”Läsning är inte enda vägen till inlärning”

Läsning är viktigt för elevers förmåga att lyckas i skolan. Det finns det forskning på. Det behövs ingen debatt och inga föreläsningar för att övertyga. Lärar-Sverige är besjälat av att elever lär sig läsa och skriva. Det har vi fått höra att vi ska göra i alla ämnen nu, både i teori och praktik. Otaliga äro de insatser och metoder som satts in.

Ändå sjunker elevernas läsförståelse. Det är allvar nu! I en intervju i Skolvärlden (4 okt 2022) säger Anne-Marie Körling att: “Om elever slocknar som läsare så slocknar möjligheten till lärande”.

Det är skarpa ord. Ord som får mig att haja till. Nyfiket smakar jag på orden. Vänder och vrider på dem. Läser igen. Baklänges, framlänges och från sidan.

Slocknar…!? Det skaver, på något sätt. Läsning är ju viktigt, men är det verkligen den enda vägen till kunskap? Det finns ju elever med läs- och skrivsvårigheter som trots allt lyckats rätt bra i livet. Slocknar deras inlärning för att de aldrig helt knäckte koden? Slocknar inlärningen för att elever inte läser på samma sätt idag som för 30 år sedan?

Att det finns utveckling som till stor del riskerar att bromsas i viktiga ämnen, absolut. Det är illa i sig. Hur påverkas eleverna om vi vuxna har utgångspunkten och talar om för de lässvaga att de riskerar att slockna snart?

Det kan och ska finnas flera vägar

Min erfarenhet säger mig något, och jag vet att jag inte är ensam. Jag hoppas att vi är många lärare som på allvar inser att det finns, kan och ska finnas flera olika vägar till lärande och att dessa vägar används för att möta elevers behov av kunskap, i allt större utsträckning och med allt större precision. Aldrig ”istället för”, men ”vid sidan av”. Också!

Internetsstiftelsens rapport 2022 över barns internetanvändande visar att barn faktiskt lär sig saker på internet. Barn har själva sagt att 80 procent gör det, och får stöd till 70 procent av vuxna. Det stämmer inte minst i engelska där 75 procent av elevernas språknivå har ökat med digitala resurser.

25 procent av alla barn lyssnar dagligen på ljudböcker, 91 procent tittar på Youtube, 66 procent följer influencers.

Sex av tio barn spelar spel och 99 procent av alla barn i Sverige använder internet. Dagligen.

Hur möter vi vuxna denna verklighet? För intressant är ju inte bara att de lär på nätet, utan också VAD de lär sig. Lyckas skolan ta vara på intresset som finns?

Viktigt att lära av tiden vi lever i

Även Martin Ingvar, hjärnforskare på Karolinska, visar ofta med hela handen vad som skulle behövas; “Kilometerlånga texter”. Frågan är bara hur vi gör för att eleverna inte kroknar på vägen? Och hur gör vi med de elever som kom till Sverige sent i tonåren?

Martin Ingvar konstaterar att skoltiden sällan räcker, att högstadiet inte organiseras optimalt. Men förmågan att möta verklighet är avgörande för att vi ska lyckas nå eleverna. Diskrepansen mellan vad vi i den bästa av världar borde göra i teorin och de villkor som ges och görs i klassrummen är ofta stor. Vi behöver kunna främja elevernas lärande på bred front, såväl långsiktigt som direkt. Vi vuxna har något viktigt att lära av tiden vi lever i. Tänk om det är i elevernas verklighet som vi behöver börja för att därefter lotsa dem dit vi vill att de ska nå? Som en klok rektor sade en gång när jag suckade över uppdragets komplexitet. “Vi har de elever, den tid och de resurser som vi har. Det är vår uppgift som lärare att göra jobbet. Skolan kommer aldrig att bli perfekt. Get used to it!”.

Kort sagt: Anpassa inlärningen till verkligheten! Det finns många vägar till lärande, samtidigt.

Heidi Henftling Förstelärare i digitalisering. Annerstaskolan. Huddinge

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.