Skolresultat beror på mycket mer än teoretisk begåvning

Ett läsår i den svenska skolan närmar sig sitt slut och ett antal elever kommer att lämna den utan godkända betyg. Skolmisslyckande är i ett livsperspektiv en riskfaktor för både psykisk ohälsa och utanförskap på arbetsmarknaden.

I en rad artiklar och medieinslag under vårterminen har det framförts att det finns en grupp elever som ”från början är dömda att inte klara de kunskapskrav som den nya läroplanen ställer”.

välkomnat debatten och efterlyst kunskaper från olika discipliner.

Vi ställer oss bakom ansatsen att uppmärksamma de elever som inte klarar kunskapskraven. Vi välkomnar också en diskussion om förhållandet mellan kraven och elevers kognitiva färdigheter. Men vi vill samtidigt nyansera diskussionen.

Det har framförts att elever med så kallad ”svag begåvning”, som definitionsmässigt utgör knappt 14 procent av populationen, skulle utgöra den grupp som inte når målen. Men gruppen är heterogen och består också av elever med språkliga svårigheter, npf-diagnoser, svårigheter med exekutiva förmågor och elever som växt upp i socioekonomisk eller annan utsatthet. Att utgå från att det är den generella begåvningen som utgör hindret är en orättvis och endimensionell beskrivning av denna elevgrupps utmaningar och behov.

Vi har i vårt arbete som psykologer inom skolan och i forskningen mött eleverna som inte når målen. Att de finns är ett faktum. Det finns dock ingen konsensus inom psykologin eller kognitionsforskningen att detta faktum skulle bero på att eleverna saknar förutsättningar. Om vi tittar på den forskning som finns om förhållandet mellan intelligens och skolresultat kan vi konstatera att det inte går att dra sådana slutsatser.

Ett exempel: Enligt en metaanalys publicerad 2015 förklarar intelligens ungefär 30–50% av variationen i skolresultat. Detta betyder att intelligens eller begåvning är en stark enskild påverkansfaktor, men det betyder också att det finns mycket annat som påverkar.

Det finns även studier som visar att intelligensen påverkas av faktorer i omgivningen och kan förändras över tid. I en forskningsöversikt konstaterade ledande amerikanska forskare att socioekonomisk status hade en dramatisk effekt, utöver den genetiska ärftligheten. De pekade också på att kvaliteten i skolgången liksom en rad andra faktorer i barn och ungas uppväxtvillkor påverkar intelligensutvecklingen.

Det finns studier som visar att intelligensen påverkas av faktorer i omgivningen och kan förändras över tid.

Om vi granskar Skolverkets betygsstatistik och resultaten från de nationella proven över flera år, och jämför skolor, ser vi att det finns en stor variation i hur många elever som inte når målen. Detta innebär att en del skolor lyckas kompensera för både begåvning och andra faktorer.

Vi har i media sett både lärare, elever och föräldrar rapportera om att kunskapskraven kan uppfattas som både svårförståeliga och svåra att bedöma. På denna punkt är vi helt eniga med dem som lyft fram vikten av att man belyser kunskapskrav och läroplan ur ett brett perspektiv. Vi anser också att det behövs mer forskning kring hur barn och unga upplever skolans krav, inte minst med tanke på den ökade stressen hos elever. Det är även önskvärt med mer forskning om vilka individbundna och miljömässiga faktorer som påverkar den grupp som inte når målen.

Skolan som arbetsfält engagerar stora delar av samhället, och debatten kan synliggöra spänningsfält mellan olika synsätt på elevers behov. Debatten kan också lätt kantra i ett antingen/eller-perspektiv. Vi tycker därför att det är bra att Skolverket bjuder in till dialog med lärare, elevhälsopersonal från olika yrkeskategorier, forskare från olika discipliner och inte minst representanter för elev- och föräldraorganisationer.

Vid både framtagande och revideringar av läroplaner bör ett brett tvärvetenskapligt perspektiv anläggas, så att skolan fortsätter att utvecklas utifrån en vetenskaplig grund.