Så brister skolorna med lägst resultat
Betyg
Skolinspektionens långtidsgranskning av skolor med låga resultat ger underbetyg till huvudmännen – endast en liten minoritet sätter in åtgärder.
Ändå uppger Skolinspektionen att det inte läge för statligt övertagande, som med Storvretsskolan.
Lästips: Så vände de Storvretskolan
Storvretskolan i Botkyrka, södra Stockholm, blev riksnyhet när Skolinspektionen klev in för att styra upp verksamheten 2019.
Det kallas ”statliga åtgärder för rättelse” och sker när en kommunal huvudman inte klarar av att uppfylla kraven i skollagen. Än så länge har det bara skett vid detta enda tillfälle.
I en ny granskning av 28 skolor som länge haft problem med låga resultat, visar myndigheten att endast ett fåtal av huvudmännen vidtagit långsiktiga åtgärder för att få bukt med problemen.
Därför tar Skolinspektionen inte över
Ändå blir det inte fråga om någon Storvreten-insats.
Rapportförfattaren Karin Lindqvist, Skolinspektionen:
– Långvarigt låga resultat är inte skäl nog för så ingripande statliga insatser, i den här granskningen har vi tittat på kvaliteten kring ett avgränsat val av kriterier som forskningen visar har betydelse. Vi har inte gjort en helhetsbedömning av arbetet i skolorna, svarar hon Läraren.se.
Läs: Insatsen i Botkyrka avslutas
Men det finns flera varningssignaler att reagera på.
– Skolor med långvarigt svaga resultat behöver ett starkt stöd från huvudmän för att kunna vända resultat. Situationen är många gånger komplex. Ändå kan vi konstatera att skolor med långvarigt låga resultat ofta får samma stöd från huvudmännen som skolor med goda studieresultat, säger generaldirektör Helén Ängmo, i ett pressmeddelande.
Så brister huvudmännen
- Rektorerna saknar stöd från huvudmännen.
- En minoritet av huvudmännen har gett brett stöd åt de bristande skolorna.
- En majoritet ser att det finns problem inom skolan som kan påverka resultaten, men dessa insikter används inte i utvecklingsarbetet.
- Rektorerna prioriterar gymnasiebehörighet framför godkända betyg.
Huvudmännen har inte utvärderat vilken betydelse de införda satsningarna påverkat resultaten.
Totalt ingår 28 skolor och 18 huvudmän i granskningen, som pågått mellan 2010 och 2019. Två av huvudmännen är fristående.
Rapportförfattaren vill höra mer av lärarnas röster.
– När kunskapsresultaten varit låga under så lång tid är det viktigt att huvudmän, rektorer och lärare tillsammans utvärderar vilka insatser som gör skillnad för elevernas kunskapsutveckling, säger Karin Lindqvist, i pressmeddelandet.
Skolorna med låga resultat – hela listan
- Annemoskolan, Helsingborgs kommun
- Bengtsgården, Bengtsfors kommun
- Bäckahagens skola, Stockholms kommun
- Ersängsskolan, Umeå kommun
- Farsta grundskola, Stockholms kommun
- Fittjaskolan, Botkyrka kommun
- Fuxernaskolan 7-9, Lilla Edets kommun
- Gamlestadsskolan H, Göteborgs kommun
- Gullstensskolan, 7-9 Gullspångs kommun
- Gårdstensskolan, Göteborgs kommun
- Hagsätraskolan, Stockholms kommun
- Hovsjöskolan, Södertälje kommun
- Hökarängsskolan, Stockholms kommun
- Karsby International school, Botkyrka kommun
- Katolska skolan av Notre Dame, Vår fru AB
- Lillholmsskolan, Stockholms kommun
- Maserskolan, Borlänge kommun
- Nivrenaskolan, Sundsvalls kommun
- Norretullsskolan, Kristianstads kommun
- Nytorpsskolan, Göterborgs kommun
- Ronnaskolan, Södertälje kommun
- Sofielundsskolan, Malmö kommun
- Stora Sätraskolan, Gävle kommun
- Sylteskolan, Trollhättans kommun
- Utmärksskolan, Göteborgs kommun
- Viskaforsskolan 7-9, Borås kommun
- Västerholms friskola, Västerholms friskola AB
- Vättleskolan, Göteborgs kommun
Källa: Skolinspektionen