Öppet brev till Anna Ekström: ”Kostar kunskap, hälsa och liv”

”Hur kan du tycka att en strategi med hög smittspridning är förenlig med att låta grundskolan vara öppen utan verklighetsbaserade direktiv om anpassning?”, är en av frågorna som kräver svar från Anna Ekström.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Från måndag 11 januari har huvudmän möjlighet att besluta om delvis undervisning på högstadier. Men större åtgärder än så krävs. Och det är bråttom.
Så vädjar 141 lärare, skolpersonal, föräldrar och elever i ett öppet brev till Anna Ekström.

Anna Ekström, du behöver agera innan en ny termin startar upp.

Att skolledare utan nationella beslut ska kunna trygga en säker miljö för lärare och elever, i enlighet med smittskydds- och arbetsmiljölagar, är orealistiskt, och vi ser stora skillnader och även stor osäkerhet bland skolledare och personal i hur smittorisken hanteras.  

Nu har vi dessutom en ny mutation som sprids snabbare och som befaras att både smitta och påverka barn och unga i större utsträckning. Barnintensiven i Lund är fullbelagd, och allt fler barn behöver vård på grund av autoimmuna följdreaktioner på covid-19. Ju fler som är sjuka i samhället, desto mer tid riskerar barnen att bli hemma, samtidigt som kamraterna vittnar om undermåliga lektioner med ständigt nya vikarier. Kunskapsglappet riskerar att bli allt större.

En studie genomförd av Imperial College of London varnar för att den nya mutationen (benämnd VOC, Variant of concern) som nu sprids från Storbritannien har ett R-tal som är omkring 50 procent högre än tidigare varianter av SARS-CoV-2. Om detta visar sig stämma kommer det att få en enorm effekt på smittspridningen, och därmed också på sjukligheten och dödligheten. Under presskonferens den 2 januari påstår statsepidemiologen att ”Det verkar som att vi fångar fallen vid gränsen och kan stoppa smittspridningen”.

Vid en snabb översyn av (o)befintliga åtgärder förefaller detta ungefär lika troligt som expertmyndighetens bedömningar i början på förra året vilka landade i låg sannolikhet för en allmän smittspridning i Sverige. Den nya mutationen tycks drabba barn och unga med svårare covidsymtom och vårdpersonal vittnar om de oroande konsekvenserna av detta.

Utifrån resultaten beräknade av Imperial College of London är det nu av yttersta vikt att omedelbart vidta åtgärder i enlighet med försiktighetsprincipen. När en mutation med ett R-tal som har ökat med 50 procent har fått större spridning är risken överhängande att inte ens den striktaste lockdown kan pressa ner R-talet under 1 och om det inte är möjligt har vi en situation helt bortom kontroll, en situation som dessutom skulle resultera i högre dödlighet eftersom sjuka i det läget inte kommer att få den vård som hade kunnat rädda deras liv. En än större katastrof – och detta när vaccin redan är framtaget och administreras.

Anna Ekström, tiden är knapp. På måndag förväntas Sveriges skolbarn och deras lärare att infinna sig i sina klassrum. Det finns bara en tid för kraftåtgärder och den tiden är nu.

Anna Ekström, kan du som ytterst ansvarig för skolan garantera en trygg och säker miljö för våra barn och alla anställda inom skolan?

LÄS MER: Regeringen ger grundskolor möjlighet till distans

Hur många fler liv riskerar vi?

I en artikel i facktidningen Läraren angående skolpersonal och arbete hemifrån, när så är möjligt, riktar du detta uttalande till skolledare:

”Små beslut kan göra stor skillnad. Att möjliggöra distansarbete kan rädda liv.”

Låt oss stanna upp och se på vad det är som du faktiskt säger med detta. Vi börjar med ”Att möjliggöra distansarbete kan rädda liv.”

Om du vrider på uttalandet 180 grader så följer, med en logik som är omöjlig att motsäga, även det motsatta: ”Att INTE möjliggöra distansarbete kan kosta liv”.

Sedan fortsätter vi med ”Små beslut kan göra stor skillnad”. Om ”små beslut”, vilka hamnar hos skolledningar och huvudmän, ”kan göra stor skillnad”, vilken skillnad kan då inte ett stort beslut, fattat av ansvarig för hela Sveriges skola, göra?

I direkta ordalag blir den logiska frågan då: Hur många fler liv skulle inte ett stort beslut kunna rädda?

Här konstaterar vi alltså att du vet att lärares närvaro i skolan kan kosta dem livet och att du skjuter ifrån dig ansvaret för lärarnas liv till tjänstemän. I Sverige har tjänstemannaansvaret avskaffats vilket innebär att skolledare och huvudmän inte är ansvariga – men vi vill påminna dig om att du, som folkvald och utbildningsminister, är ytterst ansvarig.

Och, Anna Ekström, ditt ansvar innefattar ansvar för de beslut du tar och för de beslut du INTE tar.

Genom ansvarsförskjutning ner till verksamhetsnivå eller kommunal nivå riskerar du skolpersonals och elevers liv, under en smitta som klassas som samhällsfarlig och som är global. Detta har du gjort trots att du saknar ett beslutsunderlag som klarar vetenskaplig granskning, och trots att du har tagit del av Coronakommissionens konstaterande att det är den allmänna smittspridningen som har orsakat Sveriges höga dödstal. Med Coronakommissionens delslutsats följer att det inte bara är lärare som har fått betala med sina liv för öppethållandet av en otillräckligt smittskyddsanpassad skola, då skola utifrån solid data har effekt även på samhällsspridningen.

LÄS MER: Wiman: Känner mig som matadoren i Ferdinand – gör någonting!

Varför erkänner inte Sverige att barn smittar?

Du och dina medansvariga har upprepat använt er av den vilseledande formuleringen att barn ”inte är drivande i smittspridningen” och en variant av formuleringen finns publicerad på Folkhälsomyndighetens hemsida. Påståendet är i sig en språklig manipulering som har fått ett stort genomslag, då det genom sin negerande form undviker karaktären av en direkt lögn och eftersom det ofta har upprepats har det blivit trovärdigt utifrån sentensen ”om en lögn upprepas tillräckligt ofta blir den en sanning”. På grund av att varken du eller andra ansvariga har definierat vad begreppet ”drivande” innefattar, är det heller inte möjligt att avvisa påståendet trots att flera studier i de mest ansedda vetenskapliga publikationerna har presenterat att stängning av skolor och universitet är den åtgärd som har näst störst effekt på R-talet, läs exempelvis en av dessa i The Lancet. Trots att både erfarenhet och forskning motsäger det påstående som du grundar dina beslut om skola på har du och dina medansvariga inte justerat åtgärder för grundskolan.

Statsepidemiologen påstod återigen under presskonferensen den 29 december att smittan sprids mest i hemmet och på arbetsplatser. På vilket underlag grundar sig detta? Hur kan det komma sig att man i internationell forskning upprepat konstaterar att spridning i skolan är av stor betydelse emedan man här i Sverige saknar relevant underlag samtidigt som man är tyst om de internationella studierna?

Coronaviruset sprids både innan och utan symtom och det sprids via aerosol. Dessa realiteter undviker ni ansvariga fortfarande att anpassa era åtgärder till, genom att tona ner omfattningen av denna smittspridning.

Anna Ekström, när ska skolan anpassas för den biologiska verklighet som gäller för coronaviruset?

Var finns de uppgifter som borde redovisas och inkluderas i beslutsunderlag?

Vi som skrivit och undertecknar detta öppna brev vet att det i våras avled en rad pedagoger och annan skolpersonal. Var är de officiella uppgifterna på hur många de var och på hur verksamma i skola har drabbats nu under hösten? Var är uppgifterna på hur många inom skolan som har drabbats av långtidscovid?

I Sverige har det hittills dött minst sju barn och unga i åldern 0-19 år. Var smittades dessa, smittades någon av dem i skolan eller av syskon som smittades i skolan? Har det bedrivits smittspårning och finns det uppgifter om vad dessa gav för resultat?

Delstaten New York har redovisat att 4200 barn miste en förälder i första vågen. Motsvarande uppgifter finns inte sammanställda i Sverige trots att du har fattat nationellt beslut om att undervisning i grundskolan ska bedrivas på plats och utan de många anpassningar som finns implementerade internationellt. Hur många svenska barn har mist en förälder? 

Allt fler vittnesmål och rapporter kommer om barn som har blivit långtidssjuka i covid-19, som inte får verksam behandling i vården och som inte vet om de någonsin kommer att må bra igen. Hur många barn och unga i Sverige är fortfarande sjuka efter att ha infekterats av coronaviruset? Varför ska dessa barn behöva utstå ett långvarigt lidande orsakat av den svenska särvägsstrategin? Varför ska dessa betala priset i form av ovisshet om ifall de någonsin kommer att bli så friska att de kommer att orka en normal skolgång igen?

Många barn är djupt oroliga för egen del eller för att ta hem smitta till sina anhöriga. Oron verkar ha stegrats under hösten, med ökning av smitta och växande medvetenhet. Barn behöver känna att de är en del av lösningen, nu undrar de istället varför de ska sitta tätt inpå andra i klassrum när de vet om att det sprids coronavirus i samhället, ofta även på den egna skolan. Det finns hjärtskärande berättelser om barns oro och många vittnesmål om detta borde ha nått dig. Hur länge till ska de med rätta oroliga barnen behöva tvingas till skolan genom en inflexibelt utformad skolplikt?

Resurser har flyttats från barnsjukvård till covidvård och i och med det får barn som behöver operationer dessa uppskjutna på obestämd framtid. Var finns beräkningarna på i vilken grad som undanträngningseffekter kommer att drabba barn, ungdomar och deras föräldrar, redovisade?

Sverige låg vid senaste möjliga jämförelse mer än dubbelt så högt som USA vad beträffar antal svår hyperinflammation hos barn per 100.000. Uppgiften är inte uppdaterad eftersom information om MIS-C inte presenteras kontinuerligt. Varför redovisas det inte i covidstatistiken att vi nu har minst 80-100 barn som har drabbats av denna potentiellt livshotande sjukdom?

Våra nordiska grannländer har inte slagit larm om svår psykisk ohälsa hos barn efter vårens tillfälliga skolstängningar. Har du satt dig in i hur grannländernas nationella övergång till distans verkligen föll ut eller skulle det riskera att störa den svartvita och lättnavigerade bild du och dina medansvariga gemensamt har målat upp angående åtgärder? 

Vi undrar hur många barnfamiljer som har fått ett traumatiserande jullov med orsak av den svenska strategin vilken antingen har tillåtit eller syftat till hög spridning? Med familjemedlemmar, kanske rent av just barnen, just nu intagna på avdelning eller intensiv?

Sammanfattningsvis frågar vi dig, Anna Ekström:

Hur kan du tycka att en strategi med hög smittspridning är förenlig med att låta grundskolan vara öppen utan verklighetsbaserade direktiv om anpassning, hur kan du som högsta ansvarig för skola skjuta ner ansvaret på lokal verksamhetsnivå under en nationell kris, hur kan du, Anna Ekström, hålla skolor öppna utan att samla in information och statistik om det verkliga läget och utan att säkerställa att det beslutsgrundande underlaget är relevant? Vi vill uppmärksamma dig på att du inte kan försäkra dig om ett relevant underlag genom att rådfråga läkare som har signerat flockimmunitetsmanifestet Great Barrington Declaration.

Istället för att skydda lärare, elever och barnfamiljer väljer du att fortsätta att basera beslut på ett myndighetsunderlag som har blivit allvarligt kritiserat av oberoende forskare. Ett underlag som ligger i linje med din ideologiska styrning, men som inte tar hänsyn till coronavirusets egenskaper och som inte grundar sig på fakta.

Landets expertmyndighet, FoHM, har sedan v 33 i sina veckorapporter om covid-19 presenterat resultat för åldersgruppen 0-19 år ytterligare differentierat i mer begränsade åldersintervall, intressanta uppgifter för oss medborgare som bevakar smittspridningen bland barn och unga. En graf som visar informationen har redovisats kontinuerligt men v 51, lagom till jullovsstart, var den plötsligt bortplockad utan angiven förklaring. Inte heller i rapporten v 52 fanns denna data redovisad. Från vården kommer allt fler larm om en nära förestående kollaps vilket skulle leda till att människor inte får den vård som hade kunnat rädda deras liv, igår rapporterades det 258 nya registrerade dödsfall och ECDC bedömer att risken för spridning av mer smittsamma mutationer i Europa är hög vilket skulle leda till ökningar i sjukhusinläggningar och dödsfall. I detta läge får vi, skolverksamma, föräldrar och alla medborgare, plötsligt inte längre tillgång till nationell data om hur julledigheten har påverkat smittspridningen för barn. Vi får sannerligen hoppas, Anna Ekström, att regeringens expertmyndighet håller dig uppdaterad med information om hur jullovet har påverkat smittspridningen i relevanta åldersgrupper.

Men den som letar, mycket noga, kan numera finna intressanta uppgifter från regionerna. Data från Region Västra Götaland visar att spridningen bland barn och ungdomar minskar mest av alla åldersgrupper under julledigheten, när övriga åldersgrupper från v 51 till v52 visar en minskning på 18 % visar gruppen 0-19 år en minskning på 41 %.

Region Västerbottens hemsida läser vi att ”Det är svårt att jämföra resultatet mot tidigare veckor då vi haft färre dagar med provtagning under jul och nyår, men smittspårningen visar på en betydande minskning bland fallen på personer mellan 0 och 18 år då det varit lov och ledighet”. Ovanstående, Anna Ekström, är information som vi vill göra dig uppmärksam på.

Resoluta åtgärder krävs

Anna Ekström, vi vill ha svar på samtliga frågor i detta brev och att svaren inkluderas i ditt fortsatta beslutsunderlag. För att skydda verksamma inom skola och familjer som har barn i skola, och ytterst alla svenska medborgare, vill vi att du agerar omedelbart och kraftfullt. 

Resoluta och omedelbara åtgärder krävs.

Att du har haft, och att du fortfarande har, svåra beslut att fatta förstår vi. Att det finns utmaningar och risker med olika handlingsalternativ är vi också medvetna om.

Men, Anna Ekström, det viktigaste som vi i detta brinnande nu vill påminna dig om är att du är en av få beslutsfattare som har möjlighet att tillämpa försiktighetsprincipen i stor skala och som därmed även kan rädda många från långvarig sjukdom eller död.

Som utvecklingen ser ut riskerar den möjligheten att snart gå förlorad om du inte agerar snabbt, resolut och genomgripande, med omfattande åtgärder inte bara för gymnasieskolan utan även för förskola, fritidsverksamhet och hela grundskolan, åtgärder vilka ska säkerställa en trygg arbets- och lärandemiljö.

Skolverksamma, barn och familjer har en självklar mänsklig rätt till ett lika omfattande skydd som samhällets övriga delar och det är du och dina medansvariga som ska säkerställa detta.

Vi återknyter till brevets inledning, med ditt uttalande i Läraren i minne:

Att inte möjliggöra distansarbete i skolan kostar liv, i detta nu. Att fatta ett stort beslut innan terminsstart och innan den nya mutationen har fått fäste skulle rädda många liv fram till det att vaccination får genomslag. Inte bara lärares, elevers och föräldrars liv, utan alla liv. Äldre, unga, sköra, sjuka och friska liv.

Varje liv räknas, Anna Ekström.

// "141 svenska liv. Medborgare, skolverksamma, föräldrar och elever”.

FOTNOT: Den namninsamling som startats i samband med uppropet har de två första dygnen skrivits under av drygt 650 personer.

Medskribenter och undertecknare

Aamanee Anna Wåhlander, förskollärare/förälder till barn i låg och mellanstadiet

Alicia Wu, förälder till barn i mellan- och högstadie

Amelie Cid, förälder och lärare

Anders Knabäck, förälder

Anette Edefalk, mamma/mormor

Anette Selberg fd Johansson, förskollärare

Anna Arvsten, medborgare engagerad i hälsa och utbildning

Anna Ejmert, förälder och lärare i riskgrupp

Anna Häll, gymnasielärare

Anna Svedjenäs, förälder

Anna-Karin Lindgren, lärare i mellanstadiet

Anne Halme, högstadielärare i Hem- och konsumentkunskap

Anneli Borg, förälder/mormor skriver under

Anneli Lindström, speciallärare och förälder

Annika Ohlsson, förskollärare

Annukka Lahdenperä, bildlärare i högstadiet

Anonym elev, 12 år, i riskgrupp själv samt förälder i riskgrupp

Anonym elev, 12 år, mamma i riskgrupp

Anonym elev, 12 år, riskgrupp

Anonym elev, 13 år med en bror och en förälder i riskgrupp

Anonym elev, 14 år, med en bror och en förälder i riskgrupp

Anonym elev, 15 år, mamma i riskgrupp

Anonym gymnasieelev, 17 år, med bror i riskgrupp

Anonym pojke, 12 år, med mamma i riskgrupp

Anonym, elev 13 år

Anonym, elev 13 år

Anonym, elev 16 år

Anonym, företagare och pappa

Anonym, förälder

Anonym, förälder

Anonym, förälder i riskgrupp

Bella Nilsson, förälder med hela familjen i riskgrupp

Benny Sellberg, trygghetssamordnare grundskolan Västerås stad

Birgit Holma, förälder och fritidsledare

Birgitta Larsson, mormor

Birgitta Nilsson-Schlick, specialpedagog åk 4-9

Bo Liberg, förälder

Camilla Berntsson, förälder till barn i lågstadiet

Camilla Gustavsson, medborgare

Carina Jenås, lärare grundsärskola

Carolina Strand, lärare och mamma

Caroline Lindholm, pedagog och förälder

Charlotte Frisk, förälder

Charlotte Setterberg, högstadielärare samt förälder till barn på högstadiet

Christina Ahlm Engström, förälder till barn i mellanstadiet

Christina Bringhammar, förälder till barn i lågstadiet och mellanstadiet

Christina Gäfvert, farmor och leg sjuksköterska

Cristhine Hellsten Kerslow, lärare

Daniele Purrone, förälder

Elisabeth Hatlem, förälder

Eloise Abrahamsson, förälder

Emma Bergström, förälder till barn i lågstadiet

Emma Jonasson, speciallärare på gymnasiet

Eva Carlsson, barnskötare och förälder i riskgrupp till barn i mellanstadiet och

högstadiet

Eva Eriksson, medborgare

Eva Hedin Gregorsson, fritidspedagog och mamma

Eva Mattsson, förskollärare och förälder

Eva Panarese, förälder

Fredrik Ydhag, förskollärare

Gulala Hawizi, förälder

Gunilla Finnson, högstadielärare

Gunilla Johansson, mormor

Hamid Tahajjod, förälder i riskgrupp

Helena Marklund Purrone, förälder

Helene Elf, pensionerad förskollärare

Hoa Trinh, ansvarsfull medborgare som följt riktlinjerna men ändå fått in corona i hemmet via skolan

Ia Almström, förälder

Ian Tapley, grundskollärare

Ilario Ripoli, förälder

Jeanette Johansson, förälder och sjukpensionär i riskgrupp

Jenny Hedin, specialpedagog och förälder

Jenny Johansson, förälder

Joakim Falk, lärare i grundskolans senare år

Joakim Falk, lärare i grundskolans senare år

Johan Wikström, familj där en förälder är i riskgrupp

Julia Hildingsson, förälder till barn i låg och mellanstadiet (med barnens mormor o morfar i riskgrupp pga cancer och 70+, vi har inte setts på över ett år nu)

Julia Pettersson, förälder och grundskollärare

Karin Bergström, förälder till barn i riskgrupp

Karin Niskanen, förälder

Karl Göran Berglund, far- och morförälder

Kataeina Pastor, förälder och medborgare

Katarina Norén, lärare som troligtvis smittades i skolan i mars och fortfarande är sjuk i

långtidscovid

Kristina Berglund, far- och morförälder

Laurie Holmgren, förälder till barn i högstadiet

Lena Persson Byrdeman, förälder till barn i högstadiet och gymnasiet

Lina Hilali, förälder och undersköterska

Lina Strandberg, förälder

Linda Hansen-Ambjörnsson, förälder till barn i lågstadiet

Lisa Adamsson, förälder till barn i lågstadiet

Lisa Meyler, verksamhetsledare i social omsorg

Liselott Vingälv, specialpedagog f-3 skola, förälder och långtidssjuk i covid

Liv Jonsson, utbildad lärare och förälder

Liv Vikingson, medborgare

Lotta Kajving, skolkurator, åk 7-9

Lotta Persson, slöjdlärare

Lottie Bohman, fritidspedagog och förälder

Louise Arve, gymnasielärare

Magnus Ljadas, förälder till långtidssjuk 14-årig dotter

Maja Sirkel, förälder och sjuksköterska

Malin Blom, förälder i riskgrupp

Malin Jallow Murphy, mamma till fem barn

Malin Norrby, förälder

Malou Magnusson, förälder och medborgare

Maria Knutsson-Torvaldsen, lärare

Marianne Östman, förälder

Marie Hörnqvist, förälder

Mariella Nyberg, förälder

Mattias Hademalm, förälder

Melanie Kjellin, förälder, medborgare och f.d lärare

Monika Grindbo, lokalvårdare på en skola

Monika Törmänen, förälder och specialpedagog

Paola Zamora, förälder till barn i åk 1

Pernilla Einedal, lärare i grundskola åk 7-9

Peter Ahlm, förälder i högriskgrupp

Peter Lindberg, förälder till två grundskolebarn och med hustru i riskgrupp

Rebecca Vallin, förälder till barn mellanstadiet

Renée Malmgren, förälder och sjuk i långtidscovid

Rickard Winbergh, förälder i riskgrupp

Rita D'Agostino, bildlärare åk 5-9, bor ihop med far i riskgrupp

Robert Börjesson, förälder

Robert Lekander, förälder

Samah Elfar, barnskötare och förälder

Sandra Cederberg, förälder till två barn i grundskola och ett barn i grundsärskola

Sani-Seija Lekander, förälder

Sara Nyberg, förälder i riskgrupp

Sonia Tota, förälder

Susanne Fuchs, medborgare

Susanne Högberg, lärare/förskollärare och förälder till barn i förskola och grundskola

Sylwia Holm, förälder

Tania Bader, undersköterska och förälder till tre barn

Teresia Månsson, gymnasielärare

Tess Emmemyr, förälder i riskgrupp

Therese Jacobsson, förälder till barn i mellanstadiet som drabbats av långtidscovid

Timo Lyyra, förälder och ordförande i FÖRSVAR – Föreningen för sverigefinska föräldrar i Göteborg

Tobias Nyberg, förälder

Tomas Emmemyr, förälder och ansvarsfull medborgare

Wendy Boyd Isacsson, lärare i matematik i högstadiet

Åsa Fransson, långtidssjuk förälder till långtidssjuk 14-årig dotter

Åsa Westin-Wikström, familj där en förälder är i riskgrupp