Ekström: ”Besked om gymnasiet dröjer”

Gymnasieskolorna har på Folkhälsomyndighetens (FOHM:s) rekommendationer haft distansundervisning sedan början av december. Rekommendationer som sträcker sig fram till 24 januari. Nu väntar lärarna på besked om fortsättningen.

Men Anna Ekström hade inga att ge under fredagen.

Hur tänker du kring lärarnas behov av planering?
– Under hela pandemin har det varit ett problem att de beslut som fattats, har fattats med kort varsel. Skälet till det är att man måste följa utvecklingen väldigt noga. Samtidigt måste man vara beredd att agera väldigt snabbt. Jag strävar efter att beskeden ska komma i så god tid som det bara går, men i en pandemi är det sällan möjligt, säger hon.

Läraren.se har tidigare skrivit om att det saknas nationell insamling av data kring vilka skolor som har stängt, vilka som håller öppet och vilken undervisning eleverna får – något som påverkar möjligheten att följa upp den svenska utbildningsskulden som byggs på under pandemin.
Nu visar det sig att Skolverket gör en blixtutredning.

Den berör högstadiet och handlar specifikt om skolorna övergått till distans- eller fjärrundervisning, och vänder sig till kommunernas utbildningsförvaltningar.

– Självklart är det så att elever riskerar att få sämre förutsättningar att lära sig mycket under pandemin, och vi får svårare att följa upp. Jag tänker efter både en och två gånger innan jag lägger administrativa uppgifter på rektorer och skolledningar, säger Anna Ekström.

Utreder konsekvenserna

Skolverket har också fått i uppdrag att utreda konsekvenser av både pandemin och de utbildningspolitiska åtgärderna som regeringen vidtar. Men inte heller där pågår någon statistikinsamling över skolstängningar.

– Det är svårt att få den samlade bilden utifrån vilka skolor som varit stängda och vilka som varit delvis stängda, och hur många lektioner som skett på distans. Förutsättningarna är olika i olika åldrar, olika ämnen, om man har föräldrar hemma som kan hjälpa en eller om man sitter väldigt trångt och har dålig uppkoppling. Den bilden får man inte av sådan statistik, säger Anna Ekström.

Under vårterminen blir det heller inga nationella prov för de äldre årskurserna, trots att resultaten skulle kunna utgöra en fingervisning om eventuellt kunskapstapp.

– Det är en väldigt ansträngande tid för svensk skola och självklart måste vi hantera det faktum att elever inte har samma förutsättningar att lära sig lika mycket under den här tiden, som ett vanligt år. Det kommer vi följa väldigt noga. Min utgångspunkt är att dagens unga som går i skolan under den här tiden ska inte ha sämre livschanser än andra generationer, säger hon.

Budskapet till huvudmännen: ”Dra ner”

Under pandemin ökar arbetspressen på lärarna, något som får Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand att kräva lättnader för lärarna.

– Det är en fråga jag inte heller har besked om idag, utan som vi följer väldigt noga. Jag kan redan nu säga att många av de administrativa uppgifter som lärare och skolledning har kommer från huvudmannahåll. Ett väldigt viktigt budskap nu är att utvecklingsprojekt, studiebesök och resor, allt sådant som man gör utanför undervisningen och som är naturliga inslag i skolan under vanliga förhållanden – det ser jag framför mig att man drar ner väldigt mycket på. Både av skälet att det inte är smittsäkert och att man måste fokusera på undervisningen, säger Anna Ekström.

Men det kommer inga tvingande regler?

– Jag har inga besked om det idag i alla fall.

LÄSTIPS: SKOLANS ÖDESFRÅGOR — UTBILDNINGSSKULDEN