Tegnell om låg vaccingrad på gymnasiet: ”Svårt att veta hur de drabbas”
Corona
Det går långsamt med vaccineringen av 16–18-åringar, och fortfarande är det stora skillnader mellan länen.
– Det är svårt att veta hur de här grupperna kommer att drabbas, säger Anders Tegnell till Skolvärlden.
Den senaste statistiken från Folkhälsomyndigheten visar på en avstannande vaccinationstakt bland personer i gymnasieåldern. Sedan förra veckan har 24 512 personer i åldrarna 16–18 år fått sin första spruta, vilket ger en ökning i gruppens täckningsgrad från 42 procent till 49 procent.
SE STATISTIKEN FÖR SAMTLIGA LÄN I BOTTEN PÅ ARTIKELN
Smittspridningen i hela samhället fortsätter att öka, men enligt statsepidemiolog Anders Tegnell finns det ännu så länge inget som tyder på att skolor skulle vara drabbade.
Att tempot i vaccineringen av unga går ner menar han är väntat.
– Vi har sett det tidigare när vi öppnat för nya grupper. Man får en rush först, och det är de som bestämt sig sedan tidigare att de ska vaccinera sig. Man får en peak, men sedan går det långsammare. De som känner att de behöver lite mer information tar lite längre tid på sig, säger han till Skolvärlden.
I dagsläget ser han ingen anledning att sätta in nya åtgärder eller hitta nya incitament för att gymnasieelever ska vaccinera sig i större omfattning.
– Vi är i ett tidigt skede av det vaccinationsarbetet och det måste få en chans att landa. Vi har som sagt sett det förr och det kräver normalt sett ingen insats, säger han.
Det är alltjämt stora skillnader mellan länen hur många yngre som påbörjat sin vaccinering. Anders Tegnell pekar på att det är upp till varje region att få fart på vaccinationerna, och uppmanar dem att lära av varandra.
– Det finns alla möjligheter för regionerna att titta på varandra och lära av varandra. Sen måste vi komma ihåg att Uppsala gick i gång med det här nästan en vecka innan Västra Götaland, om jag kommer ihåg det rätt. Det är väl en del av anledningen till att det gick så fort i Uppsala, säger han.
Att den smittsamma deltavarianten av coronaviruset nu är den mutation som sprids mest i samhället påverkar inte hur Folkhälsomyndigheten ser på öppethållandet av skolor, och inte heller hur de väger för- och nackdelar med att vaccinera barn mellan 12 och 15 år.
– I grunden förändrar det ingenting. Så länge vi får en vaccinationstäckning som får kontroll på smittspridningen så spelar det egentligen ingen roll vilken variant vi pratar om. Det är det arbetet som måste fungera för att vi ska få ner smittspridningen i samhället och smittspridningen i skolorna.
Det spelar väl roll att deltavarianten smittar yngre i större utsträckning?
– Den ger större smittsamhet i alla grupper, även bland barn. Men barnen är inte vaccinerade på samma sätt. Vi får se hur utvecklingen blir. Det är svårt att veta hur de här grupperna kommer att drabbas när vuxna i deras närhet är vaccinerade. Hittills har de flesta studier talat för att introduktionen av smittan i de här grupperna har kommit från vuxna säger Anders Tegnell till Skolvärlden.