Skolverket efter stoppade proven: ”Lärt oss mycket”

Foto: Bildbyrån och Skolverket

Anna Westerholm, avdelningschef för Skolverkets läroplansavdelning, tror inte att det ska bli någon längre paus för de digitala nationella proven.

Det krävdes personuppgiftsläckor för att Skolverket skulle pausa de digitala nationella proven. Fortfarande är det inte klart vad som hänt och vems fel det är – leverantörens eller Skolverkets.
– Så fort vi är säkra öppnar vi Skolplattformen igen, säger Anna Westerholm, Skolverket.

Uppgiften kom till Skolverket under torsdagen. Dagen efter, på fredagen gick beskedet ut: Skolverket slopar de digitala nationella proven under våren.

– Inloggade lärare på fyra skolor kunde se elevers namn på andra skolor hos samma huvudman. Vi utreder fortfarande omfattningen av incidenten men eftersom det rör personuppgifter passerades vår röda linje, säger Anna Westerholm, avdelningschef för Skolverkets läroplansavdelning.

Vems fel är det?

­– Det håller vi på att undersöka. Vi har suttit med leverantören hela helgen och försökt reda ut vad som hände, säger hon.

Kräver en haverikommission

I en artikel i Expressen kräver skoldebattören och rektorn Linnea Lindquist en haverikommission för projektet som hittills kostat 697 miljoner kronor och pågått sedan 2017.

– Det är sådant som regeringen kan välja att göra, vi ska träffa departementet i morgon så vi får se vad ministern har att säga till oss. Vi jobbar på för allt vad tygen håller för att åtgärda detta, säger Anna Westerholm.

Skolminister Lotta Edholm svarar inte på Vi Lärares frågor, men skickar en kommentar på mejl:

”De uppgifter som har framkommit är mycket allvarliga. Jag delar helt den frustration som många rektorer, lärare och elever känner. Det är åtta år sedan Skolverket fick uppdraget att utveckla och tillhandahålla de digitala nationella proven. Trots det står vi här idag. Jag kommer under morgondagen att träffa Skolverkets generaldirektör för att förhöra mig om vad som hänt och vilka åtgärder myndigheten kan vidta på kort och lång sikt. I dagsläget utesluter jag ingenting”.

Hur påverkas ditt förtroende för leverantören?

– Vi var jättenöjda när vi genomförde proven och bedömningsstöden under förra året. Idag kan jag inte säga om jag är nöjd eller missnöjd, för vi vet inte var felet ligger. Men det kommer vi att veta, förhoppningsvis inom en snar framtid, säger Anna Westerholm.

”Ledsna för sent besked”

Tanken är inte att det ska bli någon längre paus för de digitala nationella proven.

– Det hoppas jag verkligen inte, vi måste bara veta vad det är som hänt. Så fort vi känner oss säkra kommer vi att öppna igen, men för vårens nationella prov är papper som gäller. Det blir för hattigt annars. Vi är ledsna för det sena beskedet till skolorna, säger Anna Westerholm.

697 miljoner - så mycket kostar provplattformen

Kostnader 2017–2024: 697 miljoner kronor

  • Summan inkluderar personalkostnader (konsulter och medarbetare), lånefinansiering samt utvecklingsarbete av provtjänstens olika delar – lösningar för överföring av uppgifter från huvudman till Skolverket (även kallat provisionering), lösningar för inloggning, utveckling av provplattformen, lösningar för dataexporter för arkivering och analys. Utvecklingskostnaderna enbart är 200 miljoner.

Beräknade kostnader för 2025: 152 miljoner 

  • Inkluderar samma poster som ovan.

Källa: Skolverkets presstjänst

Parallellt inleder Skolverket en ny upphandling för Provplattformen. Nuvarande kontrakt går ut i november 2028.

– Det vi vet att det har hänt jättemycket på marknaden. Vi kan inte ens vara säkra på att nuvarande leverantör vill vara med i matchen, säger Anna Westerholm.

Hur påverkar det här införandet av central rättning?

– Det är katten på råttan, råttan på repet. Digitala nationella proven måste fungera för att förslagen i betygsutredningen ska fungera. Det kommer säkert att bli tidspress, men det fungerade förra året.

Vad har ni lärt er inför nya upphandlingen?

– Vi har lärt oss så mycket. Det här var första gången Skolverket haft ett så stort it-projekt. Vi har bland annat lärt oss mycket av våra försöksskolor och vikten av de får testa i god tid och skolors behov av tidig och tydlig information, vilka krav vi kan ställa och vad som är kostnadsdrivande. Vi lade ner väldigt mycket arbete på elevgränssnittet, men vi kan se att det finns en del att jobba med i lärargränssnittet, säger Anna Westerholm.

”Vet att lärare är pressade”

Lärare har kritiserat att Skolverket inte varit tillräckligt lyhörda inför de problem de upplever. ”Tondövt” skriver läraren Towe Falk i en debattartikel på Vi Lärare.

Andra skribenter har liknat Provplattformen vid Västra Götalandsregionens totalhavererade journalsystem Millenium, en annan har varnat för fusk-risken.

Kritiken har varit hårdare än så. 

LÄS ÄVEN: Rasande kritik mot digitala prov: ”Hoppas det kraschar”

– Vi vet att lärare är tidspressade. Det behöver fungera för att deras vardag ska fungera. Det gäller till exempel bedömningsdelen. Men vi har också kontakt med många skolor och lärare som ser fram emot det här, det är inte en massiv lärarstorm mot oss dagligdags. Vi är ödmjuka inför att saker behöver förbättras, och har inte kunnat lova att det ska vara perfekt från dag ett, säger Anna Westerholm.

Digitala nationella prov – detta har hänt

  • 2017 fick Skolverket i uppdrag av dåvarande regeringen att digitalisera de nationella proven och införa central, extern rättning.
  • 2018 köper Skolverket in Assessment Master av Sonet Systems, ett företag som sedan har sedan köpts upp av RM plc.
  • 2019 ändrades uppdraget till att digitalisera så stor del som möjligt.
  • 2021 fick Skolverket i uppdrag att lämna förslag på central rättning för nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och engelska.
  • 2023 ändrade nuvarande regeringen uppdraget så att Skolverket även ska införa central rättning av uppsatsdelarna i svenska, svenska som andra språk och engelska i årskurs 9 och på gymnasiet. Samtidigt skulle Skolverket lämna förslag på hur och när central rättning ska införas även i årskurs 9.
  • Skolverket föreslår 2027 för gymnasiet och 2029 för grundskolan, vilket regeringen vill tidigarelägga.
  • 2024 slopar regeringen digitala nationella prov för lågstadiet.
  • Enligt Skolverkets uppgifter är utvecklingskostnaderna uppe i drygt 200 miljoner kronor, och totalkostnaden 697 miljoner mellan 2017 och 2024. För 2025 beräknas kostnaden bli 153 miljoner kronor.

Källa: Skolverket.

LÄS ÄVEN: 

Läraren efter att Skolverket stoppat proven: ”En lättnad”

Skolverket stoppar de digitala nationella proven

Skolverkets svar om digitala proven: ”Beklagar”

Rasande kritik mot digitala prov: ”Hoppas det kraschar”

Struntar i digitala provet – byter till papper och penna

Många skolor är dåligt förberedda för digitala NP