Lärarnas egna covid-frågor – FHM svarar

FRÅGA: ”Hur ser ni på testning innan skolstart? Vi är många i riskgrupp och anhöriga till riskgrupp. Oron är minst sagt stor.”

FHM SVARAR: Kapaciteten för testning har ökat i regionerna och möjligheterna att testa sig blir fler, och kommer att öka än mer på sikt. I första hand är det personer med symtom som provtas. Ibland finna andra skäl att testa, till exempel om en person är en del av en smittspårning och har varit i kontakt med en bekräftat smittad person. Någon särskild provtagning av elever och personal inför skolstart är inte aktuell i nuläget. Man ska också komma ihåg att provtagning endast ger ett svar för om man är smittad just vid provtagningstillfället.

FRÅGA: ”Hur tänker ni kring munskydd under skoltid? Vi kan inte hålla avstånd i grundskolan.”

FHM SVARAR: Det vetenskapliga underlaget är i nuläget svagt när det gäller hur effektiva munskydd är mot smittspridning i olika miljöer. Se Folkhälsomyndighetens information om munskydd på webbplatsen här.

Om en rektor gör riskbedömning att personal ska använda munskydd gäller arbetsmiljöverket föreskrifter (AFS 2001:02)

FRÅGA: ”Kan ni be FHM att förklara varför de inte använder sig av resultaten av sina antikroppstester som visar att smittspridningen bland barn är lika stor som populationen i övrigt när de pratar om smittspridning i skolan?”

FHM SVARAR: Dataunderlaget från antikroppstester bland barn är än så länge för litet för att dra slutsatser av. Vi vet att barn kan smittas av corona och smitta vidare, men existerande studier tyder på att barn inte smittar vidare i lika hög grad som vuxna. Hittills finns mycket få fall beskrivna där vuxna smittats av barn. Barn drabbas över lag av färre och lindrigare symptom vid covid-19 än vuxna, och blir mycket sällan svårt sjuka.

• Här är länk till kunskapssammanställningen om covid-19 hos barn och unga.
• Här är länk till en rapport som jämför Sverige och Finland vad gäller effekten av skolstängning.

FRÅGA: ”Är det inte bättre att ha undervisning på distans även i höst för att sedan se hur kurvan ser ut inför vårterminen?” 

FHM SVARAR: Denna fråga rör gissningsvis gymnasieskolan eller någon av de andra skolformer som haft fjärr- och distansundervisning under våren. I våra undersökningar av smittspridningen i Sverige har vi sett att barn, ungdomar och unga vuxna sällan drabbas av allvarlig sjukdom av covid-19. Detta ligger i linje med vad internationella studier om barn och covid- 19 visar. Både lärande och socialt sammanhang blir bättre vid närundervisning och tidigare forskning kring effekter av skolstängningar har visat att det inte har någon avgörande effekt på smittspridningen, då barn inte driver pandemin, men att stängda skolor kan ge en rad negativa konsekvenser för barns hälsa överlag. Mot bakgrund av den sammantagna kunskapen ansåg vi att rekommendationen om fjärr- och distansundervisning för gymnasieskolor kunde hävas i mitten av juni. Det är dock viktigt att varje huvudman vidtar förebyggande åtgärder för att minska risken för smittspridning. 

• Här är länk till kunskapssammanställningen om covid-19 hos barn och unga.
• Här är länk till en rapport som jämför Sverige och Finland vad gäller effekten av skolstängning.
• Folkhälsomyndigheten ger också exempel på förebyggande åtgärder för gymnasieskolorna här.

 

FRÅGA: ”Jag är lärare för högstadiet/gymnasiet och undrar om jag tryggt kan jobba i skolan i höst och sedan gå hem till min make som äter immundämpande mediciner och leva normalt?”

FHM SVARAR: Den aktuella kunskapen pekar på att risken att smittas i skolan troligen är större mellan vuxna i personalen än mellan elever och personal. Därför är det mycket viktigt att hålla avståndet till kollegor i kontor, fikarum och liknande, samt att alla följer övriga rekommendationer om att stanna hemma om man känner sig sjuk, tvätta händerna ofta etc. Folkhälsomyndigheten ger rekommendationer på befolkningsnivå. För enskilda fall hänvisar vi hänvisar till kontakt med vården och behandlande läkare.

FRÅGA: ”Vi lärare i Kulturskolan undervisar i instrument med utandningsluft och mycket saliv nära eleverna i trånga utrymmen. Vi ska stämma alla elevers instrument och har ingen skyddsutrustning. Att hålla rekommenderad social distans är en omöjlighet. Alla elever reser dessutom från många olika ställen och kommer till kulturskolans trånga lokaler. Är detta säkert, eller borde vi fortsätta på distans?”

FHM SVARAR: Det låter som att ni behöver se över era rutiner och hur undervisningen bedrivs, för att identifiera riskfyllda moment och hantera riskerna där det går. På Folkhälsomyndighetens webbplats finns mycket information om hur covid-19 sprids och där finns även våra allmänna råd och olika rekommendationer för att minska smittspridningen. Det är verksamhetsansvarig som också ansvarar för att rekommendationerna kan följas. 

FRÅGA: ”En av de bärande anledningarna till att stänga gymnasieskolan i våras, var att det skulle innebära mindre resande i kommunaltrafiken, och därför minska smittspridningen. Varför bedömer ni nu att sådant resande är okej?”

FHM SVARAR: Även om undervisningen på distans har fungerat bra i stora delar är närundervisning att föredra både ur ett lärandeperspektiv och för elevernas sociala sammanhang. I takt med att vi lärt oss mer om hur covid-19 sprids och vilka som drabbas hårdast har rekommendationen om distans- och fjärrundervisning för gymnasieskolan hävts – eftersom ungdomar och unga vuxna inte verkar driva smittspridningen eller drabbas av svår sjukdom. Nu arbetar gymnasieskolorna intensivt med att förbereda för att ta emot elever på plats i skolan efter sommarlovet. En del av arbetet är att identifiera risker som kan undvikas, och en av dessa är trängsel i kollektivtrafiken. Framför allt gäller, precis som för alla andra, att använda andra transportmedel än kollektivtrafik, men skolorna kan också göra egna anpassningar för att om möjligt undvika att alla elever reser till skolan samtidigt. 

FRÅGA: ”Inskolning i förskolan innebär att vårdnadshavare deltar, äter och lägger barn. Det kan vara 7-8 barn med förälder åt gången. Lokalerna är inte anpassade för att ha en till två meter mellan madrasserna på vilan. Hur säkert är det?”

FHM SVARAR: Risken att drabbas av svår sjukdom av covid-19 är mycket liten för små barn. För både föräldrarna och barnen gäller att de inte ska komma till förskolan om de har sjukdomssymtom, även mycket lindriga. Verksamhetsansvarig bör se över rutinerna och minimera de risker som identifieras. I förskoleverksamheter är det inte rimligt att barnen ska hålla avstånd till varandra eller pedagogerna, utan minimera risker genom handtvätt och andra hygienåtgärder och informera föräldrarna om vad som gäller vid sjukdom. I den beskrivna situationen med inskolning bör man också se över rutiner för hur många föräldrar som deltar samtidigt och vilka aktiviteter de deltar i, för att i möjligaste mån undvika riskfyllda moment när föräldrar är på plats.  

FRÅGA: ”Upplever ni att lärare som grupp är mer oroliga än andra yrkesgrupper, relaterat till risken att drabbas av covid?”

FHM SVARAR: Det är många som är oroliga för smittspridningen och konsekvenserna av covid-19. Lärare som träffar många i sitt arbete har förstås många frågor om hur de kan skydda sig och sina anhöriga och undvika smitta. I förra veckan publicerade vi en rapport som visar att personal i skola och förskola inte har drabbats av covid-19 i större utsträckning än andra yrkesgrupper, just lärare verkar inte vara drabbade utifrån sitt yrke hittills i pandemin.

FRÅGA: ”Jag och alla andra inom skolan och barnomsorgens värld har arbetat oskyddade sen den första rapporteringen av coronafall i början av året. Många har haft kollegor, föräldrar och elever/barn som haft covid -19. Personal inom andra samhällsviktiga jobb ska testas för antikroppar, varför inte testa oss på golvet som har nära kontakt med många elever/barn?”

FHM SVARAR: Testningen av både pågående infektion och för antikroppar efter genomgången infektion har skalats upp och nu finns möjlighet att testa om man har antikroppar, tidigare har inte tillräcklig kapacitet funnits. 

FRÅGA: ”Hade era rekommendationer för skolan sett annorlunda ut (och hur) om ni tidigare förstått att smittan sprids i kluster, snarare än som influensa?”

FHM SVARAR: Vi hade tidiga rapporter som talade för att covid-19 sprids i kluster, så den möjligheten har vi tagit hänsyn till i våra beslut även innan smittan spreds i samhället i Sverige. De pandemiplaner vi använder som ramverk för hantering av pandemin baseras på spridning av pandemisk influensa, men åtgärderna för att motverka smittspridning är i stort sett samma så min bedömning är att vi inte hade fattat andra beslut i relation till skolorna. 

Källa: Sakkunniga, och Britta Björkholm, avdelningschef Folkhälsomyndigheten.