Läraren granskar: Skolor bryter mot offentlighetsprincipen
Demokratin i skolan Sex av tio skolor bryter mot offentlighetsprincipen, visar Lärarens granskning. I vår kartläggning bröt skolorna mot efterforskningsregeln, och agerade inte skyndsamt när handlingar begärdes ut.
Demokratin i skolan – läs alla delar
Skolväsendet vilar på demokratins grund, lyder Läroplanens första mening.
En viktig del i den är rätten att ta del av offentliga handlingar. Allt för att den som vill ska kunna se hur skattefinansierad verksamhet sköts.
Men mer än varannan skola bryter mot offentlighetsprincipen.
Det visar en granskning som Läraren har gjort.
Lärarens reporter mejlade till rektorerna på femtio grundskolor och tio förskolor i hela Sverige. Namn och kontaktuppgifter angavs, men inte att det var från Läraren.
Frågan var enkel.
”Jag vill ta del av ett anställningskontrakt för lärare på er skola. Enklast är om ni mejlar. Bifoga också bilagor om det finns några sådana.”
Svaret borde också vara enkelt. Ett anställningsavtal i en kommunal skola är ingen hemlighet. Det ska vem som helst kunna ta del av utan att behöva berätta vem han eller hon är eller vilket syftet är med att vilja se avtalet.
Men många rektorer och kommunala företrädare verkar inte ha koll på offentlighetsprincipen.
Utan kommentarer
Var sjätte skola, 10 av 60 skolor, som svarade bröt mot offentlighetsprincipens anonymitetsregler.
Några genom att fråga vem reportern var och i vilket syfte avtalet begärdes ut.
Efter svaret att ”jag inte behöver uppge det” skickades avtalet utan kommentar från flera av dem.
Men Martin Svärd, rektor för Dalabergsskolan i Uddevalla, ville veta betydligt mer.
”Hej
Många frågetecken här:
Vem är du?
Vem pratar du om?
Syfte?”
Löd första mejlet.
När Lärarens reporter svarade att det räckte med själva avtalsmallen, men att den som frågar inte behöver uppge vem man representerar eller syfte svarade Martin Svärd, snabbt.
”Jag skickar inte uppgifter till personer som jag inte vet vilka de är hur som helst.”
I strid med offentlighetsprincipen
Den enda rektor som direkt svarade att avtalen är hemliga var Mercedes Carnet, på Koster skola, i Strömstads kommun.
”Jag kan inte lämna sådana uppgifter till dig”, svarade hon.
Helt i strid med offentlighetsprincipen som säger att en allmän handling ska lämnas ut ”genast eller så snart det är möjligt.”
Demokratin i skolan – läs alla delar
Det betyder att Lärarens begäran inte får läggas på hög bakom andra löpande ärenden utan ska prioriteras.
Nästan hälften av skolorna, 23 stycken – 19 skolor och 4 förskolor – har dröjt två veckor eller mer med att skicka över anställningsavtalet. Det är inte att agera skyndsamt. Därmed bryter även de mot offentlighetsprincipen.
• Slår man ihop de som inte agerat skyndsamt, brutit mot efterforskningsreglerna eller inte ens svarat har cirka 60 procent av skolorna, 36 stycken, brutit mot offentlighetsprincipen.
• Klart sämst är förskolorna. Där bröt åtta av tio mot offentlighetsprincipen.
– Det är ett dåligt resultat. Dels att skolor inte ens svarar, dels att man utan motivering vägrar lämna ut. Att fråga efter syfte är inte heller acceptabelt när det rör sig om en handling som inte ens kan antas omfattas av sekretess, säger Mats Amnell, journalist och projektledare för Offentlighetsjouren vid Medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet.
– Offentlighetsprincipen är en grundlagsskyddad rättighet. Tanken är att medborgarna ska kunna få insyn i hur myndigheter sköter sin verksamhet och hur skattepengar används. Utan den rättigheten skulle risken för missbruk och korruption öka.
36 av 60 skolor och förskolor bryter mot offentlighetsprincipen
Fakta om undersökningen
I slutet av oktober mejlade Läraren ut en begäran att få ta del av ett anställningsavtal på 50 skolor och 10 förskolor i olika delar av Sverige.
Vi skickade i de flesta fall till rektorn. Fanns ingen e-postadress till rektorn skickades begäran till skolans allmänna e-postadress.
Fick vi inget svar skickade vi ut påminnelser. Upp till tre påminnelser med ungefär en veckas mellanrum.
Flera skolor svarade att det är kommunens lönekontor/HR-avdelning som har anställningsavtalen. Vi vände oss då till dem. Bröt de mot offentlighetsprincipen noteras det på den skola vi först kontaktade.
3 rektorer svarar: ”Kändes inte bekvämt”
Madelein Nilsson, rektor på Idas förskola i Jönköping, säger sig känna till offentlighetsprincipen.
Trots det bröt hon mot den.
Av vilken anledning vill du ha det? Jag vet inte vem ni är som frågar mer än ett namn och jag lämnar inte ut handlingar om mina anställda?
Så löd Madelein Nilssons svar på Lärarens fråga att få ta del av ett anställningsavtal.
Så du känner inte till offentlighetsprincipen?
– Jo, jag vet att har en skyldighet att lämna ut det utan att fråga.
Ändå bröt du mot den?
– Jo, men det kändes inte bekvämt när du frågade. Jag har varit rektor i 20 år och aldrig fått en sådan här fråga. Därför kontaktade jag HR-avdelningen, som du sedan fick avtalet av.
Lämnar du ut offentliga handlingar om jag eller någon annan hör av sig i framtiden?
– Ja, så blir det ju.
”Tycker inte man ska lämna ut”
Mercedes Carnet, rektor för Koster skola i Strömstads kommun, skrev att ”jag kan inte lämna ut sådana uppgifter till dig”.
Varför då?
– Personuppgifter till mina medarbetare tycker jag inte man ska lämna ut till vem som helst, säger Mercedes Carnet när Läraren ringer upp henne.
Men handlingarna är ju offentliga?
– Men det stod inget om att du gjorde en undersökning. Personer som vill ha handlingar måste säga vem det är och varför den vill ha. Då har jag inget att lämna emot att lämna ut.
Då bryter du mot offentlighetsprincipen?
– Så som du gjorde tycker jag inte är okej. Vill du ha mer information får du ringa HR.
”Missförstod frågan då”
Monzer El-Sabini, rektor på Bergsjöskolan i Göteborg, svarade samma dag “vem är du och varför vill du göra det?".
När Lärarens reporter svarade att man inte behöver uppge det skickades avtalet med mejl dagen efter.
Varför ställde du frågorna?
– För att jag missförstod frågan då. Trodde det gällde en särskild persons anställningsavtal. Dessutom var det första gången någonsin som någon frågar mig en sådan fråga. Oftast vänder sig journalister till HR.
Men du är skyldig att lämna ut även personliga avtal utan att ställa frågor?
– Bra, helt rätt. Man lär sig, säger Monzer El-Sabini.
Mygel och maktmissbruk ska hindras
Offentlighetsprincipen är en del av tryckfrihetsförordningen som infördes redan 1766.
Trots det är det många lärare och skolledare som har dålig koll på vad den innebär.
Varför?
Så att den som vill kan få insyn i hur myndigheterna använder sin makt och skattepengarna används. Allt för att motverka maktmissbruk, korruption och mygel.
Hur?
Uppgifter, handlingar och bilder, både fysiska och digitala, som finns på en skola eller annan offentlig myndighet är offentliga för vem som helst. Den som begär att få ta del av allmänna handlingar behöver inte uppge namn eller syftet med att se handlingarna.
När?
Snabbt. Begäran ska behandlas som ett förtursärende. Den som begär ut handlingar från en skola ska få dem skyndsamt. Genast eller så snart det är möjligt, står det i tryckfrihetsförordningen. För att det ska gå snabbt och smidigt är skolor och andra myndigheter skyldiga att ha allmänna handlingar lättsorterade, i ett diarium.
Undantag?
Ja. I skolans värld kan vissa handlingar som innehåller känsliga personuppgifter, är arbetsmaterial eller på annat sätt omfattas av sekretesslagstiftningen inte lämnas ut. All sekretess måste motiveras och den som vill ska kunna överklaga.
Kostnad?
Nej. Skolan kan inte ta betalt för att följa grundlagen. Undantaget är om någon vill ha skriftliga kopior på dokument. Praxis är att nio sidor är gratis. Sedan kostar det 50 kronor plus två kronor per sida.
Friskolor?
Nej, offentlighetsprincipen gäller bara kommunala och statliga skolor. Däremot är handlingar från myndigheter som skickas till en friskola offentliga, fast bara på myndigheten. Flera riksdagspartier vill att offentlighetsprincipen också ska omfatta friskolor. Men i fjol röstades förslaget ner i utbildningsutskottet.
