DEBATT: Genom elevdemokrati motverkar vi extremism

När jag talar mig varm för elevinflytande möts jag ibland av argumentet att eleverna inte vill engagera sig och därför bör få slippa. Jag har aldrig hört det argumentet när det kommer till matematik.

Världen skriker efter demokratiskt sinnade människor som kan och vill ta ansvar. Människor som vågar stå upp mot tyranner och engagera sig när de ser utveckling gå snett. Vill vi ha sådana vuxna måste vägen dit börja i de första grupper vi möter utanför familjen: förskolan och skolan.

Värderingar och handlingsmönster överförs inte bäst genom att man talar om vad som är gott och rätt utan genom klok praktik; hur vuxna bemöter varandra och eleverna, vilka beteenden som uppmuntras, vilka arbetsformer som främjas. Att samarbeta, samtala, lära sig kompromissa och ta ansvar, söka fakta och ifrågasätta (även sig själv) är viktiga delar.

Mer demokrati – inte mer auktoritet

I dag rekryterar högerextrema och islamistiska rörelser unga på nätet och ibland direkt utanför skolor. Radikaliserade elever finns redan innanför skolans väggar. De påverkar andra elever och gör undervisningen svårare för många lärare. Att fördöma eller skälla på dessa elever fungerar inte. Forskare och organisationer som studerar eller arbetar mot extremism är relativt samstämmiga om att det som har effekt mot extremism och antidemokrati inte är mer strikt auktoritet utan mer demokrati. De trycker också på vikten av att erbjuda en god gemenskap i skolan för att minska risken att unga söker sig till destruktiva gemenskaper på andra håll.

Man kan i den forskning som finns också urskilja ett gemensamt synsätt på undervisningens roll: den bör generellt syfta till förståelse före katalogiserad faktakunskap, ett subjektivt hellre än ett objektivt förhållningssätt (vad är min roll och mitt ansvar i det hela) och en relation till omvärlden som baseras på både känslor och tänkande (hur får detta mig att känna och vad beror det på?).^⁠

Skoldemokrati är alltså långt mycket mer än att det finns ett elevråd. Men att skolas in i den formella demokratins procedurer är också viktigt. Att delta i beslutsfattande arbete i klassråd och elevråd bygger förmåga att delta i formella demokratiska sammanhang också utanför skolan, liksom senare i livet.

Elevrådet bör vara remissinstans för alla viktiga beslut om skolan.

För att lära eleverna att ta formerna och procedurerna på allvar måste klass- och elevråd ta upp frågor som eleverna tycker är viktiga, men också sådana som skolans vuxna anser viktiga. Att delta i världen kräver ju att man kan lyfta sig över egna snäva intressen. Elevrådet bör vara remissinstans för alla viktiga beslut om skolan. Det betyder inte att eleverna ska ges sista ordet, bara att de i demokratisk ordning har rätt att höras och påverka. Elevdemokrati har ett värde här och nu, när elever och pedagoger lever den tillsammans.

Sedan 2020 är FN:s barnkonvention svensk lag. Den stadgar att barn har rätt att bilda och fritt uttrycka egna åsikter i alla frågor som rör dem. Åsikterna ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Vi hör alldeles för lite från våra skolpolitiker om vad detta innebär på djupet för den svenska skolan.

Eva-Lotta Hultén, utbildningsjournalist och författare till Vad ska vi med skolan till? Utbildning för en värld i förändring.