Larmet om glädjebetyg hyllas: ”Vågar tala klarspråk”
Gymnasieläraren Robin Smith välkomnar Handelshögskolans planer på att få bukt med glädjebetygen. Foto: Johanna Säll
Betyg
Robin Smith, språklärare på gymnasiet och förbundsstyrelseledamot i Sveriges Lärare, välkomnar larmet från Handelshögskolans rektor.
– Det är bra när de problem vi brottas med i vår vardag hamnar i strålkastarljuset från ett oväntat håll, säger han.
LÄS ÄVEN: Handelshögskolan vill rödflagga skolor som ger glädjebetyg
Det är på DN Debatt som rektor Lars Strannegård skriver att Handelshögskolan överväger att slopa gymnasiebetyg som urvalsfaktor, eftersom ”gymnasiebetyg på sina håll har förvanskats till att bli en handelsvara”.
– Han belyser ju verkligen konsekvenserna av ett systemfel i skolan som politikerna inte förmått ta tag i. Det är uppfriskande att en person som Lars Strannegård vågar tala klarspråk, säger Robin Smith.
”Rödflagga skolor med glädjebetyg”
Lars Strannegård skriver att Handelshögskolan överväger de här alternativen:
- Göra utökade diagnostiska prov av antagna elever från de skolor som Skolinspektionen uppmärksammat.
- Rödflagga vissa skolor och i stället utforma egna antagningstester för elever från dem.
- Helt överge det nationella antagningssystemet till kandidatstudier och förlita sig på Handelshögskolans egen antagning.
– Utan att gå in i detalj på enskilda skolor som nämns i debattartikeln, så kan jag konstatera att inspektionerna inte riktigt tycks komma åt problemet med skolor som sätter orimligt höga betyg. Det känns sorgligt på en övergripande nivå, säger Robin Smith.
Komplicerat hitta rätt nivå
Han fortsätter:
– När det gäller de så kallade glädjebetygen, där konsekvensen kan bli att Handelshögskolan exempelvis rödflaggar vissa skolor, så är det ett bevis på likvärdighetsproblemen med dagens betygssystem.
Robin Smith ser också på problemet ur ett klassrumsperspektiv:
– Jag har varit lärare i 23 år och har förmånen att undervisa i ämnen där jag kan jämföra min bedömning med elevens resultat i nationella prov. Ändå är det bland de mest komplicerade arbetsuppgifterna att hitta rätt nivå på kursbetyget, säger han.
Slipper konflikter med högre betyg
Det är också lättare för en lärare att sätta ett högt betyg än ett lågt. Det leder inte till konflikter.
– Att få stöd av skolledningen när elever och vårdnadshavare trycker på för ett högre betyg är väldigt viktigt. Pressen på lärare blir stor om också huvudmännen förväntar sig höga betyg trots att det inte är motiverat.
– Eleverna, vårdnadshavarna och skolledarna finns i lärarens omedelbara närhet och när “systemet” känns både avlägset och luddigt kan det bli svårt att stå emot trycket över tid, hur professionell och fast besluten att låta sig ledas av yrkesetiken läraren än är. Förflyttningen kan ske på ett omedvetet plan, säger Robin Smith.
LÄS ÄVEN: Maria Wiman: Vårt betygssystem är hittepå och allmänt slit och släng
