Nytt statsbidrag – efter lärarnas krav
Budgetpropositionen
7 nya miljarder till generella statsbidrag för kommunerna, och en uppmaning om att använda de ekonomiska reserverna. Det är regeringens tillskott till den krisande skolan.
– Det är åter igen för lite, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare.
Under fredagen kallade regeringen och finansminister Elisabeth Svantesson (M) till en presskonferens om det kommande budgetförslaget, som ska rädda välfärden undan inflationen.
Utöver de riktade bidrag som Vi Lärare rapporterat om, vill regeringen även ge 10 miljarder kronor extra till välfärden.
Ungefär 7 miljarder av dessa beräknas gå till kommunerna.
– Sen fördelas det inom kommunerna som de själva väljer att använda pengarna, och det kan vara lite olika, säger Lotta Edholm, skolminister (L).
Hon riktar även en uppmaning till huvudmännen:
– Det är otroligt viktigt att prioritera skolan i det svåra ekonomiska läge som vi befinner oss i, med en inflation som är ett slags monster vi måste bekämpa, säger hon.
I många skolor är nedskärningarna redan en verklighet, och Sveriges Lärare räknar med att det snarare är 28 miljarder som skulle behövas endast för skolan under 2023 och 2024.
Varför kan ni inte ge mer?
– Skolan är ett kommunalt ansvar i huvudsak, och det här är en betydligt större satsning på kommunerna än många har räknat med. Kommunerna får ett enormt stort tillskott och det gäller att använda det så det går till skolans värld, säger Lotta Edholm.
Så ska kommunerna få använda överskott
Samtidigt uppmanade regeringen under presskonferensen de svenska kommunerna att använda sina reserver.
Enligt kommunallagen får kommunen inte gå med underskott, men redan nu går det att åberopa synnerliga skäl.
I riksdagens finansutskott pågår ett arbete med att se över lagen och väntas komma med ett förslag om lättnader – precis som Sveriges Lärare krävt.
– Det här är inte mitt expertområde, men det pågår ett arbete för att göra lättnader kring detta så att man lättare ska kunna använda tidigare överskott i verksamheten från och med januari 2024. Samtidigt som det är viktigt att säga att en kommun kan göra det ett tag, man kan inte gå med underskott hur länge som helst, säger Lotta Edholm.
Av kommunernas 7 extramiljarder, räknar Sveriges Lärare med att ungefär 2,8 går till skolan.
– Det är mycket mindre än vad vi krävt. Nedskärningarna är akuta, det vittnar lärare om från hela Sverige. Det är positivt att regeringen lägger pengar men det är återigen för lite och de som faktiskt går ut till skolorna måste göra skillnad, säger Åsa Fahlén, Sveriges Lärares ordförande.
”Vad ska glesbygdskommunerna ta av?”
Hon är positiv till beslutet om att kommunerna får använda överskotten.
– Det kan göra skillnad. Det finns kommuner som gått med överskott i många år. Men vi har kommuner som aldrig går med överskott. Vad ska glesbygdskommunerna ta av? Vi ser att man behöver ett nationellt grepp över finansieringen av skolan, säger Åsa Fahlén.
Lotta Edholm lyfter även de riktade statsbidragen, bland annat ökningen av kunskapsbidraget, det som tidigare kallades likvärdighetsbidrag.
– När det används rätt så gör det skillnad för att öka likvärdigheten. Men vi vill se att satsningarna görs i samråd med lärare och det sker inte överallt, utan pengarna går saker och ting som inte bidrar till likvärdigheten. Det måste ställas större krav på hur pengarna används och det är lärare som har koll på, säger Åsa Fahlén.
Den 20 september överlämnar regeringen budgetpropositionen till riksdagen.
LÄS ÄVEN:
Storsatsning på läsning i regeringens nya budget
Regeringen satsar på bemannade skolbibliotek
