Tegnells svar på lärarkritiken: ”Hade inte behövt bli så hätskt”

LÄSTIPS FHM: Då kommer besked om barn-vaccin

Fler och fler instagrammar sina vaccinationsbilder, och Anders Tegnell spår en normal skolstart i augusti.

Det har gått ett och ett halvt år sedan svenska folket blev med statsepidemiolog. Folkhälsomyndighetens presskonferenser är bantade till en gång i veckan.

Medan lärarna tar avsked av sina klasser på skolgårdarna, är det på sätt och vis även examenstid för honom och Folkhälsomyndigheten, som styrt den svenska pandemistrategin genom tre stora vågor. Det börjar bli dags att summera.

LÄSTIPS KU-kritik mot sena skolbesked

Lärare är en grupp som stuckit ut.

Som ofta anser sig lämnade i sticket.

– Jag vet inte varför. Det finns många funktioner i det svenska samhället som har hållit igång där man inte har haft den här typen av reaktioner. Jag vet inte hur omfattande det här är bland lärare överhuvudtaget, om det gjorts några undersökningar. Men jag håller med om att i media och i rapportering så sticker lärarna ut gentemot grupper i samhället som egentligen har samma funktion, säger han.

Arbetsmiljöverkets delrapportfrån den granskning som görs av skolan, visar på stora brister i skolornas arbetsmiljöarbete under covid.

Samtidigt klagar lärare på myndighetens rekommendationer.

Varför ger ni rekommendationer som är omöjliga att genomföra på plats i skolan?

– Vi gör det verkligen inte med avsikt. Vi jobbar sällan direkt med skolorna, utan via Skolverket och diverse andra. Skolan kanske inte har samma vana som vården att ta till sig information och genomföra rekommendationerna i sin verklighet. Man hade kanske behövt arbeta mer lokalt och inte känt att man behövt följa allt bokstavligen, utan göra det bästa man kan lokalt och prioritera det som är viktigt, säger han.

Då besökte Tegnell en skola sist

Statsepidemiologen själv saknar förstahandserfarenhet av svensk skola.

– Det är ju några år sedan, mina barn är ju vuxna. Jag har inte varit i skolan på ett antal år, säger han.

I början av pandemin fick han mycket hat, och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlsson gick ut och krävde skärpning av svenska folket.
Men inkorgen svärtades inte av lärare, trots att hätska tongångar funnits i lärargrupper på till exempel Facebook.

LÄSTIPS Facebook ventil för frustrerade lärare

– Jag har inte fått mejl och så från speciellt många lärare som tycker att vi har gjort fel. Jag har fått mejl från lärare som hejar på och som tycker att det är bra att vi hållit den svenska skolan öppen och hur glad man är för att man gjort det, inte minst för barnens skull. Men i mejlskörden har lärarna inte stuckit ut som en grupp som varit mer orolig än någon annan, säger han.

Ändå säger han att diskussionen bitvis varit hätsk – men att han inte velat göra något annorlunda.

– Jag hade verkligen velat att det hade funnits en mer konstruktiv dialog så att det inte hade behövt bli så hätskt som det varit, framför allt lokalt. Jag tror att det är ett tecken på att man behöver mer stöd lokalt på skolorna när det gäller hälsofrågor. Jag tycker att det finns en viss parallell till nedrustningen vi sett av elevhälsan, skolan behöver mer stöd. Smittskydd är små och har inte möjlighet att svara på alla frågor från skolan. En mer aktiv elevhälsa hade kunnat vara en part som kunde hjälpa till att få lärare att känna sig trygga, säger han.

En motor bakom kritiken är de mellan 22 och 26 svenska forskare, som kräver munskydd och manar till försiktighet. Senast med en kritiserad artikel om att barn riskerar att dö av en fjärde covid-våg till hösten.

LÄSTIPSTegnells svar på forskarnas kaos-varning

Tunga titlar kan göra det svårt att veta vem man ska lita på, FHM eller kritikerna.

– Man måste lita på sina myndigheter. Jag förstår att det inte är så lätt. Men det är väl där vi kommer tillbaka till att lärare behöver någon lokalt att bolla med. Man behöver kopplingar till primärvård och till elevhälsa för att ha diskussioner om varför en professor säger si och Folkhälsomyndigheten säger så. Då kan den personen påpeka att ”det här är en professor som inte forskat de senaste tjugo åren, och på helt andra saker”. Kanske är det så att den samlade expertisen på Folkhälsomyndigheten, som bara jobbar med sådant, har en rimligare möjlighet att göra en bedömning, säger han.

Terminsavslutning innebär betygsättning.

Är det något lärarna själva hade kunnat göra annorlunda?

– Att försöka få en dialog, sätta sig ner med de lokalt ansvariga och diskutera hur de ska göra lokalt för att det ska bli så bra som möjligt. Och försöka vara konstruktiva i det.

MER LÄSNING
Stor covid-oro i lärarkåren
Risk för kunskapstapp under pandemin
Läraren som tränar covid-hundar
Deras kollega dog i covid