”Det kan vara väldigt starka känslor i klassrummet”

Som lärare har hon rest på studiebesök till Israel och Palestina och som medarbetare vid Malmö stads utvecklingsenhet Pedagogisk inspiration har hon varit med elever på en hågkomstresa till Srebrenica, Bosnien.

Livia Malmborg Nygaard undervisar i bland annat i freds- och konfliktvetenskap, samhällsvetenskap och religionskunskap på Pauliskolan i Malmö, en av stadens största med sina 1 200 elever.

Kriget väcker känslor i klassrummet

Terrorattacken den 7 oktober 2023 och det följande kriget kan väcka starka känslor hos eleverna.

På skolan går elever med släktingar på båda sidor i kriget.

– Det har funnits konflikter kopplade till situationen, men inte många. Och vi har många elever, säger Livia Malmborg Nygaard.

Hon märker att fler elever väljer att markera sina åsikter, genom att ha Israels flagga på datorns skärmsläckare eller genom att bära palestinasjal.

– Jag har noterat väldigt starka känslor kopplade till konflikten, det kan blossa upp diskussioner i klassrummen där elever har väldigt starka åsikter. För mig som lärare är det viktigt att nyansera både vad de säger och hur de tänker – att ge dem en bredare bild, säger Livia Malmborg Nygaard.

Så pratar hon om mediarapporteringen

Hon ger exempel på en elev som ansåg att svensk media rapporterar om läget ur israelernas  perspektiv.

– Då pratade vi mer om det, och jag tog fram exempel som visar att nyhetsrapportering är mer objektiv än eleverna trodde, och vi pratade om algoritmer och var man hämtar information, säger hon.

En rapport från Skolinspektionen visar att lärare ibland undviker svåra ämnen av rädsla för konflikter.

Förskolläraren Anja Bjurvald.

– Men man kan närma sig ämnet på många olika sätt, att man lyfter in kultur, lyfter in nyhetsartiklar och prata om det utifrån olika perspektiv. Konst och kultur är stor hjälp i att närma sig en svår fråga, säger Livia Malmborg Nygaard.

Tematänket är ett annat hinder.

”Larvigt”

– Värdegrundsarbete tar tid, det blir larvigt att sätta i gång ett tema och jobba ett år och sen släppa bollen. Vill man göra en förändring måste det ta tid och ske över flera år, säger hon.

Även om varje sorts rasism, som antisemitism, islamofobi, antiziganism och afrofobi har sin egen logik och sin egen historia, vilket forskaren Christer Mattsson vid Segerstedtinstitutet är noga med, är människors lika värde det som genomsyrar Livia Malmborgs undervisning.

– Jag tror att det behövs mer kunskap, det finns luckor hos skolledning, skolor och lärare över lag. Men bara för att något väcker starka känslor kan man inte lägga locket på, utan lärare måste prata om det som händer, säger Livia Malmborg Nygaard.

LÄS ÄVEN:

Ensam mot antisemitismen – här får lärare stöd

”Vi är inte vaccinerade mot den här sortens antisemitism”

Ny rapport: Lärarna ensamma i antisemitism-krig

Han tar strid mot antisemitismen i Malmös skolor

Linnea Lindquist: ”Vi har misslyckats hålla antisemitismen borta från skolorna”

Konflikten riskerar spridas till skolan: ”Kommer bli värre”