medvetet designval för att säkerställa provsekretess med mera. Vägvalet innebär att det enbart är digital hantering av proven som gäller, säger han.

En del av kritiken har bestått i att Provplattformen inte kunnat hantera skyddade personuppgifter. Därför valde Stockholms stad, Göteborgs stad och Malmö stad att inte delta i vårens tester av de digitala bedömningsstöden.
Detta är enligt Marcello Marrone åtgärdat sedan 1 oktober.

Det är stora datamängder som skickas mellan skolor och Skolverket, bland annat uppgifter om vilka elever som genomför proven och om personalen som administrerar dem.

Men Marcello Marrone säger att systemet är säkert.

– Vi har tydliga avtal med leverantör och därmed full kontroll över deras hantering av personuppgifterna. Uppgifterna gallras från systemet varje år, säger han.

– Systemet behöver hålla en hög säkerhetsmässig standard eftersom det bland annat hanterar barns personuppgifter. Vi jobbar därför löpande med informations- och- it-säkerhet. När det gäller det senare anlitar vi en tredje part som genomför sårbarhetsanalyser av hela provtjänsten kontinuerligt. Dessutom gör leverantören av provplattformen egna sårbarhetsanalyser, säger han.

– Vi har tydliga avtal med leverantör och därmed full kontroll över deras hantering av personuppgifterna. Uppgifterna gallras från systemet varje år, säger Marcello Marrone.

Kritiken handlar också om att lärare inte varit tillräckligt delaktiga i utveckling av Provplattformen eller fått testa den.

– Vi har genomfört omfattande tester – användbarhettester, intervjuer, fältstudier och observationer för att säkerställa systemets funktionalitet och lärarna har fått och får löpande göra sina röster hörda. Alla prov har dessutom prövats ut i stor skala med elever och lärare.

Därför vann Provplattformen

Varför Skolverket valde att köpa in ett verktyg från Australien förklarar Marcello Marrone med att leverantören vann upphandlingen eftersom det var den anbudsgivaren som bäst levde upp till Skolverkets behov och krav. 

– Den lösningen vi valde var den bästa sett till hela behovsbilden. Det är en komplex lösning som också omfattar provkonstruktion vid lärosätena. Det går inte bara att skicka ut en provplattform och säga ”kör”, säger Marcello Marrone.

Skolverket hade en kravlista med över 200 poster, som jämfördes med prislappen från de företag som deltog i upphandlingen.

Bland annat ska plattformen hantera en stor mängd användare samtidigt.

Sedan juli 2022 finns lagkrav på att personuppgifter på att personuppgifter inte får överföras mellan EU/EES och USA.

Företaget som levererar plattformen, RM plc, har sedan dess flyttat serverkapacitet till Tyskland.

Ny upphandling igång

Den lösning att Skolverket skulle agera provbank och skicka ut uppgifter som eleverna genomför i sin skolas vanliga provplattform, avfärdar han.

– Med en sådan lösning hade vi inte kunnat garantera likvärdigheten i provgenomförandet eftersom olika system ger olika gränssnitt. Provresultaten är bara rättvisa om proven är likvärdiga. Dessutom skulle varje huvudman behöva köpa en sådan tjänst, och alla huvudmän har inte det i dag, säger Marcello Marrone.

Likvärdigheten påverkas också av att en del av eleverna under övergångsperioden kommer att skriva provet på papper.

– Det stämmer att ersättningsprov på papper kommer att finnas under en övergångsperiod, och vi har gjort bedömningen att detta är nödvändigt då den digitala mognaden hos huvudmän och skolor skiljer sig kraftigt åt, säger han.

En ny upphandling av provplattform är på gång. Men att det skulle bli en lösning där lärare och elever får göra provet i sin vanliga digitala miljö ser inte Marcello Marrone som ett alternativ.

– Det skulle gå emot krav på likvärdighet i genomförandet och dessutom bidra till kostnader för huvudmän. Skolverket får inte konkurrera med andra tjänster på marknaden, så provplattformen kan endast användas för nationella prov., säger han.

Många skolor är dåligt förberedda för digitala NP

Hårda kritiken mot Skolverkets digitala nationella prov: ”Hoppas det kraschar”