Smittskyddsläkaren: ”Svårt att veta var smittan kommer ifrån”
Coronaviruset
Gymnasiet har övergått till distansundervisning – men högstadieeleverna är kvar i skolan. Detta trots att flera regioner rapporterar att smittspridningen ökar bland 13-15-åringar.
– Det är väldigt svårt att veta om elever eller lärare tagit in smittan, säger Signar Mäkitalo, smittskyddsläkare i region Södermanland.
LÄS OCKSÅ: Därför vill FHM inte covid-stänga högstadiet
Högstadieskolorna i Umeå drabbas hårt av covid-smitta, och kommer att hålla stängt efter jullovet för att lugna ner spridningen. Det skriver Västerbottens-Kuriren. Precis som på gymnasiet kommer elever med behov av närundervisning att få det.
Västra Götalandsregionen rapporterar dryga 250 bekräftade fall av covid-19 i slutet av vecka 47. Antalet tre veckor tidigare – 50 stycken.
Region Södermanland redovisar gruppen som 10-19, trots att man känner till att smittan är högre för äldre barn. Totalt har 259 fall konstaterats sedan mitten av november i gruppen.
– Vi har bara följt Folkhälsomyndighetens indelning, och har inte tänkt så mycket mer än så. Och jag är inte säker på att våra data skulle vara så bra, vi provtar inte så många i den gruppen – men vi ser att det är en ökning i den ålderskategorin, säger Signar Mäkitalo, smittskyddsläkare i Region Sörmland.
LÄS: FHM:S RISKRAPPORT BYGGER PÅ GAMLA SIFFROR
Smittan ser olika ut
Covid-smittan ser olika ut på olika skolor i regionen.
– På vissa skolor är det bara lärare. På andra är det både lärare och elever. Och det är oerhört svårt att veta om det är parallella flöden, om det är lärare som tagit in smittan eller eleverna. Jag ser att det är 7, 9, 10, 17 och 15-åringar än för en månad sedan. Vad det är som ligger bakom det har jag inget svar på. Min bedömning är att man inte har tillräckligt bra arbetsmiljö på skolan, säger Signar Mäkitalo.
Hur ser din bild av smittan på högstadiet ut?
– Det jag har diskuterat med rektorerna är arbetsmiljöansvaret. Man ska se till att man kan hålla avstånd och att det finns välventilerade rum. Skolorna är inte byggda för en och en halv meters avstånd och med god ventilation. Men jag köper inte att det är omöjligt, jag säger till cheferna att det är deras arbetsmiljöansvar att en allmänfarlig sjukdom inte sprids, säger han.
Tycker du att även grundskolan borde stänga fram till jul?
– Jag tycker inte att man kan säga att ”nu ska det vara öppet, det spelar ingen roll om folk får sjukdomar”. Det är ingen acceptabel människosyn. Uppenbarligen finns det grundskolor där det fungerar, jag kan inte säga varför de inte har smittspridning. Sen verkar det vara många som har stora problem. Och har man stora problem är det klokare att hålla stängt i sju dagar. Men jag kan inte säga att alla Södermanlands grundskolor ska jobba på distans. Det har jag inte kunskap om, helt enkelt, säger Signar Mäkitalo.
Skolornas arkitektur är ett problem. Bristen på dialog ett annat, menar han.
– Problemet är att Skolverket är bestämt, alla ska vara i skolan, medan kommunerna säger att det är omöjligt att fixa. Här behöver de se till att det finns en dialog, det är en förutsättning för att undervisningen blir bra. Ångestladdade lärare har kanske inte så lätt att ge jättebra utbildning. Huvudmännen har inte gjort tillräckligt, säger Signar Mäkitalo.
”Inte smärtfritt”
Han tror på att tänka utanför boxen:
– Om man stänger en massa gymnasier, då finns det lokaler i kommunen. Då kanske grundskolan kan vara där… jag tänker utanför boxen. Om man vill se till att arbetsmiljön blir så säker som möjligt kan man inte lämna någon åtgärd otestad. Naturligtvis blir det en massa problem – man måste åka någonstans, det finns inte det man är van vid, det blir andra tider. Det är inte smärtfritt, säger Signar Mäkitalo.
Djurgårdsskolan i Eskilstuna stängde under tre dagar i slutet av november, för att planera en mer coronasäker organisation.
Kerstin Soläng är rektor.
– Smittläget då var att vi hade kontinuerligt insjuknande hos barn och elever. Inga massinsjuknanden, men ständiga fall. En eller ett par, tre lärare sjuka vid varje givet tillfälle och vårdnadshavare som rapporterade in att barn testat positivt, säger hon.
Kerstin Soläng, rektor på Djurgårdsskolan i Eskilstuna.
Hon fick instruktioner från smittskyddsenheten i regionen att vuxna inte fick sitta tillsammans.
– Det innebär inte så stora förändringar för de yngsta, som har klasslärare. På högstadiet har vi tagit hänsyn till att barn också smittar. Så klasserna ska i största möjliga mån hålla samman. Moderna språk har vi fått trixa med, där blandar man ofta. Där har vi prövat intern distansundervisning, läraren är fysiskt närvarande i något av rummen och går till ett annat vid nästa tillfälle, så att vi fördelar det rättvist, säger Kerstin Soläng.
Lokalerna är det svårt att göra något åt.
– Vi har de lokaler vi har. Vi är jättetrångbodda, som alla grundskolor. Vi trollade med knäna. Alternativet var att hyra lokaler på stan och det ville varken jag eller min arbetsgrupp, det hade handlat om bussning om barn och ännu större bekymmer. Vi utnyttjar varje skrubb som är möjlig, säger hon.
LÄS MER Wiman: Vi i grundskolan offras på samhällets altare
Lärarna blir ensamma
Vad var det tuffaste med omorganisationen?
– Kanske att många inte kände sig tillräckligt motiverade, att det kändes drastiskt i överkant. Andra tycker att det var jätteskönt. Det är olika hur vi uppfattar pandemin. En del är fruktansvärt oroliga, andra lever som vanligt. Det är samma med vårdnadshavarna, mycket känslor. Någon vill ha visir och munskydd, andra blir irriterade när det inte blir ombytt idrott utomhus, säger Kerstin Soläng.
Skolan har köpt mikrovågsugnar och placerat ut, när fikarummen är otillåten mark.
– Lärarna blir ensamma. De är ensamma med en klass i ett rum. Och de får inte sitta tillsammans. Men ska man lyssna på Folkhälsomyndigheten så är det att de vuxna driver pandemin, och ska inte umgås, säger Kerstin Soläng.
LÄS MER:
