Debatt: En ”värdelös” skola

Sverige har därmed återgått till ett skolsystem liknande det som var förhärskande i vårt land för drygt 60 år sedan och dessförinnan. Skillnaden är den att föräldrarna tidigare betalade terminsavgifter till de privata skolorna. I dag svarar skattebetalarna för alla barns skolgång och således även för elever som går i privatskolor och vars föräldrar inte sällan är högavlönade akademiker.

Privatskolorna har bestämt sig för att bevara sina etableringar i Sverige under lång tid framöver. Förhållandet manifesteras bland annat genom att skolorna närstående bolag förvärvar de skolfastigheter i vilka verksamheten bedrivs.

Läraren har degraderats

De statliga styrdokumenten (skollag, läroplaner mm) har under 2000-talet tagit över styrningen av undervisningen. Från att ha varit herre i eget hus har läraren degraderats till en fjärrstyrd utförare som lydigt ska följa de av staten givna bruksanvisningarna för undervisningens genomförande. Läraryrkets status har därmed sänkts och lärarna har berövats en stor del av sin forna auktoritet.

Många lärare vantrivs i dagens skola och ser sig om efter annat arbete. De som först flyr fältet är de välutbildade, det vill säga de lärare som skolan i så hög grad är i behov av. Tiotusentals skickliga lärare har under senare år lämnat yrket och för ytterst få studenter är lärarutbildningen numera ett förstahandsval. Dessutom har lärarutbildarna sedan länge kapitulerat; de gör sig numera knappast alls hörda i skoldebatten.

för ytterst få studenter är lärarutbildningen numera ett förstahandsval

Den av statliga styrdokument dirigerade skolan framstår som trist och enformig för såväl lärare som elever. Eleverna struntar i lärandet och inriktar sig helt på betygen. Det är höga betyg som öppnar vägen till högre utbildning och välavlönade yrken.

För läraren återstår numera endast bedömningsinstrumentet som maktmedel. Elevernas prestationer blir därför ständigt bedömda och inte sällan betygsatta. Skolans arbete framstår knappast som meningsfullt för någon. Både lärare och elever drabbas av såväl stress som ångest. Visionen om fördjupat lärande och riklig kunskap har gått förlorad i skolans grottekvarn. Alltför många elever lämnar skolan utan att kunna läsa och skriva på en acceptabel nivå och med bristfälliga kunskaper i samtliga ämnen.

Demokratiska samhället hotat

Trots, eller snarare på grund av, den statliga styrningen av undervisningen är skolans resultat otillfredsställande, vilket såväl internationella som inhemska undersökningar visar. Sverige, som tidigare hade en skola med toppresultat och byggde ett samhälle med god välfärd och ett framgångsrikt näringsliv har nu på eget bevåg degraderat skolan och därmed minskat möjligheterna till utveckling av det demokratiska samhället och fortsatt välstånd.

En faktor som i hög grad bidrog till de tidigare goda resultaten i svensk skola var att undervisningen vilade på tre hörnstenar: läraren, läromedlet och eleven. I dagens skola saknas ofta de viktiga läromedlen. Eleverna får vanligen nöja sig med att under lektionen ha tillgång till gamla, inaktuella, slitna och nedkladdade läroböcker från skolans förråd, eller alternativt så kallade fria digitala läroresurser hämtad från någon reklamsajt på nätet. Sådana digitala resurser är sällan granskade, varken innehållsmässigt eller språkligt.

Svenskt kulturarv går förlorat

Litanian kan utökas med konstaterandet av att humanismen i allt väsentligt har fått stå tillbaka i skolans undervisning under senare tid. Matematik och naturvetenskapliga ämnen har i stället favoriserats och givits mer undervisningstid. Svensk forntid, det vill säga stenålder, bronsålder och järnålder, har i stort sett eliminerats i kursplanerna och endast fragment av litteraturhistorien behandlas i svenskundervisningen. En betydande del av vårt gemensamma kulturarv, inklusive kunskap om vårt forna samhällsbygge, går således förlorad för kommande generationer.

Den föreskrivna och tidigare hyllade värdegrunden om demokrati och människors lika värde framstår i dag som bortblåst från skolans verksamhet. Stadgandet om gemensam värdegrund utgjorde tidigare en solid grund för allt skolarbete och benämndes som läroplanens portalparagraf.

det är nu dags för en ny generation progressiva skolpolitiker att reformera skolan i grunden

Det nuvarande icke fungerande skolsystemet har konstruerats av de senaste decenniernas utilistiska skolpolitiker. Konstruktionen är i grunden misslyckad och det är nu dags för en ny generation progressiva skolpolitiker att reformera skolan i grunden. Det framtida Sverige kan inte byggas av obildade och inkompetenta människor, varav många är funktionella analfabeter.

Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare.