Fredspristagaren: ”Hur hanterar du mobbaren i klassrummet?”

En lärare hjälpte henne över språkhindren med pianolektioner, en annan övertalade henne att lämna sina klasskamrater och hoppa över en årskurs för att lära sig mer och en tredje lärare skjutsade henne till musikuppträdanden när föräldrarna inte hade tid. En fjärde lärare gjorde Shakespeares texter levande på lektionerna i engelska på ett sätt som hon har nytta av än i dag. Maria Ressa, som fick Nobels fredspris 2021, menar att lärarna i grundskolan och gymnasiet formade henne till en person som kan och orkar stå upp mot en diktator.

– Mina lärare är helt avgörande för vad jag lyckades med i skolan och vad jag har åstadkommit senare i livet, säger Maria Ressa till Vi Lärare under hennes första besök i Sverige.

Arresterad på falska anklagelser

För drygt fem år sedan arresterades journalisten Maria Ressa efter falska anklagelser, trakasserier och hot initierade av Filippinernas dåvarande president Rodrigo Duterte. Anledningen till hoten och åtalen var att Ressa var kritisk mot Dutertes regim och publicerade uppgifter och information som visade på rättsvidriga beslut, att personer avrättades utan rättegång och att landets maktdelning sattes ur spel. I dag fortsätter Maria Ressa att publicera medan Rodrigo Duterte är gripen i väntan på rättegång vid den internationella domstolen ICC i Haag.

Rättsprocesserna som inleddes mot Maria Ressa under Dutertes regim begränsar fortfarande hennes möjligheter att resa och hon har aldrig tidigare varit i Sverige, men besökte lärar- och forskningskonferensen Nobel Prize Teacher Summit i Stockholm nyligen.

– En lärares kvalitéer kan på många sätt avgöra kvalitén på sina elever och avgöra en persons uppväxt. I dag möter lärare större utmaningar än någonsin när de ställs mot innehållet på sociala medier och de stora tech-bolagens affärsmodeller som bygger på att användarna ska fortsätta att skrolla och matas med information och värderingar som kan hetsa till rädsla, ilska och hat.

Språket ett hinder

När Maria Ressa kom till USA från Filippinerna som nioåring var språket ett stort hinder för lärandet och det sociala livet i årskurs tre på en privatskola i New Jersey.

– Undervisningen i vissa ämnen kände jag igen från min skola i Filippinerna, men jag var en tyst elev och kämpade med att förstå undervisningen och hitta min plats bland klasskamraterna. Det såg skolans ledning och valde att försöka med musik för att både komma förbi språkhindren och lära engelska på ett annat sätt. På rasterna fick jag gratis pianolektioner av läraren Mrs Rarick och det öppnade en ny värld till musiken, skolan och vänskaper!

Valde lärandet först

Trots språksvårigheterna gick det väldigt bra för Maria i de flesta ämnen i tredje klass och klassföreståndaren, Kathleen Ugland, förstod att undervisningen var på en för låg nivå. I ett samtal med Maria diskuterade Kathleen vad som är viktigt för framtiden och menade att klasskamraterna, som Maria precis lärt känna, är viktiga, men att lärandet och möjligheterna att utvecklas kanske är viktigare?

– Jag ville inte byta klass, men hon sa att man alltid måste välja att lära – vet man inte vilket väg man ska gå väljer man en väg där man lär sig något. Så hon gav mig en skjuts framåt och ett råd om vägval som jag använt mig av hela livet. Sen, nu efteråt, har jag förstått att hon också pratade med mina föräldrar om klassbytet så jag kanske inte hade haft något val ändå, säger Maria Ressa och skrattar.

”Måste kunna följa andra”

Musiken fortsatte att spela en stor i Maria Ressas liv även efter att hon erövrat engelska språket.

– En annan musiklärare, Mr Spaulding – Don Spaulding – ledde skolans orkester och skjutsade mig till konserter som mina föräldrar varken hade tid eller möjlighet att göra.

Orkestern blev också en undervisning om ledarskap och demokrati.

– Alla i en orkester måste samarbeta och hitta balansen mellan att leda och ledas. Jag var konsertmästare och när man spelar första violinstämman följer de andra musikerna med, men du måste också följa dirigenten och noterna och orkestern som helhet. För att vara en bra ledare måste du kunna följa andra. Det där är en balans som vi inte ser hos auktoritära ledare.

Högläsning av Shakespeare

I high school, motsvarande gymnasium, lät engelskläraren Mrs Thornborough Maria och de andra eleverna lära känna Shakespeares texter genom att läsa dem högt.

– Att vi läste högt för varandra gjorde att texterna fick liv! Jag kan citera flera stycken i dag och minns att Mrs Thornborough någon gång sa att det vi lärt oss påverkar det vi kommer att lära oss. Det stämmer: min uppfattning av Shakespeare förändras hela tiden av andra författares böcker så det blir ett livslångt lärande.

Som lärare kan du idag ha ett klassrum med elever som alla har olika uppfattningar om verkligheten.

Sedan Maria Ressa tog emot Nobels fredspris 2021 har hon fortsatt leda nyhetssajten Rappler i Filippinerna och engagerat sig för demokrati och hållbar utveckling på flera olika sätt. Hon känner tydligt igen mönstret i länder som exempelvis USA, Turkiet och Ungern från hur demokratin monterades ner i Filippinerna med hjälp av att fakta och åsikter blandades ihop och gjorde medborgarna uppgivna och beredda på att låta en ”stark ledare ta över och ställa allt till rätta”. Hon hänvisar bland annat till internationell forskning som Varieties of Democracys, V-Dems, rapporter om hur demokratin försvagas i olika länder.

– Som lärare kan du idag ha ett klassrum med elever som alla har olika uppfattningar om verkligheten. Det kan vara nästan omöjligt att undervisa i en sån miljö, men det är skolans och lärarnas utmaning. Jag brukar säga att utan fakta finns ingen sanning. Utan sanning finns ingen tillit och då saknas förutsättningar för en gemensam verklighet – att man delar uppfattning om grundläggande fakta att resonera kring är grundläggande i skolan.

Stod upp mot diktatorn

Att Maria Ressa orkat och lyckats med att stå upp mot diktatorn Rodrigo Dutertes regim, trots att det kunde kostat henne livet, jämför hon också med hur hon hanterade mobbare i skolan och hur bra lärare hanterar elever som trakasserar och förtrycker andra elever. En fungerande demokrati bygger på samma balans mellan att leda och följa en gemensam vilja som i skolan.

– Hur hanterar du mobbaren i klassrummet? Som lärare måste du dra gränser och stå upp för allas lika värde – detsamma gäller om dina demokratiska rättigheter är hotade i samhället. Vet du dina rättigheter och delar uppfattning om grundläggande fakta måste ett lands ledning hålla sig inom demokratins gränser.

Forskare från hela världen

På konferensen Nobel Prize Teacher Summit deltog forskare från hela världen. Statsvetaren och professorn Staffan Lindberg vid Göteborgs universitet var en av de som bekräftade Maria Ressas uppfattning om statusen för demokratin och skolans roll för en hållbar och fungerande demokrati. V-Dems senaste demokratimätning visar att 72 procent av jordens befolkning, nära 6 miljarder människor, lever under auktoritärt styre vilket är den största andelen på 35 år.

– Lärarna och skolan kan också vara enormt effektiva verktyg för en diktator. En typisk utveckling är att man från politiskt håll börjar vilja styra innehållet i undervisningen mot en mer nationalistisk, ofta revisionistisk, syn där nationen glorifieras.

– Lärarna måste välja om de ska stå upp för demokratin eller låta auktoritära tendenser ta plats, säger Staffan Lindberg som menar att en fälla är att börja acceptera att ingen ska känna sig förrättad.

– Demokrati och yttrandefrihet innebär att det är rätt att säga vad du tycker och tänker – inom vissa gränser. Men det finns ingen mänsklig rättighet mot att inte bli förorättad. Det är naturligtvis en utmaning att vara lärare i en skola och tillåta förolämpningar i yttrandefrihetens namn, men man får inte heller tillåta förtryck av åsikter för att någon annan blir förolämpad. Det är inte sunt.

Hur ska man som lärare hantera det i klassrummet?

– Ja, självklart måste man dra gränserna för yttrandefriheten som exempelvis hets mot folkgrupp. Men om en elev inte tolererar en annan elevs värderingar och åsikter så kan läraren säga att ”Det är helt okej att bli upprörd. Det är helt okej att tala om varför du blir upprörd”. Och som lärare kan man hjälpa eleven förklara varför den är upprörd. Samtidigt måste läraren vara tydlig med att ingen elev har rätt att diktera vad andra säger för att den blir upprörd.

Ressas råd till lärare

Lärare kan tycka att undervisning om demokrati är svår eftersom det kan uppfattas som politiska ställningstaganden. Vilket råd har du till lärare som tvekar till diskussionerna i klassrummet om det?

– Grunden i demokrati är ju politisk jämlikhet. En person, en röst. Vi har alla rätt att kandidera och starta politiska partier och demokrati är det enda politiska systemet som vi känner till på nationell nivå som försöker åstadkomma det. Det betyder inte att man lyckas fullt ut hela tiden och ingen demokrati är perfekt eller så. Men diskussionen måste man erkänna och man måste prata om hur man kan göra samhället bättre. Som lärare måste man förankra sig själv i demokratin och vara tydlig med att man står upp för alla människors lika värde för mänskliga rättigheter. Samtidigt måste man komma ihåg att det finns gränser: ett tolerant samhälle kan inte tolerera intolerans!

LÄS MER:

Fyra lärare: Våra lärdomar från Nobel Prize Teacher Summit

Nobelpristagarna hyllar lärare – nu startar nytt samarbete

Nobelpristagaren: Lärare har de viktigaste svaren

Här samlas lärare från 30 länder kring forskning: ”Inspirerande”