Idrottslärarnas 10 öppna frågor till skolministern – ”Vi vill ha svar”

Då vi tidigare försökt få svar av föregående skolminister utan reaktion så ställer vi samma 10 frågor till den nya skolministern och hoppas på klara besked i de frågor som svenska idrottslärare ställs inför varje dag runtom i landet.

1. Det samhällsekonomiska perspektivet

Vi ser sämre kostvanor och ökad medelvikt till en beräknad samhällskostnad på ca 80 miljarder per år, enligt Folkhälsomyndigheten.

• Fråga: Varför förs det inte en tydligare debatt gällande elevers psykiska och fysiska status? Hur och på vilket sätt anser utbildningsminister, skolminister och socialminister att de tar ansvar för ungas hälsa och inlärning idag? Vilka åtgärder kan sättas in i skolan?

2. En satsning på rörelse

Forskning visar på vinster av fysiska avbrott i skoldagen, och daglig rörelse är en förutsättning för att elever skall få optimala förutsättningar att lyckas i teoretiska ämnen.

• Fråga: När ska det regleras i Skolverkets texter att det skall ske planerade fysiska aktiviteter varje dag i skolan samt korta fysiska avbrott under varje teoretisk lektion i samtliga ämnen enligt WHO:s rekommendation?

3. Idrott och hälsa ett kärnämne

Tidigare stycken visar på att idrottsämnet bör ses som ett kärnämne, något som inte kan väljas bort utan tvärtom uppmuntras. Detta kan vara ett steg för att höja statusen för ämnet.

• Fråga: När skall idrottsämnet prioriteras upp och bli ett kärnämne?

4. Behörighet och tjänster

Idag upptas många fasta tjänster som idrottslärare av obehöriga, då de är billigare att anställa. Det bör ställas krav på rektorer att redovisa hur de ansträngt sig för att finna behörig personal och inte som idag kunna förlägga orimliga tjänstefördelningar som ingen kan söka för att kunna behålla obehöriga och på så vis tjäna mer pengar.

• Fråga: Hur ser skolministern på att cirka 40% av idrottslärarna på högstadiet och 60 procent på lågstadiet är obehöriga? Hur skall detta motverkas?

5. Idrottslärarutbildningen

Idrottslärarprogrammet är en femårig utbildning, men till exempel fritidspedagoger kan läsa två år med 7,5–15 poäng idrott och få ämnesbehörighet. Det skapar ett a- och ett b-lag där vissa har djupa kunskaper och andra ytliga. En orättvisa som i slutändan drabbar eleverna.

• Fråga: Hur ska man motivera unga att söka sig till läraryrket med studielån under flera år när andra kan få betald utbildning och med knappa poäng få samma behörighet och tjänst? Hur skall detta förändras så det blir lika för alla?

6. Gruppstorlekar

En undersökning gjord av Svenska idrottslärarföreingen och LR visar att idrottslärare har för stor arbetsbelastning och för stora elevgrupper. Forskning visar att det optimala antalet deltagare i en grupp för inlärning ligger på mellan 12 och 16 personer. I skolan ser vi vanligen det dubbla, vilket väcker frågan om det är inlärning eller förvaring som är skolans uppdrag? Är det pedagogiska eller ekonomiska hänsyn som styr?

• Fråga: Hur ser skolministern på att begränsa gruppstorlekar i skolan för att öka förutsättningar för inlärning och lärares arbetsmiljö?

7. En renodlad idrottsminister

Idrott är landets största folkrörelse och omfattar många människor och även ett stort kapital. Av respekt för alla de idrottslärare, elever, tränare, utövare, anordnare, föreningar, hall- och materialansvariga med flera som dagligen arbetar inom idrottsrörelsen och lägger ned mycket av sin tid och själ är det på sin plats att idrott, rörelse och hälsa behandlas av en renodlad ansvarig minister med kunskap inom området.

• Fråga: Är det inte rimligt med denna bakgrund att kräva att det tilldelas en minister med adekvat bakgrund som har fullt fokus på dessa frågor?

8. Bristen på idrottshallar

Ett stort problem är den akuta bristen på idrottshallar. Vid planering av nya bostadsområden innefattas mycket sällan en idrottshall.

• Fråga: Är det inte rimligt att ställa krav på alla skolor att det skall finnas en ändamålsenlig idrottssal på samma sätt som det idag krävs gällande bibliotek och NO-salar? Hur skall skolministern se till att tillgången på hallar ökar?

9. Koppla föreningsaktiviteter närmare skolan

Riksidrottsförbundet varnar för att allt fler ungdomar slutar med sin idrott, vilket riskerar att öka ohälsan i landet. Skolan tillsammans med olika idrottsföreningar skulle under sista timman på skoldagen kunna erbjuda olika aktiviteter som eleverna får välja där föreningarnas ledare ansvarar för en slags överlappande anslutning till att skolan slutar.

• Fråga: Hur ser skolministern på att införa något som liknar systemet i exempelvis USA där man i slutet av varje skoldag erbjuder olika praktiska och fysiska valbara inslag där föreningslivet kan vara en del av skolan i en överlappning. Då slipper många ta sig till och från träning senare på eftermiddagar/ kvällar vilket minskar körning och gynnar miljön. Fler kan och har råd att ägna sig åt en aktivitet om det sker i anknytning till skolan på eftermiddagen.

10. Karriärtjänster

Idrottsläraryrket innebär ofta att man sitter fast i samma situation idag som när man startade 20 år tidigare. Under dessa år har oftast mycket litet skett inom fortbildning och karriär. Förstelärartjänster och lektorstjänster går sällan till skolans idrottslärare.

• Fråga: Hur kommer idrottslärare märka av att det blir lättare att få tillgång till utlovade karriärmöjligheter under nuvarande skolminister? Idag är chansen att få en av dessa möjligheter lika stor som att vinna på lotto.

Behövs en nationell satsning

Det är anmärkningsvärt hur Skolverket, utbildningsdepartementet, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Socialstyrelsen med flera lyser med sin frånvaro i debatten om ungas hälsa. Dessa myndigheter borde ha ett stort intresse i att våra ungdomar mår bra och lever ett långt, friskt, hälsosamt liv som förebygger skador i arbetslivet och avlastar vården.

Dags för ansvariga myndigheter att vända den historiska destruktiva trenden som vi sett växa fram under många år. Det behövs en nationell satsning och garanti för daglig rörelse och motion för alla medborgare i samhället.

Tommy Lénberg, leg. lärare idrott och hälsa och ordförande för Svenska idrottslärarföreningen östra

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.