SFI-läraren: ”Omjämlikheten är enorm”

Lärarna och eleverna inom SFI har troligen haft de största utmaningarna under coronapandemin – trots det har det varit ganska tyst om vilka följder den digitaliserade undervisningen kan få för eleverna, konstaterar SFI-läraren Henrik Tällberg.

När myndigheterna beslöt att gymnasieskolorna i mitten av mars skulle stänga och börja med distansundervisning så gällde det även SFI elever.

Omställningen har varit stor – både för lärare och elever. Den digitala ojämlikheten finns på ungdomsgymnasierna men den är enorm på SFI, säger Henrik Tällberg som arbetar på ABF vux i Jönköping.

– Vi som är lärare inom SFI ser jätteskillnader mellan våra elever från de som inte har någon skolgång alls från hemlandet och aldrig har satt på en dator till de som har stor vana och har läst på högskolenivå i sina hemländer, säger han.

Trots att många saknade både dator eller wifi-uppkoppling hemma förväntades de studera digitalt hemifrån från en dag till en annan.

Kontinuerlig antagning

En annan utmaning inom SFI har varit att antagningen sker kontinuerlig. Nya elever kommer in i den digitala undervisningen som varken sett sina klasskamrater eller lärare.

– Det har inte varit helt enkelt att slussa in dem i ett sånt här system utan att träffa dem, men hos oss har vi i alla fall försökt att plocka in dem i mindre grupper med fem elever för att de ska kunna komma igång, säger han.

Henrik Tällberg har arbetat som lärare med vuxenundervisning i 20 år på alla möjliga nivåer och under de senaste fyra åren med undervisning inom SFI. Han har också arbetat fackligt inom ett referensorgan som arbetar med vuxenutbildningsfrågor centralt inom Lärarförbundet. Via sina fackliga SFI-kollegor har han fått en god överblick hur läget nu ser ut i Sverige.

– Min uppfattning är att det finns jättestora skillnader i hur SFI:n nu fungerar runt om i landet. I små kommuner där SFI bedrivs i egen regi är det vanligare att eleverna har tillgång till datorer via skolan. I större kommuner, med mycket upphandlad verksamhet, är det ovanligare. Där bor de studerande ofta trångt med sina familjer, ofta utan både egen dator och uppkoppling, vilket gör det svårare att studera hemma och det har resulterat i avhopp i vissa kommuner som Malmö, säger han.

Massavhopp i Malmö

I Malmö har 500 SFI-studerande hoppat av sedan distansutbildningen startade. Det är nästan en av fem, vilket P4 Malmöhus rapporterade om i förra veckan.

Henrik Tällberg berättar om en av hans elever som nyligen kontaktade honom. Mannen bor i en tvårummare med sex barn och fru och undrade frustrerat hur han skulle få ro att studera.

– Familjen har visserligen en dator hemma men två gymnasieelever arbetar också hemma och ”slåss” om den enda datorn och hans barn i förskoleåldern är sjuka hemma så situationen är inte så enkel. De sitter i princip på varandra i lägenheten. Det är lätt för mig att säga att han ska jobba hemifrån och lämna in sina uppgifter – men vilka möjligheter har han att göra det i praktiken, säger Henrik Tällberg.

Samtidigt medger Henrik att för de elever som kan arbeta självständigt, har studievana och som vill komma fram snabbt har digitaliseringen haft fördelar. De eleverna har kunnat arbeta mer hemifrån. Men så ser det inte ut för det stora flertalet.

– Om man hade erbjudit eleverna att studera traditionellt med klassrumsundervisning eller på distans så är min uppfattning att det inte skulle varit många som hade valt distans bland våra elever, säger han.

Appar på mobilerna

Största svårigheterna finns bland de med liten eller ingen studievana från hemlandet och som inte kan många ord svenska. SFI-utbildning på de lägre nivåerna bygger på att man pratar med varandra, konstaterar Henrik Tällberg.
En del elever har fått låna datorer och ipads med uppkoppling av skolan men de flesta får klara sig med sina mobiltelefoner som ”datorer” och uppgifter som skickas med posten.

– Det hjälper inte om vi lånar ut datorer om man inte kan använda dem. Vi har istället använt vissa appar till telefonerna som exempelvis What’s up för att skicka muntliga uppgifter eftersom en del har vana vid sådana appar vid kontakt med släktingar i hemlandet, säger han.
Eleverna får uppgifter som de läser in och skickar sedan de små ljudmeddelandena till sina lärare och så använder man olika appar för chattfunktioner. Man försöker också använda Teams och Zoom men det kräver uppkopplingar som många inte har.

– Vi har testat väldigt mycket och både vi och eleverna har lärt oss en del som vi säkert kommer att behålla även efter corona. Visst har vi lite kommunikation digitalt men det blir ju inte samma sak som att sitta framför varandra och prata, säger han.
När det gäller skriftliga uppgifter så fungerar det ofta bra och mycket skickas via vanlig post, mejl eller liknande.

– Jag får mycket avfotograferade handskrivna sidor också via bland annat sms. Det fungerar ju även om det ställer till det lite för mig som lärare med alla olika sätt som vi nu får in elevernas arbete på, säger han.
Han berättar om en elev, som aldrig skickat ett mejl tidigare, och som skickade två A4 sidor med texten i ämnesraden istället för inne i mejlet.

– Det var ingen som hade förklarat för honom var man skriver så han skrev där det gick, men nu har han lärt sig, säger Henrik Tällberg.
Distansundervisningen har ställt stora krav på lärarna att kommunicera på ett enkelt och tydligt sätt vad de vill att eleverna ska göra.

Skola dygnet runt

Tiderna för undervisningen har också blivit mer flytande än när eleverna befinner sig fysiskt i skolan. En del lärare försöker upprätthålla de vanliga lektionstiderna medan andra är mer flexibla eftersom många elever arbetar extra inom exempelvis vården parallellt med studierna.

– För mig är det ointressant när eleverna gör uppgifterna om det är på lektionstiden, kvällen eller natten så länge de blir gjorda den dag jag har sagt. Men jag förstår flera av mina kollegor som upplever det som extremt stressande att få telefonsamtal, sms och mejl från elever mer eller mindre dygnet runt – sju dagar i veckan, säger han.
Ett annat dilemma, för honom och kollegor, är svårigheten att kontrollera äktheten i ett skriftligt elevarbete och betygsätta det.

– I vissa fall kan vi se att någon troligen har hjälpt till med att skapa texten. Det kan handla om att man använt Google translate, vilket inte alltid blir ett optimalt resultat, men det kan också vara deras barn eller någon annan som har hjälpt till och skriva, säger han.
För den enskilda eleven kan ett betyg som sätts på felaktig grund innebära att hen flyttas upp till nästa språknivå för snabbt innan de har tillräckliga kunskaper vilket kan slå tillbaka senare.
Normalt gör eleverna nationella prov, som en kontroll innan de flyttas upp till nästa språknivå inom SFI, men nu finns inte det verktyget under pandemin. Det händer att lärarna därför tar in enskilda elever eller mindre grupper för andra prov. Men Henrik tror att många lärarna låter eleverna gå kvar lite längre innan de släpper dem vidare.

– Jag tror att en allmän uppfattning bland SFI-lärare är att eleverna av olika skäl kommer att få en längre studietid på grund av pandemin. Möjligen kan det också bli färre som kommer att kunna gå vidare och få ett jobb, säger han.