Få nya skolsatsningar i regeringens budget
Budgetpropositionen
Regeringen la under tisdagen fram en stram budget med få nya satsningar på skolan. Största orosmolnet är kommunernas beräknade underskott, enligt Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.
– I praktiken innebär den här budgeten en svångrem för förskola och skola, säger hon.
LÄS ÄVEN: Regeringen minskar likvärdighetsbidraget
LÄS ÄVEN: Oron för nya budgeten: "Lärarna får ta smällen"
LÄS ÄVEN: Så vill regeringen satsa på skolan
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) ägnade stor del av tisdagens presskonferens om Sveriges budget till att betona hur svårt det ekonomiska läget var och att regeringen måste vara ansvarsfull. Nya satsningar på skolan som bland annat läromedel med 685 miljoner och satsningar på speciallärare med 400 miljoner nämndes bara helt kort under den drygt 45 minuter långa pressträffen.
Sammanlagt lägger regeringen totalt 40,4 miljarder kronor nästa år på nya reformer.
Elisabeth Svantesson betonade att regeringen lägger fram en svagt åtstramad budget för att ta ansvar och inte motverka penningpolitiken i ett läge när inflationen är hög och tillväxten låg i många länder i världen.
– Vi kan inte spä på inflationen och vi måste ha handlingsutrymme framåt, förklarade hon.
Bland förändringarna syns det statliga bidraget till Kulturskolan, som halveras från 200 miljoner till 100 miljoner och är nu tillbaka på samma nivå som 2020. Den satsning som förra regeringen gjorde på att hålla nere avgifterna och få fler elever till Kulturskolan tas nu bort helt.
Det omtalade likvärdighetsbidraget kommer att vara kvar under 2023 på 6,658 miljarder kronor för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen. Under 2024 kommer det enligt utbildningsdepartementet att ske en mindre omfördelning av bidraget med anledning av riktade insatser som regeringen gör vilket bland annat innefattar satsningen på skolböcker till eleverna.
Beräknat underskott i kommunerna
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand konstaterar att det största orosmolnet är att det kommer vara ett beräknat underskott i kommunerna på 21,4 miljarder.
– I praktiken innebär den här budgeten en svångrem för förskola och skola. Det är stor risk att det kommer att ske ganska stora besparingar. Kommunerna får fyra miljarder i statsbidrag men vi har konstaterat att det behövs 25,4 miljarder för att kompensera för kostnadsökningar och höjda löner inom skolan. Så det räcker inte på långa vägar, säger hon.
Johanna Jaara Åstrand konstaterar att många poster i budgeten handlar om omfördelningar av pengar i stället för nya satsningar. Hon tycker att det är högst anmärkningsvärt att regeringen inte inser att det är i en lågkonjunktur som man måste satsa på utbildning och kunskap för att skapa framtidstro.
– Nu ser vi i stället att elever, barn, lärare och rektorer kommer ha mindre pengar att röra sig med samtidigt som vi hör att debatten handlar om ökade kunskaper, stärkt likvärdighet och att lärare ska få en vettigare arbetssituation. Det går inte ihop med den här budgeten, säger hon.
