Provplattformen riskerar försena nytt betygssystem
Anna Westerholm, Skolverket, hoppas att central rättning ska kunna vara på plats 2026.
Digitala nationella prov
Central rättning av digitala nationella proven ska införas nästa år – grunden i utredaren Magnus Henreksons försvarslinje mot glädjebetygen.
Men efter senaste haveriet väcks farhågor för att den strulande provplattformen inte ska hålla måttet och att centrala rättningen försenas.
Hittills har projektet kostat 697 miljoner kronor.
Under onsdagen kom besked om att Skolverkets provplattform inte ska användas för digitala nationella prov i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6 och 7 i specialskolan och årskurs 3 på gymnasiet.
Grammatik- och stavningskontrollen fungerar inte som tänkt.
”En kalldusch”
– Vi fick kännedom om det sent förra veckan och det var en kalldusch. Men elevperspektivet blev avgörande för oss, att systemet skulle påverka genomförandet, säger Anna Westerholm, avdelningschef för Skolverkets avdelning för läroplaner.
Hon betonar att det handlar om uppsatsdelarna, tre av totalt 18 delprov.
Central rättning av digitala nationella prov är en förutsättning för att det nya betygssystemet ska kunna införas. Skolverket har själva flaggat för att regeringens tidsram är fär snäv.
– Som det ser ut kommer vi att införa central rättning 2026, men allt bygger på hur det går under våren, säger hon.
Skolverket inleder nu en ny planerad upphandling om provplattformen. Hittills har projektet kostat 697 miljoner kronor – motsvarande kostnaden för att anställa 1 000 lärare eller förskollärare under ett år, enligt Vi Lärares beräkningar.
697 miljoner - så mycket kostar provplattformen
Kostnader 2017–2024: 697 miljoner kronor
- Summan inkluderar personalkostnader (konsulter och medarbetare), lånefinansiering samt utvecklingsarbete av provtjänstens olika delar – lösningar för överföring av uppgifter från huvudman till Skolverket (även kallat provisionering), lösningar för inloggning, utveckling av provplattformen, lösningar för dataexporter för arkivering och analys. Utvecklingskostnaderna enbart är 200 miljoner.
Beräknade kostnader för 2025: 152 miljoner
- Inkluderar samma poster som ovan.
Källa: Skolverkets presstjänst
Journalsystemet Millenium har pausats, Skolplattformen i Stockholm har skrotats och provplattformen strejkar.
Vad är problemen med myndighetsupphandlingar av digitala tjänster?
– Svaret är att det är komplexa uppdrag, det är det största digitala uppdrag Skolverket har genomfört. Idag går vi in i en ny upphandling och förhoppningsvis har väldigt mycket hänt sedan 2017 då vi fick uppdraget, säger Anna Westerholm.
Räknar på lärartiden
Hur mycket lärartid som gått åt är ännu inte fastställt.
– Vi kommer att göra effektstudier, och det är ett av våra effektmål. Men det är för tidigt att uttala sig, säger Anna Westerholm.
Hon är medveten om lärarnas kritik mot provplattformen.
– Vi jobbar på bedömningsdelen. Jag vill säga att det här är första versionen, och vi är ödmjuk. Det är en lång resa och en viktig del av den är att vi ser vad som är krångligt och behöver rättas till, säger Anna Westerholm.
Digitala nationella prov – detta har hänt
- 2017 fick Skolverket i uppdrag av dåvarande regeringen att digitalisera de nationella proven och införa central, extern rättning.
- 2018 köper Skolverket in Assessment Master av Sonet Systems, ett företag som sedan har sedan köpts upp av RM plc.
- 2019 ändrades uppdraget till att digitalisera så stor del som möjligt.
- 2021 fick Skolverket i uppdrag att lämna förslag på central rättning för nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och engelska.
- 2023 ändrade nuvarande regeringen uppdraget så att Skolverket även ska införa central rättning av uppsatsdelarna i svenska, svenska som andra språk och engelska i årskurs 9 och på gymnasiet. Samtidigt skulle Skolverket lämna förslag på hur och när central rättning ska införas även i årskurs 9.
- Skolverket föreslår 2027 för gymnasiet och 2029 för grundskolan, vilket regeringen vill tidigarelägga.
- 2024 slopar regeringen digitala nationella prov för lågstadiet.
- Enligt Skolverkets uppgifter är utvecklingskostnaderna uppe i drygt 200 miljoner kronor, och totalkostnaden 697 miljoner mellan 2017 och 2024. För 2025 beräknas kostnaden bli 153 miljoner kronor.
Källa: Skolverket.
LÄS ÄVEN:
Skolverket stoppar de digitala nationella proven
Rasande kritik mot digitala prov: ”Hoppas det kraschar”
Bugg kan stoppa digitala prov: Skriv på papper
Skolverkets svar om digitala nationella proven: ”Tar tid”
Struntar i digitala provet – byter till papper och penna
Efter lärarnas kritik – ny funktion i digitala proven
Många skolor är dåligt förberedda för digitala NP
”Skolverket skuldbelägger lärarna om nationella proven”
Maria Wiman: Jag blir skogstokig av respektlösheten mot oss lärare och elever
