Läraren: ”Är jag frisk har jag ändå ont i magen”

Foto: Amina Dahlab
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Lärare täcker upp för varandra utan ersättning. Lärare har svårt att sova och vaknar med ont i magen. Pandemins tredje år har börjat med en smittopp. Detta är lärarnas egna berättelser från covid-kaoset.

LÄSTIPS: Tipsa redaktionen om ditt covid-kaos

Maria, Anders och Zara är lärare i mellansvenska städer. Detta är deras egna berättelser från skolan under supersmittan. Egentligen heter de något annat.

Maria, lärare i förskoleklass och på fritidshem:

”Jag har konstant en oro i kroppen. Man känner stressen och det är svårt att varva ner. Det blir fysiskt på ett sätt jag inte känt tidigare. Man har ansvar över så många barn.

Smittspridningen har funnits på skolan sedan innan jul och det går inte att hålla distans med de små eleverna. Efter jul har det varit ännu värre, vi har ingen personal. Jag är själv på förskoleklass och fritids med en ny vikarie. Man saknar sina kollegor, tryggheten. Vi har jobbat länge tillsammans och när man är själv blir man otrygg.

Om man har oturen att känna att man är sjuk får man så dåligt samvete.

Man vaknar varje morgon och känner efter: är jag frisk eller inte frisk? Om man har oturen att känna att man är sjuk får man så dåligt samvete. Och är jag frisk har jag ändå ont i magen. Finns det vikarier? Är vikarierna friska? Det är en speciell tid.

LÄSTIPS: Nu prioriteras lärare för covid-test

Jag får plocka ut timmarna i ledighet. Men när ska jag ta ut den? På loven vill kollegorna också vara lediga.

Jag har jobbat ganska länge. Under de åren har personaltätheten utarmats otroligt i skolan och på fritids framför allt. Vi var betydligt mer personaltäta förut och verksamheten var inte så sårbar. Det var lättare att gå in och hjälpa varandra. Nu håller vi oss precis över vattenytan”.

Zara, lärare på en mellanstadieskola: 

”Vi har en extrem smitta där elever omvartannat nu har varit hemma. Elever har varit jättedåliga och ringer vi hem eleverna vägra föräldrar att hämta för att de jobbar. Jag själv har blivit smittad och säkerligen haft både Alfa, Delta och Omikron. Skolan har varit stängd för att bryta smittkedjan.
 

Elever har varit jättedåliga och ringer vi hem eleverna vägra föräldrar att hämta för att de jobbar.

 
Vad är detta för arbetsmiljö utan mer skydd än tvål, vatten och handsprit? Jag förstår allas frustration men ska det verkligen få vara så här 2022?

I höstas fick jag diagnosen långtidscovid. Det gör att jag är sjukskriven 25 procent. Nu är jag hemma med smitta igen. Jag ska testa mig.”
 
Anders, lärare på en mellanstadieskola:

”Man får ta fler lektioner och täcka upp för kollegor. Vi ska behålla elever på plats och man kommer in i salen och man vet att det finns coronasmitta, och det skapar en jättestor oro att jag ska ta med smittan hem till familjen. Jag tänker inte ´om´ jag drabbas, jag tänker´när´.

Undervisningen blir haltande när många är frånvarande. De som inte är där får i bästa fall del av skrivbordsmaterial, men de får ingen undervisning.

Jag får inte extra betalt och får inte ta ut timmarna, jag jobbar gratis.

Eleven ska vara i fokus, men sätter man eleven för mycket i fokus så tappar man mig som medarbetare. Jag får inte extra betalt och får inte ta ut timmarna, jag jobbar gratis. Det jag skulle gjort försvinner inte, utan ackumuleras och jag sitter många kvällar för att få ihop det.

Vi ackumulerar jobb, fortbildning, kvalitetskrav och dokumentation. De försvinner inte, utan det kommer att möta oss när pandemin dalar. Då är det nya läroplanen, arbetsgivarens satsningar.”

Läraren.se fortsätter att samla in era berättelser. Kontakta redaktionen på redaktionen@lararen.se.