”Vägledning och vägledare måste uppvärderas – för elevernas skull”

Idag den 8 oktober är det Vägledningens dag. För mig som studie- och yrkesvägledare är det av största vikt att jag och mina kollegor får tillräckligt med tid med eleverna och för eleverna är det viktigt att de får sina möten med utbildade vägledare. Det kan vara avgörande för att eleverna ska välja rätt och även klarar sin utbildning. Att hjälpa unga människor att bestämma sig för sin väg är den största belöningen för mig som vägledare.

Men förutsättningarna som vi har är långt ifrån de bästa.

Var tredje elev slås ut

Vi behöver en hållbar arbetsmiljö för studie- och yrkesvägledare för att vi ska kunna ge Sveriges elever insikter och verktyg för att göra väl underbyggda val kring vidare studier och yrkesbana. Det ger bättre livschanser och yrkesval.

Det är helt oacceptabelt att var tredje elev slås ut när cirka 30 000 elever lämnar skolan utan gymnasieexamen — varje år. Vi måste se till att fler elever hittar rätt i sin utbildningsresa för att motverka avhoppen från gymnasieskolan.

Därför behövs också en satsning på vägledningen. Bland det viktigaste är att eleverna garanteras tillräckligt tid med en studie- och yrkesvägledare för att få underlag och stöd i att kunna göra väl underbyggda val. Det handlar om utbildningsväg och framtida yrkesbana, och om alla de utbildningsvägar som står till buds. Vägledningen måste finnas när eleverna behöver den.

Legitimerade på sikt

Dessutom krävs det fler utbildade – och på sikt även legitimerade – studie- och yrkesvägledare på våra skolor. Även fortbildningen för studie och yrkesvägledare måste bli bättre. Vi måste vara uppdaterade för att kunna ge rätt råd och stöd och hjälpa eleverna framåt på en föränderlig arbetsmarknad.

En ny undersökning om studie- och yrkesvägledares arbetsmiljö genomfördes mars-april 2022 och visar att det finns skäl till att fortsätta uppmärksamma vår arbetssituation. Bland annat framgår att nära hälften av alla studie- och yrkesvägledare inte är nöjda med sin totala arbetssituation. Minst nöjda är vägledarna med tilldelade resurser, rutiner för konflikthantering, och tydlighet vad gäller befogenheter. Nästan hälften uppger också att tiden till för- och efterarbete inte räcker till.

Här är lärarfackens krav

Alltför många av oss har fortfarande inte hållbara tjänster utan tvingas vägleda ett större antal elever än vad vi har tid för. Studie- och yrkesvägledare tvingas också ofta att utföra arbetsuppgifter utan koppling till kärnuppdraget, vilket bidrar till ökad stress och orimlig arbetsbelastning.

Jag kan bara instämma i de krav som Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet gemensamt för fram i undersökningen:

• Inför riktmärken som begränsar antalet elever en studie- och yrkesvägledare som mest behöver ansvara för.
• Begränsa antalet skolor som vi behöver dela våra tjänster på.
• Låt studie- och yrkesvägledare få fokusera på kärnuppdraget.
• Säkerställ balans mellan krav och resurser.
• Inför en minsta garanterad tid för individuell studie- och yrkesvägledning i grund- och gymnasieskolan.
• Säkra fortbildning genom professionsprogram.
• Inför hårdare krav för att få arbeta som vägledare.
• Staten måste ta huvudansvaret för resurser till studie- och yrkesvägledningen.

Dessutom anser jag att studie- och yrkesvägledarnas löner måste uppvärderas. De studie- och yrkesvägledare som utifrån sin erfarenhet står för stabilitet och kontinuitet i verksamheten ska prioriteras.

Jag och mina kollegor anser att staten och arbetsgivarna måste ta krafttag för att förbättra villkoren för Sveriges studie- och yrkesvägledare. För elevernas skull – och även för Sveriges skull.

Catharina Niwhede, studie- och yrkesvägledare samt föreningsombud för Lärarnas Riksförbund i Malmö