Folkhälsomyndigheten: Nej till vaccin i grundskolan

Enligt Britta Björkholm, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, utvärderar man kontinuerligt frågan om vilka grupper som ska vaccineras. Ännu så länge bedömer man inte att barn under 16 år ska ingå där.

– Vi har ju ännu inte tagit ställning till det specifika förslaget egentligen. Vi vaccinerar uppifrån och ner, de äldsta har ju högst risk. Samtidig följer vi de data och den information som finns, säger hon till Skolvärlden.

Flera andra länder är redan i gång med det här, varför inte Sverige?

– Vi väntar in ännu mer data på risk/nytta-avvägningen från de länderna. Just för barnvaccinationer behöver man vara extra noga med att det ha nytta för barnet. Sen ska vi komma ihåg att det är väldigt få barn om blir allvarligt sjuka. Dessutom går ju alla vaccin åt nu och 16- och 17-åringarn har ju precis börjat.

För Lärarnas Riksförbund är det i första hand en fråga om medlemmarnas arbetsmiljö.

– Nu vet vi att smittan har ökat, delvis på grund av utlandsresor, och att man har umgåtts mer med andra. Samtidigt så vet vi med deltavarianten att du kan bli sjuk även om du är dubbelvaccinerad. Eftersom eleverna i de allra flesta fall är ovaccinerade kvarstår en risk, säger förbundsordförande Åsa Fahlén till Skolvärlden.

Hon menar dessutom att det vore bättre för eleverna, sett ur ett skolperspektiv.

– Det är ingen medicinsk bedömning det här men för skolans del och för eleverna att komma tillbaka och få en ordnad skolgång vore det bra och vettigt. Vi har nu 1,5 år bakom oss av en skakig skolgång, en tid som är svår att ta igen, säger hon.

LÄS HELA INTERVJUN MED ÅSA FAHLÉN HÄR

Även Folkhälsomyndigheten har vid upprepade tillfällen tillsammans med Skolverket tryckt på hur viktigt det är för eleverna att de får återvända till närundervisning i klassrummet och komma bort från den distansundervisning som präglade delar av det föregående läsåret.

Britta Björkholm medger att vaccination av yngre elever sannolikt skulle ha en positiv effekt för den utvecklingen, genom att färre elever skulle tvingas stanna hemma från skolan för att de är smittade eller misstänkt smittade av viruset.

– Så är det absolut, och det är ju en faktor som vi väger in i barnets bästa, säger hon.

De nordiska länder som öppnat för vaccinering av 12-åringar motiverar sina beslut på olika sätt. I Danmark talar man framför allt om att uppnå flockimmunitet i befolkningen, medan de finska myndigheterna gör samma risk/nytta-avvägning för de individuella grupperna som Sverige – med den skillnaden att man drar slutsatsen att nyttan överväger.

– Vi har haft en expertgrupp som noga har utrett säkerheten med covid-19-vaccinen för barn från 12 år och har kommit fram till slutsatsen att nyttan överväger riskerna, säger Hanna M. Nohynek, överläkare på enheten för smittsamma sjukdomar och vacciner på Finlands institut för hälsa och välfärd till tidskriften Läkemedelsvärlden.

Hon menar att det finns tillräckligt mycket data för att inleda vaccineringen av de yngre eleverna redan nu, och hänvisar även till Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s godkännande som även det ska bygga på data som säger att nyttan är större än riskerna.

Britta Björkholm på svenska Folkhälsomyndigheten medger att så som vaccinationsgraden är fördelad över befolkningen åldersmässigt idag är det sannolikt att skolorna som öppnar kommer att vara en särskilt utsatt plats i samhället ur smittorisksynpunkt.

– Ja, skolmiljön ör ju en miljö där många som inte är vaccinerade befinner sig på samma ställe samtidigt. Det gäller att man följer de allmänna råden, stannar hemma vid symptom och är noga med att tvätta sig.

Vad krävs av skolorna för att Folkhälsomyndigheten ska anse att de skyddar personal och elever tillräckligt?

– Det handlar om att vidta de åtgärder man kan för att exempelvis minska stora folksamlingar. Sen är det viktigt att ha med sig att om vi vaccinerar alla de som är 16–17 år så minskar det smittspridningen i samhället, vilket minskar smittspridningen i hemmen och därmed även i skolmiljön. Vad det gäller lärare och annan personal så är det som andra arbeten, att man måste vara extra försiktig i början, inte ha stora möten, och undvika trängsel, säger Britta Björkholm.

Är inte 30 elever i ett klassrum ett stort möte?

– Nja vi ser en klass som en grupp som hänger ihop. Man ska väl snarare se det som att man inte ska slå ihop flera klasser i aulor och liknande. Och det gäller ju även personal och föräldrar och liknande. Många skolor, eller alla skulle jag vilja säga, har ju jobbat intensivt förra året med att hitta alternativ och sätt att minska smittrisken och det är vad vi uppmanar att man fortsätter med.