Pandemiångest – tio tecken på att eleverna far illa
Coronaviruset Ökad psykisk ohälsa bland eleverna, och färre kontakter med elevhälsan. Så beskriver skolkuratorn Maria Bergstrand läget under pandemin. Distansundervisningen gör också att lärare får svårare att upptäcka när elever far illa. På Läraren.se listar experterna tecknen du behöver känna igen.
Distansundervisningen gör det svårare att arbeta relationsskapande, och många fler elever mår dåligt under pandemin.
På Läraren.se hjälper tre experter till att identifiera 10 tecken på att en elev mår dåligt.
Maria Bergstrand, medlem i Sveriges skolkuratorers förening:
- Elevernas sätt att vara eller personlighet ändras.
- Prestationerna försämras eller förändras.
- Ökad frånvaro
LÄSTIPS: DÄRFÖR HÅLLER SKOLAN ÖPPET
Maria Bergstrand, Sveriges Skolkuratorers Förening
– Jag är skolkurator både på gymnasiet, där det varit mycket distansundervisning, och på låg- och mellanstadiet där undervisningen pågår som vanligt. På gymnasiet träffar vi färre elever. Vi försöker vara synliga, på min skola använder vi Teams, men vi har också funnits på plats på skolan under distansundervisningen. Men vi får en distans till eleverna och de som skulle behöva oss, de behöver ta sig förbi ett extra motstånd, säger Maria Bergstrand, medlem i Svenska skolkuratorers förening.
LÄSTIPS: SÅ PRATAR DU MED BARN OM CORONA-ORON
Eleverna som kontaktar henne är mer stressade och oroliga att inte nå målen än annars.
– Många har svårt att strukturera sin vardag. Några blir väldigt isolerade – kanske de har familjemedlemmar i riskgrupp. Ohälsan ökar, men tyvärr så har vi inte hittat sätt att nå fram. Vår kontakt med elever minskar, säger hon.
Niclas Klang, kurator på Barnens rätt i samhället, BRIS:
- Eleven ser trött ut.
- Eleven pratar mindre.
- Eleven har svårt att dyka upp i tid till lektionerna.
- Eleven har inte koll på läxor, eller sina saker.
Niclas Klang, kurator på Bris.
Under pandemin har fler barn behov att prata skola med Bris, säger Niclas Klang. Han varnar också för att det kan vara svårt att upptäcka barn som har problem.
– Barnen anstränger sig hårt i skolan framför skärmen, men faller samman efteråt, säger Niclas Klang.
Barnen som kontaktar honom och hans kolleger på Bris upplever ofta att de inte hinner vad de ska, och har svårt att koncentrera och motivera sig.
– En del tycker att det är stressande att ha kameran på, särskilt om man saknar ett eget rum att vara i. Många saknar tillräckligt stöd, från skolan eller från föräldrar som inte hinner eller inte kan, säger Niclas Klang.
Men det finns också barn som tycker att det är skönt att slippa gå till skolan:
– De som är utsatta för våld och övergrepp, och de som tycker att skolan är en socialt utsatt plats med många intryck.
Ludmilla Rosengren, grundare av ideella organisationen Suicide Zero, läkare och KBT-behandlare:
- Eleven vill inte synas i digitala möten.
- Eleven slutar göra sina uppgifter.
- Eleven ger ingen återkoppling.
Hur närmar man sig någon som mår dåligt, många är rädda för att trigga dåligt mående eller till och med suicidtankar?
– Den vanligaste missuppfattning som finns är att man kan ”väcka den björn som sover” om man frågar om suicidtankar. Forskningen visar att frågan snarare skyddar. En person som har sådana tankar mår dåligt av dem, skäms och vill kanske inte belasta sina föräldrar. Om någon visar att de bryr sig och ställer frågan rakt ut, då brukar det kännas lättande. Det många suicidala personer upplever är att andra människor inte vågar fråga.
Ludmilla Rosengren, läkare och KBT-terapeut.
Hur ska man fråga?
– Man kan säga att ”Jag märker att du mår dåligt. Många som mår dåligt tänker att det inte är värt att leva längre, är det så för dig?”.
Vad gör man om eleven bekräftar?
– Det viktigaste är att inte blir livrädd och skjuta ifrån sig den personen. Man behöver finnas kvar som en medmänniska, och bekräfta känslan. Att säga att jag förstår att du känner så utifrån hur du har det just nu. Det betyder inte att man bekräftar att de har rätt att ta livet av sig, utan att man normaliserar känslan.
Läkaren: ”Lärare är inte kuratorer”
Hur vet man hur allvarligt det är?
– Man får ställa djuplodande frågor, om det är så att eleven har planer på att ta sitt liv. Om man visar att man vill veta på allvar, och man har skapat en sådan relation, så brukar människor svara. Man kan fråga om eleven har planerat självmord, och när. Det är nästan aldrig så att någon vill dö. Det är inte därför man tar sitt liv, det är för att allt känns så hopplöst. Men lärare är inte terapeuter, även om de kan vara medmänniskor. Lärare kan försöka motivera eleven att komma någonstans där den kan få hjälp, i första hand i skolhälsan eller BUP.
Elevernas pandemi-önskemål till dig som lärare
- Visa att du finns där, trots att det är distansundervisning. Var tydlig med hur och när eleverna kontakta dig om de behöver prata. Fundera på att ge eleverna möjlighet att boka tid.
- Hjälp elever med tydliga instruktioner om hur de kommer i kontakt med elevhälsan. Alla vet inte att skolkuratorn och skolsköterskan har öppet.
- Försök har direktkontakt med eleverna varje dag, i någon kanal.
- Tänk på att mobbningen inte upphör för att eleverna sitter hemma – mycket flyttar ut på nätet.
Källa: Niclas Klang, kurator på Bris (Barnens rätt i samhället).
LÄSTIPS: GRANSKNINGEN — STORA SKILLNADER MELLAN KOMMUNERNAS ELEVHÄLSA
