”Det betyder kunskapsskola – enligt mig”

”Montera ned flumskolan och återinför en kunskapsskola”. Denna devis kan höras från diverse politiker och opinionsbildare. Men vad innebär detta konkret? I denna artikel ska jag ge min beskrivning av begreppet ”kunskapsskola”. I postmodernistisk anda är det min egen sanning av vad en kunskapsskola innebär och det är långt ifrån självklart att alla kommer definiera detta begrepp på samma sätt. Jag kommer också att argumentera för varför jag föredrar en kunskapsskola.

Faktakunskaper premieras framför värderingar

Kunskapskraven i de olika ämnena domineras idag av att elever, även i mycket ung ålder, ska kunna värdera information, ta ställning till och föra resonemang kring olika företeelser. Som förespråkare av kunskapsskolan vill jag istället att mer fokus ska ligga på faktakunskaper, det vill säga att elever ska kunna redogöra för det vi vet är t ex naturvetenskapens olika doktriner eller beskriva olika historiska skeenden.

Tydligt definierade och mätbara kunskapskrav

I ämnet idrott och hälsa står det att eleven ska kunna simma 200 meter i en följd varav 50 meter i ryggläge för att bli godkända. Detta är konkret, mätbart och det finns nästan inget utrymme för tolkning. Dock är det här kunskapskravet ett undantag, då i stort sett alla andra kunskapskrav handlar om att eleven ska kunna göra saker ”relativt väl”, ”med gott flyt” eller med ”godtagbart resultat”. Sådana formuleringar är inte kompatibla med en kunskapsskola då de är subjektiva, icke mätbara och lämnar stort utrymme för tolkning. Även en del av uppgifterna på nationella proven behöver göras tydligare och lämna mindre utrymme för egen tolkning.

Skolan ska leverera samma kunskaper till alla

I läroplanen står det att undervisningen ska utgå från elevernas egna erfarenheter och att elever och vårdnadshavare ska vara med och påverka undervisningen. Detta är en aspekt som det sällan talas om när det gäller likvärdighet. Om undervisningen utgår från elevens bakgrund blir just elevens bakgrund avgörande för vad eleven lär sig. För att skapa ett mer jämlikt samhälle bör istället formuleras ett samlat stoff av baskunskaper, som lärs ut till alla grundskoleelever oavsett bakgrund. Jag tycker personligen också att man behöver ta fram en offentligt granskad läroboksuppsättning, som innehåller det eleverna bör lära sig i respektive ämne.

Visserligen finns ett centralt innehåll inom de olika ämnena men det är upp till den enskilde läraren att avgöra hur mycket tid som ska läggas på varje område och även de centrala innehållen är inte helt tydligt definierade.

Kunskaper framför förmågor

Skolan lägger idag stort fokus på generella förmågor som kritiskt tänkande, reflektion och ställningstagande. Problemet är att dessa förmågor inte enkelt kan tränas generellt utan de är alla i stor utsträckning resultatet av god domänspecifik kunskap inom ramen för ett ämne. Har man goda kunskaper kommer en stor del av dessa förmågor utvecklas på köpet. Detta är även ett argument för att jobba mer ämnesspecifikt och mindre ämnesövergripande.

En tydlig läroplan med kvalitetssäkrade läromedel är enligt mig en avgörande fråga för elevers kunskapsutveckling. Denna fråga bör få minst lika stort utrymme som frågan om återförstatligande, marknadsskolan eller ordningsfrågor.

André Apt, ämneslärare

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.