Utredaren: Skrotat F-betyg minskar pressen på lärarna

Foto: Mikael Bergling

Lärarna Hanna Garberg och John Nilsson frågade ut betygsutredaren Magnus Henrekson (i mitten) under ett direktsänt webbinarium på Sveriges Lärares kansli.

Skrotande av dagens skarpa F-gräns kommer att minska pressen på lärarna.
Det hävdade betygsutredaren Magnus Henrekson i samband Sveriges Lärares webbsända seminarium om det nya betygssystemet.

Under våren kommer Sveriges Lärares skolformsföreningar för grundskolan respektive gymnasieskolan och vuxenutbildningen arrangera fler webbsända seminarier kring betygsutredningens förslag.

– Vi ska inom förbundet ha en bred diskussion om de olika förslagen och ett öppet remissförfarande, säger Sveriges Lärares förste vice ordförande Robin Smith som uppmanar medlemmar att komma in med synpunkter.

Enligt utredaren Magnus Henrekson saknar dagens betygssystem objektiva referenspunkter. Det gör att betygen i praktiken inte kan bli likvärdiga. Till det ska läggas marknadifieringen av skolan som skapar incitament för olikvärdig betygssättning och bidrar till betygsinflation.

”Sätta E är en arbetsmiljöfråga”

Utredningen konstaterar att en bieffekt av det nuvarande betygssystemet, i kombination med bland annat en skarp F-gräns för att komma in på något av gymnasieskolans nationella program, är att lärare pressas att inte följa regelverket och sätta rättvisande betyg.

”Pressen rör sig om elever och föräldrar som inte accepterar lärares bedömning, men också om rektorer som föredrar snäll-E i betygskatalogen. Lärare tillmötesgår sådana krav för att slippa extra arbete och konflikter”, skriver utredningen.

– Pressen att sätta E är en arbetsmiljö- och facklig fråga. Det är viktigt att få bort den skarpa F-gränsen, sa högstadieläraren Hanna Garberg som tillsammans med gymnasieläraren John Nilsson och Sveriges Lärares samhällspolitiske chef Pontus Bäckström diskuterade betygsutredningens förslag med utredaren Magnus Henrekson under torsdagens webbsända seminarium.

Ska vara kompensatoriskt

Utredningen förslår bland annat att dagens betygssystem skrotas och ersätts av ett nytt med en tiogradig skala. För att komma in på något av gymnasieskolans nationella program ska det krävas ett genomsnittligt meritvärde på lägst fyra.

– Vi vill att betygssystemet ska vara kompensatoriskt, det vill säga att ett lägre betyg i ett ämne kan kompenseras av högre i ett annat. Betyg i enskilda ämnen kommer inte få samma avgörande betydelse som de kan ha idag, säger Magnus Henrekson.

Utredningen föreslår också att betygens värde i samband med ansökan till vidare studier kalibreras utifrån resultaten på nationella slutprov.

– Pressen på lärarna att sätta högre betyg, till exempel motsvarande ”snäll-E” minskar. Lärarna kommer att få en helt annan ställning gentemot föräldrar och andra än vad de har idag.

”Kan fokusera mer på undervisning”

Enligt förslaget ska elever som riskerar att inte nå lägst betyget fyra i ett ämne ges stöd.

– Jag tycker att ett system med tio steg är bra. Det begränsar de takeffekter som finns i det nuvarande, men tar även hänsyn till skillnaden mellan elever som kanske precis missar att nå upp till ett E och elever som inte jobbar alls och ligger långt ifrån, menade John Nilsson.

– Kalibreringen innebär trygghet och gör att jag som lärare kan fokusera mer på undervisningen.

Bedömningsråd på skolorna

Hanna Garberg:

– Drömmen som lärare är att kunna fokusera på att lära ut och inte på att bedöma.

Utredningen föreslår att det ska bli obligatoriskt med bedömningsråd på skolor med två eller flera lärare i samma ämne. Råden ska bidra till likvärdig betygssättning inom respektive skola och mellan klasser.

– Det är viktigt att det inte bara läggs ännu fler arbetsuppgifter på oss lärare, sa Hanna Garberg.

I utredningen föreslås att det avsätts fyra timmar per läsår och lärare till bedömningsgråden.

Problematiskt med prest-ämnen

Lärare har hört av sig till Vi Lärare och varit kritiska till att det enligt förslaget inte ska genomföras några nationella slutprov i prest-ämnen, till exempel bild eller idrott, vars betydelse därmed reduceras enligt kritikerna.

– Vi har undersökt möjligheten till så kallad socialmoderering som det skulle vara frågan om och som man har provat i Australien. Men det fick man till slut lägga ner. Det blev alldeles för dyrt. Det är helt enkelt inte görbart, säger Magnus Henrekson.

– Men man kommer även framöver att få betyg i ämnena.

Tror du att utredningens förslag blir verklighet?

– Jag är väldigt optimistisk. Vi har lagt ner mycket tid på att förankra förslagen innan de presenterades officiellt.

LÄS MER:

Efter utredningen: Så blir det nya betygssystemet

Frågor och svar – så här ska nya betygssystemet funka

AVSLÖJAR: F-betyg skrotas – inför nytt betygssystem

Sveriges Lärare om nya betygen: ”Kan lösa problem”

Lärarna om hoppet – och farorna med nya betygen

Varningen: ”Nya betygen har sidoeffekter”

Läraren Anki har upplevt fem betygssystem