Corona på jobbet – så säger reglerna

Coronatester utförs främst på patienter som läggs in på sjukhus, och på vårdpersonal – även om Folkhälsomyndighetens ambition är att öka testningen till att inkludera andra samhällsviktiga yrken. Till dessa hör enligt MSB:s uppgifter till Lärarnas tidning även förskola, fritidshem och skola.

– Ambitionen är att testa fler, det är regeringens ambition. Men för att testa krävs det att någon tar testet, som kan använda skyddsutrustning, provtagningsmaterial, och laboratoriekapaciteten har varit låg ­– fortfarande är det några som måste skicka sina prover. Man vet genom erfarenheter från Kina att barn inte blir speciellt sjuka eller är speciellt smittsamma, säger Gunilla Persson, smittskyddsläkare i region Västerbotten.

En covid-19-diagnos innebär anmälningsplikt. Det betyder att den som kommer i kontakt med någon som är smittad, till exempel vårdnadshavare och kolleger på förskolan, har rätt att få veta detta.

Sådan smitta ska också anmälas till regionens smittskyddsläkare. 

Men den som inte behöver sjukhusvård blir sällan testad. Det innebär att de flesta coronasjuka inte får någon diagnos – och att smittan därför inte kommuniceras.

– Det är svåra gränsdragningar, och det läggs mycket ansvar på arbetsgivaren. Man får räkna med att det finns smitta överallt. Om det finns mycket luftvägsinfektion på skolan så får vårdnadshavare och lärare räkna med att en del av dessa är covid-19. Alla testas ju inte men det är viktigt att de som insjuknar följer rekommendationerna om att stanna hemma tills man är frisk och ytterligare två dagar även om man inte har en bekräftad covid-19 diagnos, säger Gunilla Persson.

Elisabet Mossberg, Lärarförbundets expert, förklarar:

– Hälsa är en integritetskänslig uppgift, man får aldrig röja vem som är sjuk. Det ingår i sekretessen för att skydda individerna. I de flesta fall är det dessutom luddigt. Testerna är för få för att avgöra, oftast är det symptomen man går på, säger Elisabet Mossberg, ombud avtal och juridik på Lärarförbundet. 

I dagsläget hamnar fokus i stället på att förebygga och förhindra smittspridning, enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

– Vi vet att det pågår smittspridning som vi inte känner till. Den svenska strategin är inte att förhindra smittspridning, utan att skydda dem som löper störst risk att bli svårast sjuka, det vill säga äldre personer. Barn blir oerhört lite drabbade. Det finns generella principer för arbetsmiljö, de hygienprinciper vi pratar allmänheten om så mycket vi orkar. Det är arbetsmiljöarbete rent preventivt, säger Per Follin, smittskyddsläkare i Stockholm.

Ett vapen i kampen, hur trubbigt det än må låta, är riskbedömningar. Arbetsgivaren är skyldig att åtgärda de eventuella brister som kommer fram. 

– Det är lagkrav enligt arbetsmiljölagen, att du ska göra riskbedömningar. Och i den här situationen, när saker händer snabbt, så måste du göra dem ofta. Om riskerna inte åtgärdas kan skyddsombudet agera med begäran om en arbetsmiljöåtgärd, eller om det är livsfarligt och akut, göra ett skyddsstopp, säger Elisabet Mossberg.