Svårt med känsliga ämnen i skolan – ”Måste lära känna eleverna”

Som en del i skolans demokratiuppdrag ska elever ges möjlighet att diskutera svåra frågor i lärarledda samtal, men en granskning från Skolinspektionen under hösten visar att de samtalen ofta uteblir.

Vid två tredjedelar av de granskade skolorna fångas inte kontroversiella frågor upp i undervisningen. I stället handlar värdegrundsarbetet ofta om övergripande trygghetsfrågor och att förhindra kränkande behandling.

Medan lärare på de skolor i granskningen som lyckas mindre bra är utlämnade till egna initiativ och saknar en bra stödstruktur runt sig, utmärker sig de som lyckas bättre genom att lärarna har bra stöd, utvecklar undervisningen tillsammans och även har stöd av elevhälsan i arbetet med kontroversiella frågor.

Tidsbrist det största problemet

Johanna Jaara Åstrand, ordförande på Sveriges Lärare, ser flera faktorer som försvårar för lärare att hantera de känsliga ämnena i klassrummet. Den viktigaste menar hon är de bristande förutsättningar lärarna ges av arbetsgivare och politiker.

Johanna Jaara Åstrand

– Det första du gör som lärare är inte att kasta ur dig frågor som kan väcka upprördhet. Man börjar med att jobba med gruppen, med empati, med förståelse för andra. All undervisning blir bättre ju starkare och mer förtroendefulla relationer man får chansen att bygga med eleverna, och det gäller kanske i synnerhet de känsliga samtalen. För att lära känna sina elever behövs en viss kontinuitet, man behöver få tid att lära sig deras styrkor, svagheter och preferenser. Men den tiden är knapp för många lärare.

– Sen är det långt ifrån alla elever som möts av behöriga utbildade lärare. Då möter man inte en vuxen som kan ta hand om diskussioner när de dyker upp, eller som kan starta upp ett känsligt samtal, säger hon.

Finns det en risk för självcensur om man som lärare vet att ett visst ämne kan leda till starka känslor som kan påverka eleverna hela resten av dagen?

– Nej det är inte så att lärare väljer att vara tysta. Om det har gått så långt att en lärare känner att ”det här undviker jag” så beror det på en rad andra brister som kommit före, säger Johanna Jaara Åstrand.

Det påverkar samtalsklimatet

En annan faktor som hon menar har betydelse för samtalsklimatet i klassrummet är de polarisende röster som får stort utrymme inte minst på sociala medier, och som ibland saluför extrema ståndpunkter och konspirationsteorier.

– Det är tveklöst så att vi har en annan samhällsdebatt och polarisering i sociala medier som elever såklart är en del av, och påverkas av. Den debatten grundar sig inte heller alltid på fakta, snarare tvärtom. Det rör sig ofta om ren propaganda, säger Johanna Jaara Åstrand.

Ett aktuellt exempel är den just nu så omskrivna och nyligen gripna misogyna influencern och misstänkte våldtäktsmannen Andrew Tate. Hans ideologi där kvinnor är mäns egendom har fått stort genomslag bland tonårspojkar i västvärlden. I Storbritannien har det gått så långt att skolor nu jobbar med att avradikalisera hans följare.

Därför hinner läraren inte med

Johanna Jaara Åstrand tror att en behörig lärare med rätt förutsättningar kan hantera den typen av diskussioner, men att det idag är svårt att hinna med.

– Den största boven i dramat är att lärare idag är otroligt pressade och stressade. Tiden att planera, förbereda, diskutera och samplanera med kollegor, följa upp och ta hand om det som sker på lektionerna är alldeles för knapp. Det beror på att lärarna får ägna tid till att dokumentera vad de inte hunnit göra, i stället för att jobba med behoven, säger hon.