”Skolan har haft nog av stora reformer”

Vilken skola en elev går i ska inte vara avgörande för elevens möjligheter att gå ut skolan med godkända betyg. För oss kristdemokrater är målet att varje elev ska få det stöd som behövs för att utvecklas efter sin fulla potential. Så är det inte idag. Trots höga ambitioner brottas skolan med stora problem. En fjärdedel av eleverna lämnar grundskolan utan fullständiga betyg, 16 procent saknar behörighet till gymnasiet. Ojämlikheten inom svensk skola ökar jämfört med den i andra OECD-länder.

Nyligen uppdaterades Kristdemokraterna sitt utbildningspolitiska handlingsprogram. Det var frestande att föreslå stora organisatoriska reformer - symbolen för handlingskraft – för att minska skillnaden mellan olika huvudmän och skolor. Men ibland är det mer handlingskraftigt att avstå. Skolan har haft nog av stora reformer. Även om det finns goda skäl att utreda möjligheten till ökad statlig styrning och finansiering avstår vi från att föreslå förstatligande som en universallösning för att få en mer likvärdig skola.

Kristdemokraterna fokuserar istället på skolans uppdrag och hur organisationen behöver riggas för att klara av det. Skolan ska förmedla kunskap, värden och värderingar, som ger eleverna förutsättningar att efter sin förmåga utvecklas till ”aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare” (Skollagen 4 §).

Skickliga pedagoger är avgörande för elevens lärande. Jämfört med andra OECD-länder får svenska elever mindre lärarledd undervisningstid. På grund av lärarbristen ges en stor andel av undervisningen av obehöriga. Samtidigt är lärarna nedtyngda av kringuppgifter utan direkt koppling till undervisningen. I många fall brister också ledning och styrning och många lärare upplever att de saknar befogenheter för att säkerställa ordning och studiero.

Det är alarmerande att dålig arbetsmiljö har bidragit till att många lärare har lämnat yrket. Allt för få av de duktigaste gymnasisterna har sökt till lärarutbildningarna. Dessvärre antas många till lärarutbildningen på sitt sistahandsval och i kombination med otillräckliga förkunskaper har det lett till avhopp från utbildningen. I coronakrisens spår ser vi nu med glädje att fler söker sig till samhällsbärande utbildningar inklusive lärarutbildningarna och att en del lärare som lämnat yrket återvänder till skolan. Men mer måste göras.

Det är nödvändigt att snabbt ge eleverna större tillgång till behöriga lärare. I Kristdemokraternas alternativbudget satsar vi 260 miljoner per år på följande åtgärder:

• Fler akademiker med ämnesbehörighet ska ges möjlighet till kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för att få lärarlegitimation.
• Obehöriga lärare ska ges förutsättningar att på deltid med lön komplettera sina examina för att bli legitimerade.
• Lärare ska avlastas administrativa arbetsuppgifter för att fokusera på undervisningen.

Vidare vill vi stärka det pedagogiska ledarskapet genom handledning till nya skolledare och lagstadgad rätt till regelbunden fortbildning för legitimerad personal. Vi vill också möjliggöra kombinationsanställningar vid universitet/högskola och gymnasieskola för forskare med ämneskunskap och pedagogisk behörighet. Förutom att bidra till att minska lärarbristen skulle denna möjlighet också stärka kopplingen mellan gymnasiet, högre utbildning och forskning.

Det är hög tid att skapa en skola att lita på. Genom Kristdemokraternas förslag kan vi utveckla skolan, minska lärarbristen och stimulerar pedagogernas kompetensutveckling. Det är nödvändiga delar för att varje enskild elev ska kunna utvecklas och förverkligas utifrån sin fulla potential.

Gudrun Brunegård (KD), utbildningspolitisk talesperson

Pia Steensland (KD), talesperson för forskning och högre utbildning

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.