Yrkesgruppen som vann på fiaskot med skolplattformen

Lärarsonen Olle Lidboms onda techsaga beskriver hur svensk förvaltning möter ny teknik.

Hans skolgräv ”Skolplattformen”, utgiven på Fri tanke, är relevant läsning långt utanför den kommun som är ansvarig för det havererade it-projektet.

– Hundra procent att det kommer att hända igen. Grundproblemen finns kvar. Kanske inte i Stockholms stad, men i offentligt finansierade it-projekt, säger Olle Lidbom.

Han beskriver hur okunniga beställare lägger enorma summor på en armé av konsulter. Kostnaden var uppe i drygt 1,25 miljarder när Skolplattformen skrotades 2023.

”Värdesätter konsulterna mer”

– Konsulterna tjänade mer per timme än vad en lärare gör på en dag. Man värdesätter konsulterna mer, i alla fall i kronor, säger Olle Lidbom.

Lärarna var missnöjda med både föregångaren Skolwebben och Volvo IT, som tog över när it-supporten som funnits på skolorna sades upp.

”För lärarna kändes it-miljön som en obotlig sjukdom när de drog runt med datorvagnar med bärbara datorer som varken gick att ladda ordentligt eller använda” skriver Lidbom.

Kritiken drabbade utbildningsförvaltningen – som tillsatt en granskning. Konsulten de valde var samma leverantör som stod bakom Skolwebben – Tieto.

”En skolplattform i världsklass”

Deras förslag var en ”Skolplattform i världsklass”. Och det var med deras Powerpoints om vinnardrömmar som projektet föddes. För att det skulle bli framgångsrikt krävdes att lärarna var nöjda.

Konsulterna tjänade mer per timme än vad en lärare gör på en dag.

Men av de testgrupper som utbildningsförvaltningen talat om finns bara suddiga spår.

– Lärarna tröttnade på konsulterna, som bara ville veta vilken kolumn de skulle kryssa i. Men lärarna säger att ”jag jobbar inte så, om du frågar min kollega så jobbar den på ett annat sätt och frågar du mig om tre år så kommer jag jobba på något annat sätt igen”. Då blev konsulterna sura och slutade kalla till intervjuer, säger Olle Lidbom.

Intervjuerna schemalades dessutom på undervisningstid, och väldigt få lärare valde att överge sina elever.

­– Det viktiga är tekniken, orden lärare och elever nämns inte i underlaget till upphandlingen. Man är fokuserad på att göra det legalt korrekt, säger han.

Vid det sista mötet mellan lärare och konsulter fanns det bara en enda lärare på plats, men sju inhyrda konsulter.

Som tillsammans fakturerade 11 200 kronor i timmen.

”Lärare är individualister”

– Sen tror jag också att det har att göra med att lärare är individualister. Det är ett hantverk. Varje klass är unik, varje elev är också unik. Att malla in det där i en matris, som underlagen för upphandlingarna gör – det funkar inte alls, säger Olle Lidbom.

Tietos granskning glider över till att bli ett underlag för att köpa in ett nytt it-system till Stockholms skolor.

Företagets lösning är att leverera en digital bottenplatta, på vilken olika funktioner kan fästas. Konsulterna skapar behov av fler konsulter.

Orden lärare och elever nämns inte i underlaget

I slutet av 2011 hyr staden företaget Gartner för att hjälpa till med upphandlingen, som omfattar alla lärare från förskola till vuxenutbildning, alla elever och deras vårdnadshavare.

Ett gigantiskt projekt.

Tjänstemännen anlitar företaget ”genom ett kryphål” för att slippa en upphandling i stor skala.

”Konsultföretaget saknade erfarenhet av såväl offentlig upphandling som it-stöd för skolan” skriver Olle Lidbom.

Gartner anlitar fler konsulter; Xeeda, Avega, Cybercom, Colligio, och Frontwalker.
Skolplattformen hade inte börjat utvecklas när konsultkostnaderna nådde 16 miljoner kronor.

Ingen som tar ansvar

– Det har varit svårt att få någon att ta ansvar. Det var arbetstiteln för boken: ”Ingens ansvar”, säger Olle Lidbom.

En av utbildningsförvaltningens ansvariga för bedömning och betygssättning vittnar om hur konsulterna krävde matriser som skulle täcka allt från förskola till gymnasium.

”Eva ville få ett fungerande system som underlättade för lärarna. Konsulterna ville ha en lista på alla rutor som lärare behövde kryssa i”, skriver Olle Lidbom.

Konsulterna visste inte ens att förskollärare inte sätter betyg.

Han fortsätter:

”Till slut gav hon upp – eller om det var konsulterna (…) men de hittade inga lärare som kunde beskriva krysslistorna”.

Det viktigaste är tekniken

Tieto fortsätter att fakturera, trots att ingen slutleverantör är kontrakterad.

Och till slut är det dags för att sälja in slagskeppet.

”Lärarna ska få ägna sig åt elevers lärande i stället för tunga administrativa processer” skriver dåvarande it-direktören för utbildningsförvaltningen Ann Hellenius, i ett pressmeddelande.

Det som saknas i underlaget är en beskrivning av hur bottenplattan, som Tieto levererar, ska fungera med de olika moduler som ska upphandlas.

Totalt omfattar underlaget 1654 sidor.

”Skolan inte särsklt utsatt”

­– Jag tror inte att skolan är särskilt utsatt, jag tror att det är ett generellt problem för allt som har med it och förvaltning och upphandling att göra. Det som är speciellt här är att det drabbar så många privatpersoner, det blir en exponering för hela världen, säger Olle Lidbom.

Upphandlingar styrs av Lagen om offentlig upphandling.

– Den tolkas som att man måste speca alla saker ett system ska utföra innan man börjar upphandla. Det viktiga är tekniken, säger Olle Lidbom.

Han skriver:

”För varje ny konsult ökade avståndet till lärarna och eleverna, de som skulle använda Skolplattformen”.

Utbildningsförvaltningen möblerar ett testrum. Det är 2016, två år efter planerad sjösättning.

Beslutet om Skolplattformen motiveras i fullmäktige återigen med att lärare ska få mindre administration.

Från och med 2018 ska kommunikation mellan elever och lärare, lärare och vårdnadshavare, betyg, frånvaro- och schemahantering ske via Skolplattformen.

”Hårresande läsning”

Stämningen i styrgruppen på utbildningsförvaltningen är dålig och 2016 beställs en revision från företaget PwC.

– Det är hårresande att läsa. Det finns inget som de säger ser bra ut, allt visar rött. De frågar om det är rimligt att fortsätta genomföra projeket? Det dokumentet verkar komma till tjänstemännen, men inte till politikerna, säger Olle Lidbom.

Nu larmar de dåvarande fackförbunden, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund.

Inte bara om de skenande kostnaderna. Även om hur dåligt uppdaterad tekniken är.

Det som var aktuellt vid starten 2012 verkar helt utdaterat fyra år senare.

Dåvarande oppositionsrådet, nuvarande skolministern, Lotta Edholm (L) ör bekymrad.

Hon ställer frågor till Tony Mufic, tidigare utbildningsdirektör.

Som skyller på konsulter.

Ska kommunicera med lärarna

2017 anställs Boston Consulting Group för att hjälpa till med att kommunicera Skolplattformen till lärarna.

Det fanns tekniska problem, men lärarna beskrivs som motstridiga när de är tveksamma.

Hösten 2018 införs Skolplattformen – fyra år senare än först planerat.

Veckan innan skolstart går rektorerna igenom funktionerna med lärarkåren.

”Demonstrationen havererade. Skolplattformen slutade att fungera, blev sen trög och långsam och när de till sist lyckades logga in kunde rektorerna inte alltid förklara hur den skulle användas”, skriver Lidbom.

Servern har för lite kapacitet, och lärarna går med datorerna i korridorerna för att inte råka avbryta nedladdning av filer eller inloggning.

Frånvaron tar så lång tid att registrera i början av varje lektion att undervisningstid går förlorad.

Lärare som kommunicerat via bloggar tvingas lägga ner dem, och ”det uppfattas som civil olydnad att arbeta utanför Skolplattformen” skriver Olle Lidbom.

Trots att 95 procent av alla användare går in via mobilen är systemet bara anpassat för datorer.

Lärares vy av Skolplattformen ser helt annorlunda än vårdnadshavarnas, vilket försvårar kommunikationen.

Lärarnas protest

Femtio lärare skriver under ett öppet brev till förvaltningen.

”Baserat på det vi sett och läst hittills kommer Skolplattformen även när allt är klart inte vara särskilt anpassad till skolans värld”, skriver de.

Sedan kommer läckorna.

Elever med skyddad identitet ligger öppna för 1 300 administratörer.

En förälder upptäcker att det enkelt går att ladda ner uppgifter om 25 000 elever.

Och slutligen läcker personuppgifter om lärare, uppgifter som är sekretessklassade.
Och adressen till en mamma med skyddad identitet, som återigen tvingas flytta för att fly sitt våldsamma ex.

Miljonböter för staden

Till slut dömer dåvarande Datainspektionen ut ett vite på 4 miljoner kronor, pengar som Stockholms stad till slut ser sig tvingade att betala.

2021 hade Skolplattformen använts i sex terminer.

Jag tror politikerna hade ögonen på annat

Digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) kallar projektet för ”skräckexempel och kapitalförstöring”.

Medan svenska it-företag ligger i global framkant, skriver tidskriften Wired om Stockholms digitala katastrof.

Den höstterminen kan lärare inte ladda upp betygen.

Stockholms stads egna revisorer gör en granskning och kommer fram till att verktyget inte lever upp till kraven, att det blivit dyrt och att projektet lider av brist på transparens.

Nu presenterar Utbildningsförvaltningen en förstudie.

Lösningen – en ny Skolplattform

De ska leverera en ny Skolplattform.

En plattform som skulle ha olika delar för olika skolformer, så att de inte klämdes in under samma lösning.

En plattform som inte var ett hemmabygge.

Lärarna tröttnade på konsulterna

Och en plattform som inte krävde dyra, externa konsulter.

Den enda grupp som gått vinnande ur sagan om Skolplattformen.

För första gången sedan 1990-talet anlitar Stockholms stad en ny konsult, Tietoevry ersätts med Infomentor.

Facken protesterade, två revisionsfirmor har kritiserat Skolplattformen, dåvarande Datainspektionen delar ut böter. Men Stockholms stad lägger pengar på att störa ut en oberoende aktör. Hur kunde det gå så långt?

– Man kan verkligen undra. Jag tror att politikerna hade ögonen på annat. Det säger Olle Burell (tidigare socialdemokratiskt skolborgarråd): att miljarderna som utbildningsförvaltningen har att förvalta varje år till undervisning, då kostar skolplattformen så lite. ”Ska jag lägga tid på att bromsa ett litet projekt? Jag hade helt andra utmaningar”, säger Olle Lidbom.

Höstterminen 2024 lanserar staden ersättarna till Skolplattformen.

Hur det gick?

Berätta ni.

LÄS ÄVEN:

Allvarlig kritik – Skolplattformen fyller inte lärares behov

Maria Wiman: Klick efter klick äter skolplattformen upp min tid

Miljardfiasko – nu skrotas Skolplattformen

Tvingas stänga ner skolplattform: ”Skandal”

Skolplattform läckte uppgifter om lärare

Lärare tvingas dokumentera dubbelt: "Vi måste protestera"

Mannerheim: "Vi kan aldrig bedöma rättvist med dagens godtyckliga system"

”Jag orkar inte vara lärare längre”