Digi-varningen: Mardröm om vi fick en ”Kry-skola”
Coronaviruset
Skolor där undervisningen sker digitalt. Det kan bli verklighet också efter pandemin.
Det vore en mardröm att få en "Kry-skola", säger Emma Ölmebäck, enhetschef på Lärarförbundet.
1 ÅR MED CORONA – LÄS ALLA DELARNA
25 lärare berättar: Så har pandemin förändrat våra liv
REPORTAGE: Deras kollega dog i corona
Så drabbar pandemin skolan på sikt – område för område
Risk för ökat tryck på digital undervisning
Lärarförbundets styrkebesked: Fler ser nyttan
Kry har förändrat vården med digitala läkarbesök. Snart kan det vara dags för ”Kry-skolan”. Kontroversiellt, men lönsamt för den som genomför det.
Och det finns redan vissa möjligheter. I skuggan av pandemin ändrades skollagen ifjol när det gäller distans- och fjärrundervisning. Från att ha varit mycket restriktiv kan 25 procent av undervisningen i grundskolan och 50 procent i gymnasiet vara digital från och med i höst. Men bara under vissa förutsättningar. Främst om det är enda sättet att få behöriga lärare eller att elevunderlaget är för litet.
– Den förändringen ihop med dagens pandemiundantag, som i vissa lägen ger rätt till 100 procent digital undervisning, kan vara ett första steg mot mer digital undervisning, tror flera av de experter Läraren pratat med.
Emma Ölmebäck är enhetschef på Lärarförbundet.
– Trycket att få öka den digitala undervisningen kommer att vara starkt, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och flitig skoldebattör.
Redan i remissrundan för att öppna för mer fjärr- och distansundervisning ville Friskolornas riksförbund gå ett steg längre. Själva vill Friskolornas riksförbund betona att remissvaret inte handlar om att sänka kostnader, utan om att möjliggöra för fler elever att få en bra undervisning av behöriga lärare.
– Men även kommunerna ville gå ett steg längre. Så man kan inte bara skylla på friskolorna, säger Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.
Han menar att det han kallar en marknadsanpassad skola alltid strävar efter att sänka kostnaderna. Och de sänks rejält med digital undervisning.
Därför krävs någon form av extra kostnad för skolor som vill digitalisera undervisningen mer, anser Jonas Vlachos:
– Svårigheten är att få ett regelverk som enbart tillåter distans när det verkligen är värdefullt för eleverna. En möjlig väg skulle kunna vara att göra det via prissättningen, att reglera priset så att utföraren inte tjänar på att ersätta närundervisning med distans.
Emma Ölmebäck, enhetschef för politik och påverkan på Lärarförbundet, tror att frågan om ”Kry-skolan” kommer att bli politiskt laddad.
– Det finns starka krafter med ekonomiska intressen som vill att man inte ska dra tillbaka förordningen som gör det möjligt med fjärrundervisning. Det kommer bli en politisk strid om frekvensen av distans- och fjärrundervisning, säger Emma Ölmebäck.
Vad tycker du om en i stort sett helt digital ”Kry-skola”?
– Det vore en mardröm.
