Ny rapport: Ökad coronavarning för skolans kunskapstapp

I en ny snabbstudie bekräftar Skolverket att andelen huvudmän som anser att det finns risk för ett så kallat utbildningstapp, det vill säga att elever inte får de kunskaper eller färdigheter de skulle ha fått i normala fall, har ökat under vårterminen.

– Det som är särskilt bekymmersamt är att huvudmän beskriver att det i hög grad handlar om elever som redan innan pandemin var i behov av stöd. Där är det nu viktigt att sätta in stöd riktat till just dem som löper en stor risk att få mindre kunskaper och färdigheter, säger Anna Castberg, enhetschef för utredningsenheten på Skolverket.

Studien bygger på två intervjuundersökningar, en i början av februari och en i mitten av april, med huvudmän för högstadiet och gymnasieskolan.

Resultatet visar att var tredje huvudman i högstadiet i februari ansåg att det fanns risk för utbildningstapp, i april ansåg hälften av huvudmännen att det fanns en sådan risk. I gymnasieskolan är andelen huvudmän som bedömer att det finns en risk för utbildningstapp större. I februari ansåg två av tre huvudmän att det fanns en sådan risk, i april var det tre av fyra som ansåg det.

– Att många skolor har bedrivit distansundervisning under en längre period kan vara en förklaring till varför fler bedömer att det finns en risk för utbildningstapp, säger Anna Castberg.

I studien beskriver många huvudmän också en ökad frånvaro bland både elever och lärare, framför allt på högstadieskolor som har bedrivit närundervisning. Elever har behövt stanna hemma vid minsta symptom, och det har också förekommit frånvaro på grund av oro för att sprida smitta i familjen. Därtill uppger huvudmännen att det funnits en ökad frånvaro bland lärare i högstadiet, vilket har lett till inställda lektioner eller att skolan tar in vikarier.

En annan faktor är att flera huvudmän för både grundskolan och gymnasieskolan uttrycker att lärarna tycker att det är problematiskt att sätta betyg till följd av pandemin.

”De menar att det är svårare för lärare att bedöma elevers kunskaper till följd av mindre underlag vilket, enligt huvudmännen, gör att betygsättningen riskerar att inte bli likvärdig. Flera uttrycker att det är särskilt svårt att bedöma elevernas kunskaper i och med att de nationella proven ställdes in”, står att läsa i rapporten.

– Att det finns en risk för ett kunskapstapp innebär att lärarnas arbete blir ännu viktigare. När huvudmännen beskriver vilka åtgärder de vidtar så handlar det bland annat om att utöka undervisningstiden, samtidigt vet vi att lärarkåren har arbetat hårt under pandemin så det är också oerhört viktigt att avlasta lärarna, säger Anna Castberg.

Hon påpekar att huvudmän och skolor vidtagit olika åtgärder för att motverka utbildningstappet. Till exempel bedriver skolor undervisning på plats för elever i behov av stöd, utökar undervisningstiden, inför läxhjälp och handledning, förstärker elevhälsan och följer upp elevernas behov av stöd.

– Det som har kommit fram starkare i uppföljningen i april än den vi gjorde i februari är just de psykiska och sociala effekterna av pandemin. Ett flertal huvudmän beskriver att många elever har blivit mindre studiemotiverade under pandemin, och man ser också en risk för ökad psykisk ohälsa bland elever. Från Skolverket sida ser vi att elevernas hälsa och välbefinnande är en viktig fråga som skolan behöver fortsätta arbeta med även i höst, säger Anna Castberg.

Även Lärarnas Riksförbund har undersökt pandemins effekter och återverkan på skolan och undervisningen. Resultatet publicerades den 14 maj förra året och visar att en majoritet av lärarna ansåg att pandemin har haft en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling.

– Våren har inneburit ett enormt kunskapstapp för svensk skola. Bara de uteblivna lektionerna motsvarar en kostnad på 5,5 miljarder kronor. Till det ska läggas kvalitetsförsämringar och konsekvenserna på sikt. Det handlar om enormt mycket pengar, säger Åsa Fahlén, ordförande för LR, i en tidigare intervju med Skolvärlden.

Hon hänvisar till att det är huvudmännens och regeringens ansvar att ta igen kunskapstappet.

–Man kan till exempel förlänga tiden att sätta betyg och i högre utsträckning välja ut vilka grupper av elever som är i extra behov av att komplettera och få stöd.