Gravida läraren fick jobba vidare trots risk för avstängning

Malin arbetar som högstadielärare i engelska på Örnaskolan med 450 elever. Vid sidan av lärarjobbet är hon lokalombud och skyddsombud för LR på skolan i Hylte.

Hennes fackliga kunskaper kom till stor nytta när hon läste på om vad som gäller för anställda som stängs ute från sina arbetsplatser på grund av risken för att smittas av covid-19. Från graviditetsvecka 20 sorteras kvinnor in i riskgrupp och tillåts inte närundervisa.

För Malins del infaller den veckan efter sportlovet. ”Vad soft att få gå hem utan en sjukskrivning” tänkte hon spontant när hon fick veta att hon snart skulle arbetsbefrias. Men den positiva känslan, att kunna fokusera på sig och barnet i fyra månader, förbyttes när hon insåg vad det innebar att försörja sig på graviditetspenning. Som Skolvärlden tidigare skrivit får gravida maximalt 23 100 kronor brutto från Försäkringskassan.

– Det var en chock att se att nästan halva min inkomst skulle försvinna. Jag har familj och hushåll att ta hand om.

Utifrån all information hon läst sig till vände hon sig till rektor Björn Gustafsson och hans biträdande Erik Beus. Hon bad om andra arbetsuppgifter av administrativ karaktär.

– Det var de pigga på och kollegor kom också med förslag på vad jag skulle kunna göra. Nu återstår att se om jag kan jobba exempelvis 75 procent eller vad det nu blir. Kollegor är positiva, på högstadiet består ju yrket av en hel del administration.

Hur ser du på att vissa lärare inte får andra arbetsuppgifter och stängs av?

– Å ena sidan förstår jag säkerhetsaspekten. Men vi lärare har också rätt att arbeta så mycket det går med de arbetsuppgifter som går att lösa på ett smittsäkert sätt. Arbetsgivaren är skyldig att titta på eventuella lösningar. Jag ska arbeta mestadels hemifrån men om jag behövs i stödet har vi en egen lokal och då slipper jag jobba i de vanliga lokalerna.

Underlättade det att du är fackligt aktiv?

– För min del var det naturligt att titta på vad som gäller. Men är man på en arbetsplats där det inte finns ett aktivt fackförbund kan det nog vara svårt som medlem att veta vad man har rätt till, och om rätten till förhandling med arbetsgivaren.

Rektor Björn Gustafsson säger till Skolvärlden att han såg det som en självklarhet att försöka nå en lösning för Malin Larssons del.

– Hon hade tankar kring att hon ville fortsätta jobba. Vi kan ge henne arbetsuppgifter men det är ännu inte klart hur många procent tjänstgöring det blir. Det finns en stödverksamhet på skolan där vi kan använda henne till viss del med att stötta elever. Verksamheten har lokaler med egen ingång och kök. Det är ganska enkelt att anpassa den miljön.

Ni funderar också kring arbetsuppgifter i samband med Nationella provet?

– Vi tittar på det. Även om vi får in en vikarie för Malin så har vikarien ändå tre niondeklasser kvar. Är Malin så pigg att hon kan jobba finns en möjlighet att hon kan vara med i bedömningen, det skulle underlätta både för vikarien och övriga engelskalärare.

Hur ser du på de skolor som inte agerat på samma sätt som ni?

– Hon är faktiskt anställd av oss och vi ska vara en attraktiv arbetsgivare. Det är väldigt attraktivt om vi kan lösa en sådan här situation för en lärare.

Det handlar om ekonomi också?

– Visst, det här kommer säkert att kosta oss några kronor extra. Men vi vinner på det i det långa loppet.

Ni övervägde aldrig att hon skulle arbetsbefrias?

– Nej. Det var inte vår första tanke att hon skulle stängas av när jag och min biträdande rektor pratade om detta. Har vi möjlighet att lösa sådant här för vår personal gör vi gärna det så bra som möjligt.

Så om det uppstår fler graviditeteter bland lärarna löser ni det på samma sätt?

– Går det så gör vi det.

Till sist. Hur är smittoläget i Hylte?

– Vi hade en topp i november och jobbade på distans. På elevfronten har vi få fall men en del personal befinner sig i familjekarantän. Det rör sig i dagsläget om 8-9 anställda av knappt 70, säger Björn Gustafsson.