Så lämnades lärarna utanför i Sveriges coronastrategi

I september 2021 förklarar statsepidemiolog Anders Tegnell för Läraren.se varför det är viktigare att elever är i skolan än att lärare skyddas från smitta.

– Det är så uppenbart att de (eleverna) har stora risker för dålig hälsa om de inte får gå i skolan. Däremot kan vi inte se att lärarna löper speciellt mycket större risk än någon annan i samhället att gå och jobba, säger Anders Tegnell.

Folkhälsomyndigheten är arkitekten bakom den till en början unika strategin att hålla skolorna öppna. Det bekräftar Erik Nilsson, tidigare statssekreterare till Anna Ekström (S).

– Hade Folkhälsomyndigheten rekommenderat stängning så hade det blivit så. Men det har betydelse att Folkhälsomyndigheten hade ett bredare uppdrag (än att stoppa smittspridning). Redan från början hade de stor förståelse

hur illa det skulle slå mot folkhälsan om barn inte fick gå till skolan, säger han.
I dag är beslutet knappast kontroversiellt. Men det var det då.

LÄS ÄVEN: Forskaren: Därför covid-stängde inte svensk skola

Vi backar till pandemins början.

Den 5 mars 2020 har Erik Nilsson kallat skolans makthavare till ett möte på utbildningsdepartementet. På plats finns Skolverket, Skolinspektionen, Sveriges kommuner och regioner (SKR), Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Idéburna skolors riksförbund, Friskolornas riksförbund och Folkhälsomyndigheten (FHM).

Det är det allra första mötet i en lång rad.

Läraren.se har tagit del av mötesinbjudningarna, som innehåller en kort beskrivning av vad mötet är tänkt att handla om.

Av 22 inbjudningar fram till den 18 januari 2022, behandlar fyra av dem explicit lärares situation under pandemin.

Exakt vad som sagts under sammankomsterna vet vi inte. Myndigheterna och regeringen uppger att det inte är brukligt att föra anteckningar vid sådana tillfällen, och SKR att de är en ideell förening som inte lyder under offentlighetsprincipen.

– Det är inget fel i sig att arbetsgivare och utbildningsdepartementet har fokus på elever och deras behov. Tvärtom. Men problemet uppstår när de inte inser att det säkraste sättet att värna eleverna är att se till att lärare har en vettig arbetssituation och förutsättningar att sköta sitt jobb, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

Friskolorna ville se tydliga rekommendationer

Utbildningsminister Anna Ekströms pandemiska slogan är att ”skolorna ska vara det sista vi stänger och det första vi öppnar”.

– De (FHM) har haft inställningen hela tiden att skolan ska vara öppen. Och det har varit vår inställning också men det var ett starkt medialt tryck i början på att göra en total lock-down, säger Erik Nilsson.

Och ganska snabbt ser sig Sverige stå ensamt.

– Vi hade ganska mycket hopp om Finland som höll i ganska länge. Och jag minns när Anna hade blivit uppringd av Finlands utbildningsminister om att de inte kunde hålla i längre. Då kändes det jobbigt. Det kändes som att många verkade tycka att vi var helt galna, säger Erik Nilsson.

En ensamhet som kändes även på FHM.

– Inga beslut var enkla då med tanke på att underlagen var bristfälliga, eftersom det var en ny smitta och vi hade inte alla parametrar. Och de beslut där Sverige bestämt sig för att gå en annan väg än många andra länder är så klart extra svåra, när man har gjort olika bedömningar, säger Britta Björkholm, avdelningschef på FHM.

Och hos huvudmännen.

Tidigt under pandemin bad Friskolornas riksförbund om enhetliga rekommendationer, bland annat för hur huvudmännen skulle hantera elever som varit i de italienska och österrikiska alperna, där smittspridningen var stor, under sportlovet 2020.

Utbildningsdepartementet svarar att huvudmännen har ansvaret i kristid precis som till vardags. Det är från början av pandemin alltså upp till varje kommun, varje friskola att hantera riskerna med covid i skolan.

 – Det var mycket liten förståelse för att skolhuvudmän var mycket osäkra i det rådande läget från början men det blev bättre i takt med att kommunikationskanalerna öppnades på nationell nivå, konstaterar Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.

Ensamheten blev så småningom även lärarnas.

Medan många andra yrkesgrupper arbetade hemma skulle lärare vädra, hålla avstånd och möblera luftigt. Tips och råd som den som nyligen besökt en svensk skola vet kommer bli tuffa att följa.

– Vi inser att det inte är möjligt att hålla avstånd i gruppen eller klassen, men mellan grupper och klasser. Jag kan inte svara på varför en enskild uppmaning legat kvar. Möjligen var det svårt att skilja ut rekommendationerna till arbetsplatser och offentliga platser. Vi har behövt justera över tid, både beroende på smittspridningen och återkoppling på vad som fungerar, säger Britta Björkholm, FHM.

Lärarna fick vänta

Mötena på departementet hålls regelbundet.

Men det dröjer fram till november 2020 innan inbjudan tar upp en specifik lärarfråga. Då handlar det om vilka åtgärder huvudmännen vidtar för att lärarna ska få en hållbar situation och hur skolorna förhåller sig till ”hemarbete när det är möjligt”.

Ändå kommer inga bindande direktiv om att lärare ska få jobba hemifrån, krav som Lärarförbundet ställt på både regering och huvudmän.

– Det fanns en irritation när vi träffade de lärarfackliga organisationerna, i slutet inte så mycket mot oss utan mot lokala huvudmän. Och de tyckte att vi kunde ha varit mer explicita och sagt hur man skulle göra. Men det kunde vi inte eftersom situationen ser så olika ut i olika delar av landet, säger Erik Nilsson.

I januari 2021 får Arbetsmiljöverket i uppgift att inspektera det förebyggande smittskyddsarbetet i riskbranscher. Lärarförbundets Camilla Brown vädjar i en skrivelse om att förskola och skola ska inkluderas.

I mars samma år ska Anna Ekströms möte, enligt inbjudan, handla om hur huvudmännen smittsäkrar skolorna. När Arbetsmiljöverkets facit landar i februari över ett år senare visar det att nära 40 procent av huvudmännens arbetsmiljöarbete brustit under covid.

LÄS ÄVEN: Arbetsmiljöverkets dom: Så brast skolorna i smittskydd

Arbetsmiljöverket konstaterar att medvetenheten om att smitthantering ingår i arbetsmiljöarbetet varit låg.

Katastrofsiffror om arbetsmiljön

Kvar ute i skolorna står lärarna.

Skolverket har regeringens uppdrag att stötta dem och deras arbetsgivare.

Före detta statssekreterare Erik Nilsson:

– Det var meningen att Skolverket skulle vara så handfast som möjligt. Det är inte alltid deras bästa gren, de utgår från författningsskrivningar och är inte vana att diskutera logistiken i skolmatsalar. Men det var den typen av stöd som behövs. Och den utmaningen kvarstår, säger han.

Dåvarande statssekreteraren skjuter ansvaret på Skolverket.

Där är Katarina Tiväng stabschef.

Hon hänvisar till två konkreta myndighetsbeslut för att underlätta lärarnas arbete. Det handlar dels om de inställda nationella proven, och om att läroplansförändringarna skjutits upp.

– Jag vet att de fackliga organisationerna har velat ha formella beslut om till exempel lättnader eller mer konkreta råd om hur miljön ska hanteras i skolan. Min bild är att Regeringskansliet hela tiden har försökt lyssna in behoven och hanterat situationen. Skolverket har tagit fram stöd och kommunicerat i olika frågor, förhoppningsvis har det trillat ner i hela styrkedjan så att rektorer och skolchefer tagit ansvar för att hjälpa lärare att sortera, säger hon.

I februari 2022 publiceras Lärarförbundets senaste undersökning om läget i skolan under omikron. Det är katastrofsiffror. Arbetsbelastningen är skyhög, vikariebristen allvarlig.

Lärare skjuter upp undervisning och övergår till barnpassning i de lägre åldrarna. Regeringen har i princip lämnat över besluten på FHM. Så det är FHM Läraren.se frågar:

Med tanke på lärarna – hade ni kunnat göra något annorlunda?

– Vi har inte gjort den typen av systematiska utvärderingar än, så det är jättesvårt att säga. Jag vågar inte svara på vad vi kunde gjort annorlunda, säger Britta Björkholm.

En del av svaren finns i lärarnas egna berättelser. 

Och när det gäller Sveriges strategi med en öppen skola, står landet inte längre lika ensamt.

WHO och Unicef uppmanar båda till öppna skoldörrar. Länderna i Europa har öppnat ett efter ett. Forskare har räknat på kostnaderna för vad frånvarande elever kostar och slagit fast att distansundervisning inte är lika bra som lektioner på plats i klassrummet.

Och FHM har gång på gång understrukit hur viktig skolan är, både för barns lärande och fysiska och psykiska hälsa.

– I relation till annat har det här varit det minst dåliga alternativet. Och det är klart att vi fattar att även om vi trycker på för åtgärder så går den helt riskfria arbetsmiljön inte att ordna. En skola är trots allt en ganska stökig arbetsplats, säger Erik Nilsson.

LÄS ÄVEN:

CORONA: Så mycket kostar det att stänga skolan

CORONA: Lärarförbundets varning