Ny undersökning: Varannan lärare vill avskaffa betyget F

Under våren har Sveriges Lärare genomfört en enkätundersökning bland medlemmar som arbetar på högstadiet eller gymnasiet.

Undersökningen visar bland annat att:

• 48 procent av högstadielärarna vill avskaffa betyget icke-godkänd/F medan 39 procent inte vill göra det. Bland gymnasielärarna är motsvarande andel 34 respektive 52 procent.
• Ungefär var fjärde högstadie- och gymnasielärare har under de senaste tre åren utsatts för påtryckningar av chef/rektor i syfte att undvika att de sätter betyget F.
• Drygt hälften – av de som utsatts – anser att påtryckningarna har påverkat deras betygssättning.

– Det är mycket snack om att måluppfyllelsen måste öka, annars är vi dåliga lärare, säger en lärare.

Andra berättar om hur deras betygssättning ibland ”kommer upp” till diskussion under lönesamtal, men också att det händer att de av ”barmhärtighetsskäl” och för att undvika extra arbete och konflikter, sätter ”snäll E”.

– Det tror jag att många lärare både gör och har gjort, säger en lärare.

Unik statistik till Vi Lärare

På Vi Lärares uppdrag har Skolverket tagit fram ny statistik över antalet elever som gått ut årskurs nio under de senaste tio åren (läsåren 2012/2013–2021/2022).

160 376 av ungdomarna lämnade grundskolan utan att vara behöriga att studera vidare på något av gymnasiets nationella program. Det är fler människor än vad det bor i stora svenska kommuner som Västerås, Helsingborg och Örebro.

• 42 procent var flickor och 58 procent pojkar.
• 45 procent hade utländsk bakgrund.

– Gymnasieskolan är visserligen inte obligatorisk. Men som den svenska arbetsmarknaden ser ut i dag är en gymnasie­utbildning i de allra flesta fall en förutsättning för att kunna få ett jobb, säger Anela Murguz som är legitimerad gymnasielärare i samhällskunskap och religion och ledarskribent på Borås Tidning (Moderat).

Behöver inte vara så

För att vara behörig till något av gymnasieskolans yrkesprogram krävs det godkända betyg i kärnämnena plus i minst fem andra ämnen. Den som vill läsa på ett högskoleförberedande program behöver godkända betyg i ytterligare fyra ämnen.

Anela Murguz, lärare och ledarskribent.

– Dagens system gör att de elever som har det svårast i skolan, och som inte klarar kraven, riskerar att kastas ut i utanförskap. F-betyget, icke godkänt, fungerar som en utsorteringsmekanism, säger Anela Murguz.

– Men det finns ingenting som säger att det måste vara så. Vi hade tidigare ett betygssystem som gjorde att även den som hade ett lågt grundskolebetyg kunde läsa vidare på gymnasiet och i till exempel Norge saknas det en gräns mellan godkänt och icke godkänt betyg.

Leder till sänkta krav

Bland de som vill behålla F-betyget anser många att ett avskaffande riskerar leda till generellt sänkta krav i skolan plus att det blir svårare att upptäcka elever som behöver extra stöd.

– Visst kan betyget F underlätta upptäckt och även täppa till kunskapsluckor hos elever. Problemet är bara att man samtidigt stänger dörren till gymnasiet för de elever som inte klarar kraven, i stället för att ge dem en chans. Det är utsorteringsmekanismen som är det stora problemet, säger Anela Murguz.

”Rädd för slutsatserna”

Tidigare i år beslutade regeringen att en sittande utredning om för- och nackdelar med dagens system – för övergång från grund- till gymnasieskolan – inte får lämna förslag på ett skrotande av betyget icke godkänt.

– Det är mycket märkligt. Poängen med en utredning är väl att ta reda på hur saker och ting hänger ihop och därefter föreslå åtgärder. Sedan behöver regeringen självklart inte genomföra utredningens förslag om den inte vill det, säger Anela Murguz.

– Att regeringen gör så här kan inte tolkas på annat sätt än att den är rädd för de slutsatser som utredningen skulle kunna komma fram till. Ideologisk prestige går före det som är bäst för svensk skola och dess elever.