Sluta blunda för elevers svagbegåvning, Skolverket

I nummer 6 av Lärarnas tidning framför docent Arne Engström kritik mot godkäntgränsen i svensk skola. Han menar att svaga elever inte har möjlighet att uppnå den kunskap som krävs för ett godkänt betyg.

På detta svarar generaldirektören för Skolverket, Peter Fredriksson, på ett för myndigheten förväntat sätt. Enligt honom är orsaken föräldrars utbildningsnivå, den tilltagande segregationen och bristen på lärare. Han framhåller också att det finns möjlighet för lärare att bortse från enstaka delar av kunskapskraven om en elev har en funktionsnedsättning.

Det som Peter Fredriksson och Skolverket blundar för är att ungefär 13 procent av eleverna i den svenska skolan har en IQ mellan 70 och 84 (enligt den standardiserade Wechslerskalan som används vid begåvningsbedömning).

Dessa elever har ingen funktionsnedsättning och de får inte gå i särskolan, men deras intellektuella begåvning räcker inte till för att nå alla de mål som Skolverket har satt upp.

Vi som arbetar med dessa elever känner en stor frustration över att elevernas ansträngningar, speciallärarnas mångåriga insatser och klasslärarnas idoga arbete ändå resulterar i ett F.

Det spelar ingen roll att stöd har satts in tidigt, det spelar ingen roll om lärarna är behöriga och det spelar ingen roll hur ledarskapet på skolan ser ut. Det är helt enkelt för svårt att tänka i så många led som krävs för att kunna visa vissa av de färdigheter som krävs för att få godkänt betyg.

Vi som arbetar med dessa elever känner, precis som Arne Engström, en stor frustration över att elevernas ansträngningar, speciallärarnas mångåriga insatser och klasslärarnas idoga arbete ändå resulterar i ett F i slutbetyg, och kanske i ett ämne som gör fortsatta gymnasiestudier svåra eller till och med omöjliga.

Kunskapskraven, eller betygssystemet måste ändras, så att även dessa elever får en möjlighet att lyckas.