Rasande kritik mot digitala prov: ”Hoppas det kraschar”

Det låter drastiskt när Karin Berg, gymnasielärare i Göteborg, säger det. Men hon menar väl.

Sedan 2014 har hon implementerat digitala verktyg i skolan. Hon ser fram emot digitala nationella prov. Bara inte så här.

”Ett administrativt monster”

– Det är ett administrativt monster, samtidigt som det är ett lagkrav att genomföra proven, säger Karin Berg.

I slutet av november är det endast en liten andel av gymnasieskolorna som drar i gång med nationella prov i engelska 5, engelska 6, svenska 3 samt svenska som andraspråk 3.

Den stora mängden skolor och totalt 150 000 elever ansluter till vårterminen 2025.

Ändå förutspår Karin Berg kaos.

– Jag vet vad som hände i våras när de provade bedömningsstödet. Folk var skitstressade, facit placerade sig över elevernas svar, lärare måste bedöma på datorn eftersom man inte kan skriva ut prov, säger Karin Berg.

Involverar all personal

Hon menar att det är ett verktyg som skolorna tvingas att anpassa provorganisationen efter, i stället för tvärtom.

– Samtliga lärare måste lära sig ett verktyg som vi inte behöver i andra sammanhang, eftersom alla måste kunna vakta proven. Tänk dig den implementeringsresan, säger Karin Berg.

Hon som lärare kan inte lägga in de anpassningar som elever behöver. Det behöver specialpedagogen göra.

De olika administratörsstegen gör att provet involverar hela skolans personal.

– Det är alltid problem när man använder nya system. Men det här är så krångligt att det behöver göras om från grunden, säger Karin Berg.

”Hoppas de kör i diket”

Jenny Sellberg är lärare och var uppdragsledare för projektet på Skolverket mellan 2017 och 2022. Hon säger att tiden på myndigheten färgat hennes bild av resultatet.

Hennes förhoppning är samma som Karin Bergs.

– Jag hoppas att de kör i diket. Jag önskar att Skolverket får en ny chans att samla sig som tjänsteleverantör. Det var eftersom jag har en enorm tro på det som jag tog uppdraget, säger Jenny Sellberg.

Idag jobbar hon som digitaliseringsstrateg på Vaxholms kommun.

– Vi torrsimmade i försöksverksamheten, försöksskolorna fick aldrig logga in och använda provtjänsten som tänkt. Det har varit tester på små delar. En enskild skola har fått testa hela flödet, för sent, säger hon.

Riskerna med verktyget

Jenny Sellberg har flera gånger varnat ansvariga på myndigheten för problemen med verktyget. För att satsa på en central provtjänst som inte är anpassad för användningen och som kräver att vi skickar in massor av personuppgifter, med en server i Storbritannien.

 – Två miljoner användare per läsår – det är det största register vi har i Sverige förutom folkbokföringen. Allt ska gå genom en plattform och vi har ingen aning om vart det tar vägen, säger Jenny Sellberg.

Hon har varnat för att verktyget kräver en stor investering för skolorna när det gäller nätkapacitet, federerad inloggning (samma inlogg i flera system) och multifaktorautenticering (säkerhetssystem med flera steg i inloggningen).

Och för att det inte stöttar lärarna i deras arbete.

– Skolverket har lagt all sin tid, energi, kraft och alla pengar för att anpassa plattformen efter elever som behöver kunna förstora texten och få den tillgänglighetsanpassad, men har helt glömt bort att se att alla kan logga in, säger Jenny Sellberg.

Har inte lyssnat på lärarna

Hon upplever att hon blev utfryst och att myndigheten inte har lyssnat tillräckligt på lärarna. Precis som Karin Berg.

– Jag kan inte provköra ett prov eller öva. I stället kan jag titta på film och få interaktiva övningar där det står vad jag ska klicka på och förväntar sig att jag ska komma ihåg, säger Karin Berg.

Enligt Jenny Sellberg har provtjänsten visserligen testats ute på skolor innan vårens bedömningsstöd släpptes, men bara en enda skola har genomfört det hela vägen.

Viktig del i betygsutredningen

Pressen från regeringen är hård. De digitala nationella proven har en avgörande uppgift i den pågående betygsutredningens förslag på reformer.

Proven ska öka rättssäkerheten och minimera glädjebetygen när slutbetyget knyts hårdare till resultatet i de nationella proven.

– Det tror jag inte ett skvatt på. De erfarenheter vi har är att det inte är i rättningen av nationella prov som diskrepansen uppstår, utan mellan resultatet och slutbetyg, säger Hjalmar Holgersson, gymnasielärare och huvudskyddsombud för Sveriges Lärare i Göteborg.

Han har varit fackförbundets representant under införandet av Skolverkets verktyg i Göteborgs stad.

Två skolor i kommunen står beredda för att genomföra proven under hösten.

– Vi har en mycket större puckel inför vårterminen och hur det ska administreras är inte klart helt konkret, säger Hjalmar Holgersson.

Får inte skrivas ut på papper

Precis som tidigare ska proven sambedömas. Nytt är att de inte får skrivas ut på papper.

– Vi har en hel generation lärare som aldrig bedömt digitalt. Det finns inget i min arbetsbeskrivning som säger att jag måste kunna det förrän nu. Skolorna är inte beredda, säger Karin Berg.

Ny bedömning kräver ny schemaläggning, tillgång till lokaler och datorer.

– Det blir en stor utmaning för arbetsgivaren att ha tillräckligt med digitala verktyg för att göra en sambedömning, och det kommer att kosta att schemalägga rätt lärare vid rätt tid med rätt förutsättningar, säger Hjalmar Holgersson.

Avgörande uppgiften

Digitala nationella prov har en ytterligare uppgift. En som är avgörande för Sveriges Lärare.

Tanken är att den administrativa bördan ska lätta från lärarna.

– Jag känner att det finns en risk att den blir större. Det har tagit tid att rapportera in resultat men vi vet hur mycket tid man behöver sätta av. Hantverket är vi trygga i, att rätta med penna och papper, och vi vet vad vi får ut av det. Det finns inget som tyder på att rättningen blir lättare för de delar som inte rättas automatiskt eller av extern bedömare, säger Hjalmar Holgersson.

Skolverket säger att det upphandlade verktyget var enda möjligheten att lösa uppgiften, och att leverantören var den enda som kunde hantera de datamängder som krävs.

Erik Winerö är lärare som också forskar vid Göteborgs universitet, där han studerar hur digitalisering påverkar examinationer i skolan.

Han hade velat se andra lösningar: Antingen att Skolverkets provplattform också får användas för skolors alla digitala prov och tester.

Eller att Skolverket istället för att utveckla ett eget system fastställer krav och standarder som redan befintliga digitala provsystem på marknaden får anpassa sig efter.

– Då skulle elever kunna genomföra nationella prov i de system som redan använder idag, förutsatt att dessa system möter kraven, säger han.

Skolverket: Omöjligt

Skolverket menar dock att den andra lösningen är omöjlig ur ett likvärdighetsperspektiv.

–  Jag håller med om att likvärdighetsfrågan är utmanande, men att låta elever genomföra nationella prov i ett system de endast får använda vid nationella prov är sannolikt ännu mer problematiskt. Att dessutom som nu tillåta att vissa skolor, trots digitaliseringen, får genomföra proven på papper, är heller inte likvärdigt, säger Erik Winerö.

Och läraren Karin Berg sammanfattar:

– Skolverket hade inte i uppgift att skapa en egen provplattform. Det har blivit en fråga om prestige, och det snyggaste hade varit att börja om, säger Karin Berg.

Myndigheten håller redan på med en ny upphandling, och räknar med ett beslut under 2025.

LÄS ÄVEN:

Många skolor är dåligt förberedda för digitala NP

AVSLÖJAR: F-betyg skrotas – inför nytt betygssystem

Digitala nationella prov senareläggs

Digitala nationella prov ska lösa problem som belastar lärarkåren

Digitala nationella prov i lågstadiet stoppas