M: "Måste ha obligatorisk läxhjälp och lovskola"

På Läraren.se kommer samtliga skolpolitiska talespersoner för riksdagspartierna att debattera i två veckor. Den här gången är det Lars Hjälmered, Moderaterna.

Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Läraren debatt Få uppgifter är långsiktigt så viktiga för Sverige som att ha en fungerande skola. En välutbildad befolkning är en förutsättning för välstånd och tillväxt. Skolan ska vara språngbräda ut i livet oaktat elevens bakgrund, skriver Lars Hjälmered, Moderaterna.

6 maj 2022

För många barn fungerar skolan bra. I de allra flesta skolor går nästan alla ur nionde klass med godkända betyg. Varje år tar tiotusentals elever studenten och fortsätter till jobb eller högre studier. För andra barn fungerar skolan inte alls. Stora ordningsproblem, inte sällan rent våld, omöjliggör studier även för dem som verkligen försöker. I somras lämnade 16 058 barn grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Det motsvarar över 600 skolklasser. Värst drabbas barn med utländsk bakgrund och barn från studieovana hem. Nio av tio inrikes födda når gymnasiebehörighet, men bara sex av tio utrikesfödda. Skolan ger inte alla elever rätt chanser i livet.

Under decennier har skolan genomsyrats av en progressiv pedagogik. Kunskap har setts som relativ, lärare har decimerats till coacher och mätbara kunskaper har förringats. Utvecklingen måste brytas för att höja svenska skolresultat. Vi måste därför lägga om skolpolitiken.

Moderaterna föreslår följande reformer för att få ordning på skolan:

Fokus på kunskap. Skolans viktigaste uppgift är att förmedla kunskap. En förändrad kunskapssyn är nyckeln till förbättrade skolresultat. Moderaterna föreslår att läroplanerna tillsammans med kurs- och ämnesplaner reformeras så att tyngdpunkten läggs på mätbara faktakunskaper. Utgångspunkt ska vara en vetenskapligt grundad syn på kunskap och inlärning. Sverige måste överge ett skolparadigm med elevcentrerad pedagogik, till förmån för en skola med lärarledda lektioner, tydligt kunskapsinnehåll och tydliga mål. Vi vill även utöka undervisningstiden i lågstadiet från årskurs ett med en timme om dagen. Lejonparten av tiden ska vikas till mer undervisning i matematik och svenska.
Studiero. I klassrummen ska läraren bestämma. Det måste både föräldrar och elever respektera. Många lärare upplever inte att de har rätten på sin sida. Skollagen måste ändras och förtydligas så att lärare och rektor får mandat att agera. Vi vill skriva in ordning och studiero i skollagens portalparagraf och ge rektorn en tydlig rätt och skyldighet att upprätthålla ordning. Vi vill också ge rektorer ansvar för att flytta elever när det krävs. Omplaceringar och permanenta avstängningar måste kunna genomföras på ett bättre sätt, exempelvis om en elev begått allvarliga brott.
Nationella kunskapsmätningar. Vi föreslår att de nationella proven ska genomföras digitalt, rättas centralt och utformas så att kunskapsresultaten är jämförbara över tid. Detta behövs för att mäta kunskapsutvecklingen, komma till rätta med glädjebetyg samtidigt som det skulle frigöra tid för lärarna. Det krävs ökad flexibilitet, där lärare kan nivågruppera eleverna och möjliggöra tidiga insatser för barn med särskilda behov, såväl låg- som högpresterande. Barn ska inte slussas genom årskurserna och allvarliga kunskapsluckor avslöjas först under högstadiet.
Satsning på svenska språket. Alla elever ska kunna lyckas i skolan. Vi föreslår en omfattande satsning på svenska språket, med början redan vid BVC och språkscreening. Vid behov föreslås obligatorisk språkförskola för barn som inte har svenska som modersmål från tre års ålder. Klarar en elev inte svenskan, behövs möjligheten att gå om en klass. Utan god kunskap i det svenska språket blir alla andra ämnen mycket svårare. Därför anser vi att det behövs utökad undervisning i svenska, samt obligatorisk läxhjälp och lovskola för de elever som är i behov av det.
Värna valfrihet & utveckla friskolesystemet. Friskolor och skolval ger alla barn, oaktat bakgrund, en chans välja skola. Det är vi stolta över. Samtidigt måste friskolereformen vårdas. Kraven på den som vill starta en friskola behöver öka, vinst ska kopplas till kvalitet och kontrollen av skolor ska öka. Att som regeringen föreslå att skolplatser ska ges efter barnens etnicitet eller föräldrarnas utbildningsbakgrund är, liksom bussning av barn till skolor de inte valt, helt oacceptabelt. Skolval ska istället vara obligatoriskt och utgå från rimliga kriterier som närhet och syskonförtur.

Många års nedmontering av såväl lärarauktoritet som kunskapsfokus behöver vändas. Den svenska skolan måste omgående reformeras för alla skolbarns bästa och Sveriges framtid.

Ska vi få ordning på Sverige måste vi få ordning på skolan.

Lars Hjälmered (M), utbildingspolitisk talesperson.