Skolverket efter kritiken: ”Vi fokuserade på eleverna”

När det för några veckor sedan upptäcktes att provplattformen inte klarar rättstavnings- och grammatikkontroll bestämde Skolverket att den inte ska användas för vissa nationella prov.

Kort därefter kom nästa avslöjande: plattformen läcker elevinformation.

Skolverket bestämde sig då för att stänga plattformen.

Tror sig veta orsaken

Vem är ansvarig för det som har gått fel?

– Det är för tidigt att diskutera ansvarsfrågan just nu, utan det får vi återkomma till senare, säger Jonas Krantz.

Han sitter med i Skolverkets ledningsgrupp och är tillförordnad chef för Skolverkets avdelning för verksamhetsutvecklingsstöd.

– Vi tror att vi tillsammans med leverantören har identifierat vad som orsakade problemet och håller nu på att verifiera den lösning som vi tänker sätta in. Men innan vi är hundra procent säkra vill vi inte gå ut med det.

Kostnad hittills: 700 miljoner

Arbetet med provplattformen – och det som hör till den – har hittills kostat Skolverket cirka 700 miljoner kronor.

Leder de nya åtgärderna till extra kostnader för Skolverket?

– Inga större extra kostnader som jag ser det just nu. Däremot har tryckning av pappersprov och liknande – som ju en konsekvens av att vi inte kan genomföra digitala prov – lett till extra kostnader.

Kräver ni att leverantören av provplattformen får stå för dem?

– Vi är just nu i sluttampen med att verifiera att den lösning som vi har valt också fungerar. Kostnadsdiskussionen får vi ta lite senare, det gäller både internt och med leverantören.

”Vi tar kritiken på allvar”

Många lärare är mycket kritiska till den nya provplattformen, förutom de senaste problemen. Det gäller inte minst användargränssnittet som upplevs som omständligt, ologiskt och svåranvänt.

– Vi har fått kritik från lärarkåren kopplat till systemets funktionalitet och användarvänlighet. Det är kritik och frågor som vi tar på allvar. Fokus initialt har varit att det ska vara en bra användarupplevelse för eleverna, säger Jonas Krantz.

Har ni fokuserat för mycket på eleverna?

– Med tanke på projektets storlek och utmaningar har vi behövt göra vissa vägval. Vi har fått fram en i grunden fungerande provplattform. I höstas genomfördes 4 000 nationella prov i den första versionen av provplattformen plus cirka 60 000 bedömningsstöd.

– Nu behöver vi ta nästa steg och i det ingår dialog med lärarna och att utveckla funktionaliteten i enlighet med lärarkårens önskemål.

”Varit ett tidskritiskt projekt” 

Vad det ett misstag att inte från början ta större hänsyn till lärarperspektivet?

– Det är svårt att säga om det var ett misstag eller inte. Det är alltid lätt att i efterhand fundera över vad man borde ha gjort.

Är det tidspress som ligger bakom åtminstone en del av problemen?

– Det är klart att det här har varit ett tidskritiskt projekt. Men jag kan inte riktigt se att det som har hänt nu är en effekt av tidspress.

När ska provplattformen tas i bruk igen?

– Vår målsättning att det i höst ska kunna genomföras digitala nationella prov i den.

Har redan inlett ny upphandling

När börjar arbetet med att upphandla en ny provplattform?

– Det arbetet är redan igång. Det nuvarande avtalet löper ut 2028 och det behöver göras en ny upphandling enligt Lagen om offentlig upphandling. Vår förhoppning är att vi under året ska kunna gå ut med en upphandling.

Blir det en helt ny plattform?

– Upphandlingsreglerna är ganska så snåriga och komplexa och gör att vi måste upphandla en provplattform. Vilken det blir vet vi ännu inte.

– De digitala nationella proven är egentligen ett stort ekosystem med en mängd olika delar där provplattformen är en. Många av de lösningar som tagits fram under arbetet med den nuvarande provplattformen kommer att kunna användas även om det blir en annan i framtiden.

Kan ni inte utveckla en egen?

– Vi kommer att undersöka även det alternativet.

”Haft dialog med kritikerna”

Enligt en del it-experter har Skolverket gjort det extra svårt för sig genom att välja en onödigt komplicerad modell för upphandling.

– Jag har haft en del diskussioner och dialog med några av kritikerna. Det är viktigt att höra vad de har att säga för att se om det är något som vi behöver justera.

– Det är klart att det alltid finns saker som man kan förändra och förbättra. Vi behöver inför nästa upphandling sätta oss med rätt kompetens och fundera kring vilka förändringar som behöver göras.

Finns det inte fungerande provplattformar i andra länder som ni kan använda er av?

– Det finns digitala provplattformar i flera andra länder, till exempel i Norge, Finland, Nederländerna och Nya Zeeland. Förutsättningarna och reglerna kring de nationella proven skiljer sig dock åt mellan länderna. Att direkt kopiera deras provplattformar ser jag inte framför mig. Men däremot kan vi alltid ha dialog med varandra och plocka åtminstone lite russin ur kakan. Och det har ju vi också gjort.

Beror problemen på att ni har valt en ”billig” lösning för att hålla nere kostnaderna?

– Vi har inte gjort den typen av analys ännu. Jag kan därför inte svara på den frågan.

LÄS MER:

De drog in 175 miljoner på havererade plattformen

Forskaren om Skolverkets haveri: ”Saknar kompetens”

Lärares personuppgifter kan ha läckt via Skolverket

Skolors tid för att kopiera proven: 5000 timmar