Pandemin har inte påverkat betygen: ”Kan finnas glädje- och snällbetyg”

Det genomsnittliga meritvärdet är oförändrat jämfört med förra läsåret. Elever i årskurs 9 har höjt sina betyg marginellt jämfört med förra läsåret. Pojkarnas resultat har förbättrats medan flickornas är oförändrade.

– Vi såg ju samma sak även förra året, så vi på Skolverket hade nog ställt in oss på att det skulle vara så. Det är naturligtvis positivt att unga människor lyckas i skolan. Det är också någon form av bekräftelse på det arbete lärarna lagt ner, och på den svenska strategin att använda minimalt med distansundervisning i grundskolan, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket till Skolvärlden.

Andelen gymnasieelever som tar examen inom tre år ökar. 85,9 procent av niondeklassarna är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med 2020. Störst ökning återfinns i gruppen nyinvandrade elever, där behörigheten har ökat med 2,3 procentenheter.

Peter Fredriksson menar att Skolverkets uppföljningar med huvudmän under pandemin visat på att det funnits en stor medvetenhet om vikten att stötta svagare grupper som nyanlända och elever från resurssvaga hem, och att det arbete skolorna lagt ner på dem är en delförklaring till att betygen inte sjunkit trots ett ovanligt påfrestande läsår.

Peter Fredriksson, Skolverket

– De elever vi kände en oro för har inte påverkats. Jag tror att det beror på att man jobbat bra med att stödja de grupperna. Huvudmän har också sagt att distansundervisningen i stort har fungerat bra, även om det är jobbigt och tråkigt.

Under våren har dock både Skolverket och Skolinspektionen släppt rapporter som varnar för kunskapstapp och sämre inlärning med distansundervisning.

Hur ska vi få ihop de här två bilderna?

– Betygen säger inte alltid så mycket om elevers specifika kunskaper. Lärare har inte blivit sämre på att sätta betyg under pandemin, men man kanske har fått utgå från andra moment för att sätta betyg. Så det kan finnas områden där eleverna har lite sämre kunskaper, men också områden där de har bättre kunskaper.

– Att bara titta på betygen räcker inte för att få syn på det här med kunskapstapp. Det är ju inte så att ett betyg motsvarar en viss kunskap – det skiljer sig från skola till skola, säger Peter Fredriksson.

Han påpekar att bristande likvärdighet i betygssättning, glädjebetyg och snällbetyg är problem som alltid finns, oavsett pandemi eller inte.

– Ibland i debatten glömmer man bort att det är problem även i vanliga fall. Jag tycker det är svårt att säga om problemet är större eller mindre under pandemin. Det finns en risk att det är större, som lärare kanske man hellre friar än fäller när en elev kämpat hårt under extraordinära omständigheter. Men det vet vi inget om ännu.

Skolverket tittar närmare på den frågan i sitt uppdrag från regeringen att tillsammans med Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten kartlägga elevernas kunskapsutveckling under pandemin.

– Vi jobbar regelbundet med att följa upp utbildningstapp och kunskapstapp. Men det är ett rätt omfattande arbete som ska genomföras innan vi har svar på de här frågorna. De enda instrument vi har för att följa elevernas kunskapsutveckling över tid är de internationella studierna, varken de nationella proven eller betygen duger till det. Det blir spännande nästa gång det är dags för Pisa, Timms eller Pirls.

– Vårt budskap till skolorna nu när de tar emot nya elever är att inte stirra sig blinda på betygen. Få koll på vad eleverna behöver träna på, var har de luckor. Det handlar också om sådant som att samarbeta, diskutera i grupp och annat som ju inte så lätt att utveckla hemma framför datorn, säger Peter Fredriksson.

Kartläggningen av kunskapsutvecklingen och eventuella kunskapstapp ska delredovisas den 17 december 2021, den 3 juni 2022 och den 16 december 2022. Alla siffror i den nya betygssammanställningen är preliminära och kan komma att ändras.