”Vi är inte vaccinerade mot den här sortens antisemitism”

Forskaren och läraren Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, säger att dagens antisemitism skiljer sig mot den nazistiska antisemitismen.

– Den traditionella bilden av juden som orsakat Digerdöden, äger tidningar och styr USA, har förflyttats till Israel. När den formen av antisemitism uppträder är vi inte lika vaccinerade, säger Christer Mattsson.

En bild som Mirjam Katzin, även hon forskare vid Segerstedtinstitutet, delar.

Så drabbas judiska elever

– Mycket av den antisemitism som judiska elever stöter på är kopplad till Israel-Palestina, de tvingas ta ansvar för Israels agerande – oavsett vad de själva tycker, säger hon.

I klassrummet kan det leda till att lärare avstår från ämnet.

– Man väljer att lägga locket på, eftersom det blir för svårt och man inte har tid. Det är en svår fråga som riskerar att väcka mycket, och det kanske inte finns ledningsstöd eller så har man inte ordentlig kunskap, säger Mirjam Katzin.

Särskilt svårt kan läget vara för lärare som har elever i klassrummet med nära personlig relation till kriget. Kanske kommer familjen från Mellanöstern, och kanske har de släktingar i Gaza eller Libanon.

– Om du är i en sådan traumatisk situation kan det kan rinna över känslomässigt. Eleven säger och gör saker som de inte ska ställas till svars för på samma sätt som om man inte är personligt berörd, säger Christer Mattsson.

I klassrummet har läraren samtidigt ansvar för måluppfyllelsen, och för att lära ut skolans värdegrund.

– Det finns en grundläggande konflikt mellan kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget. Men kunskapsuppdraget utförs bättre om värdegrundsuppdraget utförs väl. Det är svårt för den enskilda läraren, det är där ledningen måste komma in, säger Mirjam Katzin.

Läromedel saknas

Samtidigt saknas både forskning om antisemitism i svenska förhållanden – och läromedel.

Vid Segerstedtinstitutet pågår ett forskningsprojekt om Sverige efter 7 oktober, det ska bland annat ska resultera i metodmaterial för lärare.

– Vi kan inte förvänta oss att en enskild lärare ska lösa problemet, utan vi riktar kompetens, resurser och förmåga dit problemet är manifesterat, säger Christer Mattsson.

Men en sak är viktig, säger han: Att sluta prata om rasism som ett enhetligt tankegods.

– Vi bakar in alla -ismer och det blir ett konkurrensförhållande mellan till exempel antisemtism, islamofobi, antiziganism och afrofobi, säger han.

Pedagogisk framgångsfaktor

Och fortsätter:

– Rent pedagogiskt är det en framgångsfaktor: Vi måste se att varje -ism har sin egen logik, historia och sin egen plats, säger Christer Mattsson.

Samtidigt dundrar rubrikerna om robotattacker – mot Libanon, mot Israel, mot israeliska ambassaderna i Stockholm och Köpenhamn.

– Men lärare har engagemang och en vilja att göra gott. Det måste vi möta med rätt och rättvisa förutsättningar, säger Christer Mattsson.

Mirjam Katzin ser också tecken på att undervisning om judendom och Förintelsen påverkas av det pågående kriget mellan Hamas, Hizbollah och Israel.

– Till exempel finns det ett judiskt kunskapscenter i Malmö synagoga som har haft jättemycket skolbesök, men de har minskat sen 7 oktober. Och överlevare som vittnar om Förintelsen i skolorna, nu är det andra eller tredje generationen, får färre bokningar, säger hon.

Hennes rapport om antisemitismen i Malmö stads förskolor och skolor kom 2021, och visade bland annat att lärare i stor utsträckning kände att de saknade kunskap om antisemitism och nationella minoriteter, dit judarna hör.

Lärares engagemang måste mötas med rättvisa förutsättningar

Här ökar intresset

Men Christer Mattsson har samtidigt märkt ett ökat söktryck till Göteborgs universitets 7,5-poängskurs ”Pedagogiskt arbete mot antisemitism”, som arrangeras av Segerstedtinstitutet och Forum för levande historia.

Kursen hölls första gången veckor innan attacken 7 oktober 2023, då hade det tagit längre tid att fylla platserna.

I år är den full.

– Det tog över en timme innan de nya studenterna pratat färdigt om året som gått, situationer de hamnat i, antisemitiska uttryck som de aldrig hört tidigare och avsaknaden av verktyg. Det tycker jag är en tydlig bild om 7 oktober för lärare, säger han.

I grunden har Christer Mattson, själv lärare, en optimistisk syn på Sverige och svensk skola.

– Jag vill påminna hur mycket svenska samhället och svensk skola har haft. Min morfar var rom och blev utkastad från skolan i början av 1900-taklet, medan jag har den högsta akademiska utbildning som finns. Det visar vilken utveckling som är möjlig, säger han.

Och fortsätter: 

– Att skolorna har haft överlevare som vittnat om Förintelsen, och gjort studieresor till koncentrationslägren, har fungerat som ett slags skydd mot antisemitism, säger Christer Mattsson. 

LÄS ÄVEN:

Ensam mot antisemitismen – här får lärare stöd

Ny rapport: Lärarna ensamma i antisemitism-krig

Han tar strid mot antisemitismen i Malmös skolor

Linnea Lindquist: ”Vi har misslyckats hålla antisemitismen borta från skolorna”

Konflikten riskerar spridas till skolan: ”Kommer bli värre”