Epidemiologen: Testning av elever kunde haft effekt – nu är det för sent

Den norska modellen med snabbtestning av elever och personal inför skolstarten är inte effektiv och är ingenting för Sverige att anamma. Det slog Folkhälsomyndighetens enhetschef Britta Björkholm fast under onsdagen.

Motiveringen anges dels vara att det inte lönar sig att mäta smittan bland eleverna vid ett enstaka tillfälle, dels att snabbtesterna inte håller måttet. En riktig screening skulle kräva de känsligare – och omständligare – PCR-testerna, och den redan ansträngda vården skulle inte mäkta med en sådan testflod.

– Vi bedömer inte att effektiviteten motiverar insatsen. Ska man göra det med en känslig metod så handlar det om PCR-test och testningen är ansträngd på många håll, sade Britta Björkholm till Skolvärlden då.

Men Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, menar att det uttalandet inte stämmer överens med verkligheten. Han menar att snabbtesterna har utvecklats och att det sedan lång tid tillbaka inte är någon större skillnad i känslighet mellan de snabbtester du själv köper på apoteket och de PCR-test som kräver kontakt med vården.

– Bilden av att snabbtester inte är tillförlitliga är felaktig. I det akuta läget som uppstod i början av pandemin fanns exempel på ej tillförlitliga tester. Det gäller inte idag – vad som finns i dag är väl utvärderat. Men bilden har fortsatt sprida sig som en vandringsmyt, säger han och fortsätter:

– Snabbtesternas känslighet ligger på 97 procent. Om PCR-tester ligger på 99 procent så finns en skillnad rent formellt, men den är så liten att det saknar betydelse. Det är vilseledande att de skulle ha så låg känslighet att de inte kan användas.

”Det hade varit rimligt att snabbtesta”

Han tror att den norska modellen att testa alla före skolstart kan ha en dämpande effekt på smittspridningen bland elever, lärare och annan personal när skolorna öppnar igen efter julledigheten.

– Jag tycker att det är alldeles rätt tänkt att se till att folk inte är smittade när de kommer tillbaka till skolstarten. Det hade varit rimligt i det läge vi har att snabbtesta även här. Men nu är det för sent att organisera någonting sådant.

Enligt de studier som Joakim Dillner tagit del av har en person som fått två vaccinsprutor ett försvar mot smitta av omikronvarianten på endast 0-20 procent, och en person som fått tre sprutor ett försvar på upp till 80 procent. Den höga förmågan att smitta vaccinerade i kombination med förmågan att smitta unga personer, folks trötthet på restriktioner och det faktum att skolelever är en i mångt och mycket ovaccinerad grupp gör att han befarar att skolan kan bidra till en ökad smittspridning under våren.

– Folk verkar ha haft julfirande och mellandagsrea ungefär som vanligt. Om en smittad elev eller lärare nu måste arbeta i ett klassrum tillsammans med 30 andra kan de bli smittade och ta hem det till sina familjer och anhöriga. Hela samhället har en väldigt kraftig smittspridning nu, och vi har sett att smittan propageras i synnerhet när man är ovaccinerad, och de yngre eleverna är en stor ovaccinerad grupp. Så sannolikheten att skolan kan bidra till spridning bedömer jag som hög.

Omikronvariaten tycks smitta fler yngre och fler vaccinerade, men samtidigt leda till mildare symptom. Betyder det att personer som jobbar med barn och unga borde vara mer oroliga, eller mindre?

– Det här att den ger mildare sjukdom är sant men det är ingen jätteskillnad. Den ger ungefär 20 till 30 procent färre allvarligt sjuka, men det pratas om omikron som att det handlar om någon sorts förkylning. Så är det inte. Jag tycker nog att man bör vara mer orolig, säger Joakim Dillner.