”Skolverket visar en beröringsskräck kring hedersförtryck”

Skolverket har fått i uppdrag att göra en översyn av skolans olika läroplaner för att förbättra undervisningen i kunskapsområdet sex och samlevnad. I direktiven angavs särskilt att myndigheten skulle beakta frågan om hedersrelaterat våld och förtryck.

När Skolverket nu redovisar sitt uppdrag så lämnar man ett förslag där uttrycket ”hedersrelaterat våld och förtryck” inte nämns i läroplanerna. Den nya texten innehåller bra formuleringar om att eleverna ska bli medvetna om sina rättigheter och att ”sexualitet och relationer ska präglas av frivillighet, ömsesidighet och respekt”. Men man vill inte uttryckligen tala om hedersförtryck, och hänvisar till ett samråd av anonyma experter som menar att uttrycket är ”svårtolkat” och riskerar ”leda till att olika grupper ställs mot varandra”. Detta är en märklig motivering som tyvärr får allvarliga konsekvenser.

Många lärare tycker att det är svårt att undervisa om hedersförtryck.

Skolinspektionen hade tidigare gjort en granskning av undervisningen i sex och samlevnad. Skolinspektionen skrev:
”Många lärare uppger i intervjuer att de känner sig osäkra på hur de ska hantera frågor som rör heder i sex- och samlevnadsundervisningen.

På vissa skolor tar lärarna hjälp av elevhälsan kring hedersproblematik. Till exempel berättar en kurator på en gymnasieskola: ”En lärare som tar upp frågor kring heder och våld i nära relationer har bett mig om råd.” En rektor på en grundskola menar att läroplanen är föråldrad då den inte tar upp mångkulturalitet och hedersrelaterat våld. Enligt rektorn är dessa frågor centrala punkter på skolan och berättar att ”det finns barn som inte får prata om sådana här saker , som inte får vara med . Då är det vårt uppdrag att tydliggöra att de ska och har rätt till det.”

Många lärare tycker alltså att det är svårt att undervisa om hedersförtryck. Men det finns också en kunskap om att just hedersförtrycket gör att vissa föräldrar försöker hindra barn från att vara med i undervisning om sex och samlevnad.

Vi i ”Varken hora eller kuvad” (VHEK) har beviljats anslag av just Skolverket för att vara i skolorna och upplysa ungdomar och förebygga sexuella trakasserier och hedersutsatthet. Vi möter dagligen flickor och pojkar i skolorna som är utsatta för hedersnormer. Vi delar Skolinspektionens beskrivning om att det ute på skolorna finns en osäkerhet för att tala om hedersförtryck.

I vår enkätundersökning i en del skolor i socioekonomisk utsatta områden i Stockholm och Göteborg framgick i svaret som eleverna uppgav att 38 procent av flickorna och 24 procent av pojkarna sällan eller aldrig fick delta i sex och samlevnadsundervisningen.

Hedersrelaterat våld och förtryck är inte mer ”svårtolkat” än andra viktiga ämnen som skolan enligt läroplanen ska undervisa om begrepp som ”könsmönster” eller ”främlingsfientlighet”, vilka nämns i läroplanen. Redan 2007 antog regeringen en användbar definition om hedersrelaterat våld och förtryck.

Efter 20 års debatt om hedersnormer är det ett anmärkningsvärt resonemang att inte skriva problematiken i sitt rätta namn. Då man blundar för ett förtryck och diskriminering som drabbar hundratusentals flickor och pojkar i Sverige.

Skolverket visar istället en beröringsskräck gentemot ämnet genom att säga att uttrycket ”hedersrelaterat våld och förtryck” leder till att ”olika grupper ställs mot varandra”. Hedersförtryck och våld drabbar hundramiljontals flickor och kvinnor samt pojkar och män dagligen i många länder i världen.

När Skolverket skriver så här så är det faktiskt inte konstigt att lärare ute i de svenska skolorna inte känner att de har stöd för att tala om de här viktiga frågorna med sina elever. Skolans undervisning i sex och samlevnad handlar ju om att våga prata öppet om sådant som varit tabu.

I hedersförtrycket ställs flickors rätt till självständighet mot släktens rätt att kontrollera hennes sexualitet och bevara kyskhetsnormer tills man gifter bort eller arrangerar sina barns särskilt sina döttrars giftemål. Så ställs ”grupper mot varandra”, och det är inte svårt att veta vilka som förlorar på att vi inte vågar prata om det. Svensk lag tar uttryckligen ställning för flickornas rättigheter till sina egna kroppar och liv och rätten att själv få välja.

Skolverket borde inse att också läroplanerna måste vara tydliga och inte ängsligt smyga runt frågan om hedersnormer och värderingar.

Skolan ska vara vägledande och en frizon för barn och unga att kunna ifrågasätta och bearbeta värderingar och traditioner som är skadliga för ett självständigt liv utan förtryck och diskriminering.

Amineh Kakabaveh, ordförande ”Varken hora eller kuvad” och riksdagsledamot för Vänsterpartiet

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.