Nya siffror: Eleverna som förlorat mest på distansundervisning
Coronaviruset En stor majoritet av eleverna har fått distansundervisning under pandemin. För en tredjedel av dem har det inneburit mindre lärarledd undervisning. Det visar en rapport från SCB.
LÄS ÄVEN: Lärarna som varit sjukast under pandemin
Regeringen fattade beslut om att stänga gymnasieskolorna och övergå till distansundervisning i mars 2020 och för högstadiet i januari 2021.
Som mest har 93 procent av gymnasieeleverna och 81 procent av högstadieeleverna haft distansundervisning under pandemin.
Det visar en färsk rapport som Statistiska centralbyrån tagit fram på regeringens uppdrag.
Så många förlorade undervisning
Åtgärderna har bland annat inneburit att 30 procent av eleverna fått färre lärarledda lektioner än de annars skulle haft.
– Politiker och arbetsgivare måste ta hänsyn till detta. Vi har ställt krav på återhämtningspengar, för att kunna ta hand om behovet av att ta igen missad undervisning, och behovet av särskilt stöd som har ökat, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.
SCB har inhämtat siffrorna genom rektorer för samtliga högstadie- och gymnasieskolor, med ett bortfall på runt 50 procent.
Rapporten visar också att mellan 10 och 20 procent av gymnasieeleverna och 20 och 40 procent av högstadieeleverna inte fått distansundervisning när de varit hemma på grund av förkylningssymptom eller karantän.
Siffrorna gäller vårterminen 2020 till och med vårterminen 2021, och täcker de första fyra vågorna av covid-pandemin.
Folkhälsomyndigheten har hela tiden hävdat att skolan är viktig för barnens hälsa, på kort och lång sikt. Men fortfarande saknas forskning på hur distansundervisning påverkar inlärningen när det gäller elevgruppen.
Så påverkas lärarna
– Hela pandemin har påverkat lärarna enormt, inte minst vad det gäller arbetsbelastning. Samtidigt är de överlyckliga över att ha eleverna på plats. Men vi får vittnesmål om en underfinansierad skola där elevvårdsfunktioner försvunnit, där det finns behov av att halvera klasser men inga resurser att göra det, säger Johanna Jaara Åstrand.
Studier från högskolan pekar dock på att resultatet blir sämre.
– Jag håller med Folkhälsomyndighetens bedömning utifrån den forskning jag läst. På universitetsnivå ser man att det går sämre med distansundervisning, och det är troligt att det är ännu svårare för yngre barn. Med yngre blir det också viktigare vilken utbildning föräldrarna har, säger Caroline Hall, forskare på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, i en tidigare artikel på Läraren.se.
Johanna Jaara Åstrand menar att elever som missat mycket borde få möjlighet att gå ett fjärde gymnasieår.
Läraren.se söker skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S).
LÄS ÄVEN:
