Regeringen minskar likvärdighetsbidraget
Budgetpropositionen
Regeringen vill öka likvärdigheten i svensk skola – men tar från Likvärdighetsbidraget för sina satsningar på till exempel speciallärare och läromedel. Det bekräftar skolminister Lotta Edholm (L) för Läraren.se.
LÄS ÄVEN: Här är nya regeringens skolpolitik
Under måndagen lämnade utredaren Thomas Persson över sina slutsatser, totalt två delar och 1 500 sidor till skolministern under en presskonferens.
Det är Liberalerna som står som beställare i sitt samarbete med förra regeringen.
– Tanken med både den här utredningen och med skrivningarna i Tidöavtalet är att öka den statliga styrningen över skolan, för att öka likvärdigheten. Det finns inget egenvärde i att öka den statliga styrningen, det är för att det ska bli bättre för eleverna i Sveriges skolor, säger Lotta Edholm till Läraren.se.
Hur stor regeringspartiernas samsyn kring likvärdigheten?
– Det råder stor samsyn skulle jag säga. Det här är svensk skolas största problem och det finns med skrivningar i Tidöavtalet om detta just av det skälet, säger Edholm.
Regeringen har redan presenterat sina stora skolsatsningar inför nästa år, totalt 1,6 miljarder kronor, där speciallärare och läromedel är två tunga poster.
LÄS ÄVEN: Skolbudgeten: 100 miljoner till lovskola
Då var det fortfarande oklart hur Likvärdighetsbidraget pskulle påverkas.
Nu förklarar Edholm:
– Likvärdighetsbidraget finns självfallet med, liksom en mängd andra statsbidrag som går till att förstärka likvärdigheten i svensk skola.
Står det orört eller minskar det?
– Det kan vara en del omfördelning i det men tanken med alla statsbidragen till exempel fler speciallärare och fler läroböcker är att stärka likvärdigheten i svensk skola, så att elever får den undervisning och tillgång till lärare som de faktiskt har rätt till, säger Lotta Edholm.
Under 2023 kvarstår Likvärdighetsbidraget på 6,7 miljarder, men sänks under 2024 respektive 2025 med 11,5 miljoner vardera året.
Två vägar för statlig skola
Thomas Perssons utredning är en skiss och ett underlag för kommande utredningar, som han själv uttrycker det.
Han ser två varianter, en mer genomgripande som löper över 20 år och en lite mindre som beräknas ta hälften så lång tid.
Förutsättningarna under dagens styrsystem skiljer sig alltför mycket, enligt Thomas Persson, både när det gäller elever och lärare.
För eleverna handlar det bland annat om tillgång till medel, läroverktyg och bibliotek.
Så skiljer sig lärares förutsättningar
För lärarna är skillnaden i utbildning och vidareutbildning för beroende av vilken huvudman som anställt dem.
– Det finns alldeles för många som är med och styr, i svenska skolan är motsvarande 350-400 olika styrelser med och bestämmer. Är det så många är det svårt att hålla ihop, säger Thomas Persson.
Regeringen kommer att presentera hela skolbudgeten i morgon, tisdag.
LÄS ÄVEN:
"Lärare ska inte bli informatörer åt polisen"
Wiman: ”Tidöavtalet är så busenkelt och så väldigt gratis”
Lärarbesvikelsen på nya regeringen
