Anna Ekströms besked om utökad distansundervisning

Fram till pandemiutbrottet har fjärrundervisning varit tillåten i en väldigt begränsad omfattning i ett fåtal ämnen som bland annat modersmål och minoritetsspråk. Men sedan 2015 har det även pågått en försöksverksamhet där tio skolhuvudmän deltagit.

Fjärrundervisning, innebär att elever undervisas i realtid av en lärare via ett digitalt verktyg från en annan plats än den eleverna befinner sig, men med en handledare i klassrummet. Under pandemin har gymnasieskolor och även vissa grundskolor fått möjlighet, på grund av en tillfällig förordning, att använda digital undervisning i ganska hög omfattning.

I samband med att allt fler skolor har börjat använda digital undervisning under pandemin har intresset från skolhuvudmän ökat för att få fortsätta med digital undervisning även efter pandemin.

Enbart i särskilda fall

I mars i år lade regeringen fram ett nytt förslag där fjärr- och distansundervisning, även efter pandemin, föreslås att kunna användas i något större omfattning än i dag. Men det är inte någon allmän utvidgning utan fjärrundervisning får bara användas på skolor där man inte lyckas hitta behöriga lärare, trots upprepade försök.

I förslaget ingår också att regeringen vill utvidga möjligheten till distansundervisning för elever som annars har svårt att komma till skolan på grund av att de är i behov av särskilt stöd av olika slag.

– I grundskolan handlar det om att man ska kunna ha fjärrundervisning i alla teoretiska ämnen men inte ämnen som idrott och exempelvis slöjd. I gymnasieskolan har regeringen inte angett ämnena utan troligen kommer Skolverket få i uppdrag att titta på vilka ämnen som ska godkännas, säger Björn Sterner, undervisningsråd läroplansfrågor på gymnasieavdelningen.

Tillämpas först 2021

Förslaget bereds just nu i utbildningsutskottet och beslutet om propositionen väntas fattas av riksdagen den 16 juni. Om förslaget går igenom ska dock ändringarna i skollagen träda i kraft den 1 augusti 2020 men kunna tillämpas först efter 30 juni 2021.

I avvaktan på att den nya propositionen ska gå igenom vill därför regeringen nu förlänga den försöksverksamhet som, sedan hösten 2015, pågått hos 10 skolhuvudmän i ett antal skolor runt om i Sverige, bland annat i Lappland, en rad kommuner i Norrland och på öar i Stockholms skärgård.

Finns det ingen möjlighet för ytterligare skolor, som nu fått upp ögonen för att arbeta digitalt, att få delta i försöksverksamheten i avvaktan på att de nya mer permanenta förslagen börjar gälla?

– Nej, vi har inte för avsikt att utvidga försöksverksamheten. Och det tillfälliga regelverk, som skolor nu tillämpar under Coronapandemin, är ett helt annorlunda regelverk än i den proposition vi lägger fram både när det gäller fjärr- och distansundervisning. Det är helt motiverat just nu då vi befinner oss i ett exceptionellt läge där det finns ett behov av att hålla igång undervisningen i en väldigt ansträngd tid i svensk skola.

Så kommunerna och skolhuvudmännen ska inte tro att de kommer att ha kvar de möjligheter som gäller idag för att undervisa på distans?

– Den propositionen vi har lagt fram handlar om att hantera den svåra lärarbrist som gäller och hantera att det finns skolor, där man trots upprepade försök, inte får tag i behöriga lärare. Syftet är att elever ska få undervisning av behöriga lärare – helst närundervisning – och om det inte funkar så åtminstone fjärrundervisning.

– Den här tillfälliga förordningen gäller bara under Coronapandemin. Är det något jag lärt mig under den här tiden så är det att barn, elever och gymnasieungdomar i huvudsak ska ha närundervisning. Det är bäst för dem och bäst för lärarna, säger hon.

LÄS MER: Exklusivt med Anna Ekström – hon leder "skolans" folk